Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 3: Motivera eleverna genom att synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

Ibland känns det som om den enklaste vägen vid motgångar är att se eleverna som lärarens främsta motståndare. Men som vi alla vet så har vi de elever vi har och det vi kan är att förändra oss själva och den undervisning som bedrivs. Vad vi också kan ändra på, är vår egen inställning till eleverna och vårt sätt att se eleverna som resurser i undervisningen. Om vi lyckas fånga eleverna kommer vi lättare få deras uppmärksamhet och utmana deras kunskaper på ett positivt sätt. Tre nycklar för att motivera eleverna är:

• Anknyt till elevernas förkunskaper

Eleverna har en enorm kunskap redan och många gånger så vet de mer än vad vi lärare tror. Frågan är hur vi får tag på varje enskild elevs förkunskaper och hur vi värderar de förkunskaper som vi får syn på. Är förkunskaper som motsvarar mina förväntningar mer värda än de som inte gör det? Och hur tar vi hand om de förkunskaper som inte motsvarar förväntningarna? Får de plats i undervisningen också?

• Låt eleverna interagera med texter

Under åren som lärare blev det tydligt att de texter som berörde eleverna mest var de texter som väckte deras nyfikenhet och känslor. Texter som eleverna kan sätta i ett sammanhang och kan ge dem kunskap om något som de funderar över är mer motiverande än texter långt ifrån deras verklighet. Elevens vardag behöver finnas med i texterna. Om eleven har svårigheter med matematikbokens procent kanske reklambladet från affären med erbjudande om nedsatta telefoner, ipads, datorer kan skapa mening för procenträknandet.

• Låt eleverna interagera med varandra

I mötet med varandra sker kunskapsutbyte och det är också där som erfarenheter görs. I lärandet blir eleverna mer motiverade att lära sig mer. Det är dock viktigt att låta eleverna  turas om att vara expert i interaktionen, och visa att alla äger kunskaper som andra kan få ta del av.

Arbetar man med de tre ovanstående genomgående i sitt klassrum så blir eleverna motiverade mer eller mindre. Men genom att dessutom

förstärka,synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

så utvecklas deras kunskaper ännu mer. Som lärare är det viktigt att lyssna till och bygg vidare på elevernas funderingar och tankar och att bekräfta eleverna som kompetenta och lärande personer. Svårigheten som lärare, ligger i att lyssna ärligt och helhjärtat. Att lyssna på eleverna tar tid! Att bearbeta och öppet ta in vad eleverna berättar kräver engagemang och öppenhet hos lärare. För vi behöver inte bara lyssna utan också omvandla elevernas funderingar och tankar till undervisning och lärande för alla.

Kartläggning av svenska som andraspråksundervisningen

Igår träffades lärare i nätverket svenska som andraspråk för att fördjupa sig i BUF:S stödmaterial och kartläggningsrapport kring svenska som andraspråksundervisningen. Syftet med stödmaterialet och kartläggningsrapporten är ”att att skapa en kommunövergripande förståelse för hur man ute på skolorna kan arbeta med och organisera ämnet svenska som andraspråk så att eleverna får en så likvärdig undervisning som möjligt.” Framtagandet av materialet har skett genom klassrumsobservationer, intervjuer, forskning och erfarenheter och är tänkt som ett stöd för såväl rektorer som undervisande svenska som andraspråkslärare.

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 1: struktur och tydlighet

Vad ska man som lärare tänka på när man funderar över sin undervisning och gör den mer språkutvecklande. Jag får frågan då och då och har med anledning av det samlat ihop några av mina ledord till en bas för språkutvecklande ämnesundervisning. Det är viktigt att komma ihåg att den språkutvecklande ämnesundervisningen pågår hela tiden och är en förutsättning för att andraspråkseleverna ska lyckas inte bara i svenska som andraspråk utan även i övriga ämnen. I detta inlägg kommer jag fokusera på STRUKTUR OCH TYDLIGHET.

När vi som lärare tror att vi är tydliga behöver vi fundera ett varv till och förtydliga ännu en gång. Många elever tycker ofta att de inte riktigt förstår vad läraren menar vid instruktioner, genomgångar, samtal. Framför allt märker man av det när eleverna precis efter genomgång, när arbetet ska börja, får en mängd frågor om hur man ska göra. Som lärare kan man också be kollegan skugga ens undervisning och just se om informationen som delges eleverna är tillräckligt tydlig. Om inte din kollega förstår vad som är syftet med lektionen och uppgifterna så förstår förmodligen inte eleverna det heller.

Det är viktigt att vid lektionsstart beskriva lektionens innehåll, syfte både muntligt och skriftligt så att eleverna vet vad som väntar dem och vilka förväntningar som ligger på dem. När du planerar din lektion kan du utgå från följande:

Instruktioner:

Dessa ska vara både muntliga och skriftliga. Alla elever uppfattar inte muntliga instruktioner, trots tydlighet och upprepning. Om instruktionen står t ex på tavlan kan eleven alltid påminna sig själv om vad hen ska göra. Om instruktionen är lång är det en bra idé att skriva den i punktform så att eleverna guidas steg för steg genom uppgiften.

Arbetsstrukturer:

Fundera över hur eleverna ska arbeta med uppgifterna. Vilka moment ska göras på vilket sätt? Arbetsstrukturen ska vara ett hjälpmedel för eleverna och inte ett hinder för lärandet.

Förförståelse:

För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt behövs kunskap om elevernas förkunskaper i ämnet.  Men du som lärare behöver också ge eleverna förförståelse inför kommande arbete. Eftersom alla elever har mer eller mindre kunskap om det som undervisningen ska handla om är det bra om man ger eleverna en gemensam förförståelse. Detta kan vara i form av flippar, begreppsövningar, film, musik, bild. Det är egentligen bara modet och fantasin som sätter gränser för hur förförståelse kan skapas.

Interaktion:

Hur ska interaktionen i klassrummet ske under arbetets gång? När ska interaktion ske och på vilket sätt?

Samarbete:

Fundera över om eleverna ska arbeta tillsammans med någon/några och i så fall hur dessa gruppindelningar ska se ut. Det är viktigt att fundera kring syftet med samarbetet. Är det samarbetet i sig som är syftet eller är det uppgiften som ska lösas? Kan eleverna göra olika?

Återkoppling:

Eleverna behöver få återkoppling på det som de gör. Hur ska återkopplingen ske? Är det bara du som lärare som ska ge återkoppling eller kan eleverna ge varandra respons? Du behöver också ta ställning till om din återkoppling är formativ eller summativ.

Deadlines:

Eleverna behöver veta när de ska vara klara med en uppgift eller ett arbetsområde. Givetvis kan gränsen för när man är klar vara något flytande men med hjälp av deadlines så blir eleverna, och kanske du som lärare, mer fokuserade på att nå målet.

På besök i verkligheten

I mitt nya jobb som verksamhetsutvecklare är det mycket skrivbordstänkande och lite mindre klassrumsarbete och därför är besöken jag gör ute i verksamheterna extra uppskattade av mig. I veckan hade jag bjudit in mig själv i en av förberedelseklasserna i kommunen med elever i år 1-3.

Redan i korridoren möttes jag av förberedelseklassens lärare F som väntade in och välkomnade mig och sina elever. I klassrummet hördes lugn musik och eleverna satt och pysslade med olika saker innan lektionen började. Vädret diskuterades specifikt med F eftersom det på tavlan stod att de skulle på promenad. En av eleverna hävdade bestämt att:

-Idag ska de regna. Det ska regna! Klockan 11.

Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?

Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:

Enskilt:

Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.

Hur tillgodoser vi alla SvA elevers behov

Att undervisa i svenska som andraspråk har alltid varit komplext och utmanande. Ingen grupp är den andra lik och variationen av elever stor med olika skolbakgrund, modersmål, kunskaper. Men de senaste åren och framför allt nu har förutsättningarna ändrats ytterligare och vi står inför ännu fler utmaningar. Hur tillgodser vi alla SvA eleversbehov; den nyanlända eleven med skolbakgrund, den nyanlände eleven utan skolbakgrund, eleven som varit i Sverige i tre år, eleven som varit här i sju år och eleven som är född i Sverige? Vi får alltfler frågor kring detta och här är några tankar om hur man kan tänka.

Utgå från ett ”tema” men låt eleverna göra olika saker utifrån det behov de har.

Gruppen läser en bok, vissa får sedan jobba med övningar till det lästa, utgå från det eleverna behöver och låt dem jobba med olika saker, fast med samma tema (någon kanske behöver jobba med alfabetisk ordning, någon annan med stavning, någon läser för att få upp flytet…) Alla behöver helt enkelt inte jobba med samma saker trots att man utgår från samma text/ ämne.

Funderingar kring framgångsrik andraspråksundervisning

I vårt arbete att sammanställa förra terminens skolbesök och intervjuer kring svenska som andraspråk i Halmstad Kommun diskuterade vi igår lärarens roll i undervisningen. När vi inför intervjuerna kategoriserade våra frågor blev de tre övergripande rubriker: organisation, elev och systematiskt kvalitetsarbete. När vi nu analyserar våra intervjuer och besök inser vi att rubriken elev är missvisande. Våra nya rubrik blev undervisning eftersom det är undervisningen som kommer eleven till godo och det är undervisningen som påverkar eleven. Vi har de eleverna vi har och kan inte ändra på dem, däremot kan undervisningen ändras så att den gynnar varje enskild elev.

Ny termin, nya åtaganden

Här i Halmstad har eleverna nu återvänt till skolan. Ett nytt läsår, ny termin och förhoppningsvis en massa ny kunskap väntar på eleverna.En av läsårets utmaningar tror vi kommer vara att möta de nyanlända eleverna som kommer till våra skolor. Hur möter vi dem på bästa sätt. Hur blir dessa elever inkluderade? En annan utmaning är hur vi tillgodoser alla elevers behov i SvA undervisningen? Hur möter vi alla de olika behov som finns och ger alla utmaningar?
Om ett läsår vet vi. Då ser vi resultatet på vårt arbete. Det som är viktigast att komma ihåg är att alla måste hjälpas åt. Om vi arbetar tillsammans och använder varandras tillgångar så går det mycket lättare. Om du vill ha lite inspiration i arbetet med nyanlända elever kan du ladda hem ”Skolgång för nyanlända elever” utgiven av Skolverket och SKL. Du hittar den här: http://http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/178-senaste-nyheter/4547-skolgang-for-nyanlanda-elever

Vad är det vi gör egentligen?

Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?

Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.

”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)

Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.

En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.

Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.

Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.