Kartläggning av svenska som andraspråksundervisningen

Igår träffades lärare i nätverket svenska som andraspråk för att fördjupa sig i BUF:S stödmaterial och kartläggningsrapport kring svenska som andraspråksundervisningen. Syftet med stödmaterialet och kartläggningsrapporten är ”att att skapa en kommunövergripande förståelse för hur man ute på skolorna kan arbeta med och organisera ämnet svenska som andraspråk så att eleverna får en så likvärdig undervisning som möjligt.” Framtagandet av materialet har skett genom klassrumsobservationer, intervjuer, forskning och erfarenheter och är tänkt som ett stöd för såväl rektorer som undervisande svenska som andraspråkslärare. Läs mer

Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?

Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:

Enskilt:

Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.

Nätverk 29 sept 4

Läs mer

Vad är det vi gör egentligen?

Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?

Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.

”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)

Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.

En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.

Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.

Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.

Flerspråkighet och läs och skrivsvårigheter

På gårdagens nätverksträff hade vi besök av logoped Karolina Larsson. Anledningen var önskemål om att få lite mer kunskap om och hur vi arbetar mot flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter.Här kommer liten kort sammanfattning om det som vi lyssnade till:

Det som är klurigt är att elever läser och skriver i olika ämnen, i olika kontexter, med olika förväntningar och på olika språk Det är nödvändigt för eleven att läsa och skriva för att nå skolframgång.

Det svåra för de flerspråkiga eleverna är att de inte ännu uppnått samma nivå i svenska språket som sina klasskompisar samtidigt som de ska undervisas på detta, sitt andra, språk.Den största orsaken till att elever har läs- och skrivsvårigheter är språkliga brister och brister i ordförståelse.Eleverna behöver lära sig ord, begrepp, grammatik och fonologi för att lära sig läsa på ett annat språk. För att eleverna ska utveckla detta optimalt behöver skolan samarbeta med och aktivera föräldrarna.

Orsaker till läs och skriv:

Språkliga faktorer (20-25%) är den största orsaken; (här ingår dyslexi)

Låg begåvning

Sociala faktorer

Låg motivation

Neuropsykiatrisk dysfunktion; har någon form av språkstörning

Syn/hörselproblematik

För lite övning; Sverige lägger lite tid på att träna detta i skolan, tyst läsning är också en del av detta

Brister i pedagogik

Alla barn kan lära sig läsa men vägen dit ser olika ut. Barn med språkstörning kan lära sig på alla sina språk.

Vid kartläggning: Ta hjälp av modersmålsläraren. Jämför förmågorna på båda språken. Ordförråd, begreppsförståelse. Bolla varje språkliga förmåga med sig själv. För att ge eleven diagnosen dyslexi måste bristerna finnas på båda språken.

Det är hur vi arbetar i klassrummet med alla som spelar roll för dessa elever. Vi vet vad eleven behöver men vi är ensamma med alla elever. Arbeta tillsammans och hitta strategier tillsammans

Terminens första nätverskträff i SvA

Idag var det dags för terminens första nät verk för Svenska som andraspråk. Upplägget i år fokuserar på kollegialt lärande. Till dagens träff var uppgiften att läsa Skolverekts kommentarmaterial ”Få syn på språket”, göra ”text och tanke” samt fundera kring två frågor.
Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt.
Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?

Här följer en sammanfattning av de viktigaste som kom upp i diskussionsgrupperna:
Det gäller att skapa förförståelse för eleverna så att begreppen blir begripliga. Det kan man göra genom att koppla begreppen till bilder, samt att begreppen används vid upprepande tillfällen och i olika sammanhang så att eleverna får en överblick. Samla begreppsord, titta gemensamt på texter, pedagogen modellerar, skapa tillsammans, skapa själv (cirkelmodellen)

Använd t.ex. En läsande klass och deras figurer, till ord och begrepp (detektiven).

Handleda sina kollegor och trycka på att det gynnar alla elever, eftersom alla begrepp inte är självklara ens för de svenska eleverna.

Arbeta ämnesövergripande och skapa teman så att eleverna ser det i sammanhang.

Hur ser samarbetet med modersmålslärare ut?

Hur får vi andra lärare att ha ett andraspråksperspektiv i sitt arbete? Samarbete är nödvändigt!

Tips på filmer: ur.se ”språket bär kunskapen”. Filmerna visar på vikten av att arbeta med språket i alla ämnen.

Vi behöver hjälpa barnen att vara stolta över sitt modersmål och uppmuntra dem att läsa sitt förstaspråk

Samarbete mellan SvA och ämneslärare är mycket viktigt för att språket ska utvecklas. Det är svårt att hitta tider och struktur för att få samarbetet att fungera

Att använda konkreta bilder och saker hjälper till för att förstå språket. Små barn kan berätta vad de ser och lite större elever kan skriva både enskilt och tillsammans. Bilder kan användas av alla lärare i alla sammanhang. Utnyttja tekniken med projektor, iPad och telefoner.

Förförståelse, mål och syfte är viktigt och gynnar alla typer av elever

Ge eleverna mönstertexter i alla ämnen för att underlätta skrivandet

Språket bär när man använder det.

Läsningens betydelse och svårighet

Lärarnas talutrymme kontra elevernas.

Uppgifter som kräver att eleverna använder de ämnesspecifika orden flera gånger.

Begreppslistor i kopplat till ämnen.

Arbeta med nya ord och begrepp före, under eller efter läsningen?

SvA Nätverksträff 1

Den 30/9 kl 13.30-16.30 är det dags för terminens första nätverksträff. Program för eftermiddagen kommer här:

Text att läsa inför träffen eller 30/9 kl 13.30-14.15:

”Få syn på språket”

Laddas ner från skolverkets webbplats:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2843

Förberedelse inför nätverksträffen den 30/9 kl 14.15-16.30 lokal Hörsalen på Kärnhuset:
1.Läs publikationen
2.Skriv ner ”Text och Tanke”:i.Hitta tre citat i texten och kommentera varje citat.

3.Fundera på följande frågor:i.Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?
ii.Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?

Utvärdering och önskningar utifrån nätverksträff

Vid vår sista nätverksträff (på tisdag 20/5) för den här terminen vill vi att ni svarar på våra frågor angående nätverket och ert arbete ute på er skola. Om du inte har möjlighet att närvara är vi tacksamma om du ändå tog dig tid att besvara dessa frågor eftersom vi kommer att utgå från dessa när vi planerar läsårets 2014-2015.  Maila dina reflektioner till anna.ljungdahl@utb.halmstad.se

Du som kommer på träffen får gärna fundera på dessa frågor tills dess men kommer att ges tid att besvara dessa vid träffen.

Utvärdering och önskemål av SvA Nätverk Halmstad

  1. Vad heter du och vilken skola arbetar du på?
  2. Hur upplever du att läsårets träffar har varit? Fundera utifrån innehåll, mötenas upplägg, tid, intervall på träffar
  3. Är det något du har saknat under läsåret?
  4. Är det något som du skulle kunna bidra med till nätverket.
  5. Hur ser kompetensen ut på din skola utifrån flerspråkighetsperspektivet?
  6. Finns det behov av handledning, fortbildning på din skola utifrån ett flerspråkighetsperspektiv? Om ja, hur skulle du vilja att det ser ut?
  7. Hur kartlägger ni vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk på er skola?
  8. Hur skulle du vilja utveckla träffarna till nästa år? (Vi kommer att ha träffarna på tisdagar eftersom det är då vi arbetar på Kärnhuset.) Innehåll, möteas upplägg, tid, intervall på träffar
  9. Övrigt som du vill tillägga…