Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 3: Motivera eleverna genom att synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

Ibland känns det som om den enklaste vägen vid motgångar är att se eleverna som lärarens främsta motståndare. Men som vi alla vet så har vi de elever vi har och det vi kan är att förändra oss själva och den undervisning som bedrivs. Vad vi också kan ändra på, är vår egen inställning till eleverna och vårt sätt att se eleverna som resurser i undervisningen. Om vi lyckas fånga eleverna kommer vi lättare få deras uppmärksamhet och utmana deras kunskaper på ett positivt sätt. Tre nycklar för att motivera eleverna är:

  • Anknyt till elevernas förkunskaper

Eleverna har en enorm kunskap redan och många gånger så vet de mer än vad vi lärare tror. Frågan är hur vi får tag på varje enskild elevs förkunskaper och hur vi värderar de förkunskaper som vi får syn på. Är förkunskaper som motsvarar mina förväntningar mer värda än de som inte gör det? Och hur tar vi hand om de förkunskaper som inte motsvarar förväntningarna? Får de plats i undervisningen också?

  • Låt eleverna interagera med texter

Under åren som lärare blev det tydligt att de texter som berörde eleverna mest var de texter som väckte deras nyfikenhet och känslor. Texter som eleverna kan sätta i ett sammanhang och kan ge dem kunskap om något som de funderar över är mer motiverande än texter långt ifrån deras verklighet. Elevens vardag behöver finnas med i texterna. Om eleven har svårigheter med matematikbokens procent kanske reklambladet från affären med erbjudande om nedsatta telefoner, ipads, datorer kan skapa mening för procenträknandet.

  • Låt eleverna interagera med varandra

I mötet med varandra sker kunskapsutbyte och det är också där som erfarenheter görs. I lärandet blir eleverna mer motiverade att lära sig mer. Det är dock viktigt att låta eleverna  turas om att vara expert i interaktionen, och visa att alla äger kunskaper som andra kan få ta del av.

Arbetar man med de tre ovanstående genomgående i sitt klassrum så blir eleverna motiverade mer eller mindre. Men genom att dessutom

förstärka,synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

så utvecklas deras kunskaper ännu mer. Som lärare är det viktigt att lyssna till och bygg vidare på elevernas funderingar och tankar och att bekräfta eleverna som kompetenta och lärande personer. Svårigheten som lärare, ligger i att lyssna ärligt och helhjärtat. Att lyssna på eleverna tar tid! Att bearbeta och öppet ta in vad eleverna berättar kräver engagemang och öppenhet hos lärare. För vi behöver inte bara lyssna utan också omvandla elevernas funderingar och tankar till undervisning och lärande för alla.

Annonser

Kartläggning av svenska som andraspråksundervisningen

Igår träffades lärare i nätverket svenska som andraspråk för att fördjupa sig i BUF:S stödmaterial och kartläggningsrapport kring svenska som andraspråksundervisningen. Syftet med stödmaterialet och kartläggningsrapporten är ”att att skapa en kommunövergripande förståelse för hur man ute på skolorna kan arbeta med och organisera ämnet svenska som andraspråk så att eleverna får en så likvärdig undervisning som möjligt.” Framtagandet av materialet har skett genom klassrumsobservationer, intervjuer, forskning och erfarenheter och är tänkt som ett stöd för såväl rektorer som undervisande svenska som andraspråkslärare. Läs mer

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 2: Förförståelse

Förra inlägget handlade om ”struktur och tydlighet” kopplat till språkutvecklande ämnesundervisning. Som en fortsättning på den språkutvecklande ämnesundervisningen kommer här del två som handlar om förförståelse. För att undervisningen ska bli så frangångsrik som möjligt är det många komponenter som man som lärare måste ta hänsyn till. När det gäller förförståelse är det inte bara elevens utan också lärarens förförståelse för den grupp av individer som hen möter som är viktig. Sören Kirkegards citat:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

visar på att förförståelsen är en ömsesidig handling som lika mycket handlar om eleven som om läraren. Läraren behöver mer eller mindre arbeta som en detektiv för att lyckas fånga eleven där hens förståelse är. Ju mer kunskap jag har om eleverna ju närmre kan jag komma dem och förbereda dem.

Förförståelse är som uppvärmning för den tuffa utmaningen som väntar när man ska lära sig nya saker. Genom att värma upp tankarna och hjälpa till med kopplingar så blir det lättare att förstå innehållet i undervisningen. Jämför t ex med hur det skulle vara om du inte fick läsa boktitel eller bokens baksidestext innan du började läsa en bok. Det skulle vara svårt att greppa innehållet i boken, speciellt om bokens innehåll låg utanför din kunskaps- eller intressezon. Däremot om du fick läsa baksidan, gå tillbaka till baksidestexten när det blev svårt och kanske obegripligt eller fick möjlighet att diskutera bokens innehåll innan du började läsa så skulle du förmodligen lättare komma in i boken och ta till dig innehållet.

Att skapa förförståelse kan man göra på många olika sätt. Här kommer några sätt:

Flippar:

Eleverna får se t ex en övergripande flipp om innehållet för arbetsområdet.

Begreppsövningar:

De begrepp som kommer att ingå i arbetsområdet lyfts före arbetet börjar, genom att t ex spela memory med ord och ordförklaringar, gissa på ordens betydelser utifrån exempelmeningar, illustrerar orden i helklass, grupper.

Övergripande fråga: 

Eleverna får fundera på en övergripande fråga kopplat till det arbetsområde som ska påbörjas.

Berättelse från verkligheten: 

Någon person berättar om en händelse eller upplevelse av det som arbetsområdet ska handla om. Det kan t ex vara någon som har varit med om en revolution som berättar om hur det är. På så sätt skapar eleverna förståelse och bilder kring ordet revolution och kan sedan koppla ordet revolution till amerikanska revolutionen, franska revolutionen, etc.

Brainstorming:

Eleverna får i helklass, grupp eller par fundera kring vad de redan vet om arebtsområdets titel alternativt gissa vad de tror de kommer att handla om.

Genom att ge eleverna förförståelse förbereder du eleven på undervisningen som ska genomföras och ni har något gemensamt att utgå från i undervisningen. Alla har ett gemensamt utgångsvärde och något som ni gemensamt kan koppla ihop den nya kunskapen med. De elever som har mer kunskap än sina kompisar kan sedan komplettera den gemensamma förståelsen med sina bilder.

 

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 1: struktur och tydlighet

Vad ska man som lärare tänka på när man funderar över sin undervisning och gör den mer språkutvecklande. Jag får frågan då och då och har med anledning av det samlat ihop några av mina ledord till en bas för språkutvecklande ämnesundervisning. Det är viktigt att komma ihåg att den språkutvecklande ämnesundervisningen pågår hela tiden och är en förutsättning för att andraspråkseleverna ska lyckas inte bara i svenska som andraspråk utan även i övriga ämnen. I detta inlägg kommer jag fokusera på STRUKTUR OCH TYDLIGHET.

När vi som lärare tror att vi är tydliga behöver vi fundera ett varv till och förtydliga ännu en gång. Många elever tycker ofta att de inte riktigt förstår vad läraren menar vid instruktioner, genomgångar, samtal. Framför allt märker man av det när eleverna precis efter genomgång, när arbetet ska börja, får en mängd frågor om hur man ska göra. Som lärare kan man också be kollegan skugga ens undervisning och just se om informationen som delges eleverna är tillräckligt tydlig. Om inte din kollega förstår vad som är syftet med lektionen och uppgifterna så förstår förmodligen inte eleverna det heller.

Det är viktigt att vid lektionsstart beskriva lektionens innehåll, syfte både muntligt och skriftligt så att eleverna vet vad som väntar dem och vilka förväntningar som ligger på dem. När du planerar din lektion kan du utgå från följande:

Instruktioner:

Dessa ska vara både muntliga och skriftliga. Alla elever uppfattar inte muntliga instruktioner, trots tydlighet och upprepning. Om instruktionen står t ex på tavlan kan eleven alltid påminna sig själv om vad hen ska göra. Om instruktionen är lång är det en bra idé att skriva den i punktform så att eleverna guidas steg för steg genom uppgiften.

Arbetsstrukturer:

Fundera över hur eleverna ska arbeta med uppgifterna. Vilka moment ska göras på vilket sätt? Arbetsstrukturen ska vara ett hjälpmedel för eleverna och inte ett hinder för lärandet.

Förförståelse:

För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt behövs kunskap om elevernas förkunskaper i ämnet.  Men du som lärare behöver också ge eleverna förförståelse inför kommande arbete. Eftersom alla elever har mer eller mindre kunskap om det som undervisningen ska handla om är det bra om man ger eleverna en gemensam förförståelse. Detta kan vara i form av flippar, begreppsövningar, film, musik, bild. Det är egentligen bara modet och fantasin som sätter gränser för hur förförståelse kan skapas.

Interaktion:

Hur ska interaktionen i klassrummet ske under arbetets gång? När ska interaktion ske och på vilket sätt?

Samarbete:

Fundera över om eleverna ska arbeta tillsammans med någon/några och i så fall hur dessa gruppindelningar ska se ut. Det är viktigt att fundera kring syftet med samarbetet. Är det samarbetet i sig som är syftet eller är det uppgiften som ska lösas? Kan eleverna göra olika?

Återkoppling:

Eleverna behöver få återkoppling på det som de gör. Hur ska återkopplingen ske? Är det bara du som lärare som ska ge återkoppling eller kan eleverna ge varandra respons? Du behöver också ta ställning till om din återkoppling är formativ eller summativ.

Deadlines:

Eleverna behöver veta när de ska vara klara med en uppgift eller ett arbetsområde. Givetvis kan gränsen för när man är klar vara något flytande men med hjälp av deadlines så blir eleverna, och kanske du som lärare, mer fokuserade på att nå målet.

Så var det, det där med språkutveckling

Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Det som från början, när jag introducerade begreppet i mitt ordförråd, verkade enkelt har nu för varje gång som jag ska reda ut begreppet blivit svårare och svårare. Språkutveckling är ett komplext begrepp men absolut nödvändigt i dagens klassrum. Läs mer

Fråga Svenska som andraspråksläraren

I arbetet som svenska som andraspråkslärare möter man olika elever med olika utgångslägen. Alla är unika och ska mötas utifrån sina behov och möjligheter. Som SvA lärare blir man dessutom ofta, även elevens talesperson och någon som stöttar eleven i övriga ämnen och situationer. Många är de lärare som under årens lopp kommit och ställt frågor om en specifik svenska som andraspråkselev och ofta, men inte alltid, har jag kunnat ge ett svar.

På senaste nätverksträffen för lärare som undervisar i svenska som andraspråk fokuserade vi på hur SvA läraren kan stötta sina kollegor ute på skolorna. I mitt nya arbete som verksamhetsutvecklare med flerspråkighet som fokusområde ser jag en ökad efterfråga på SvA lärarens flerspråkiga kompetens och tipsar frekvent om att lärare som famlar i mötet med flerspråkiga elever ska ta hjälp av SvA läraren på skolan för att möte elevens behov och möjligheter. SvA lärarna som deltog på nätverksträffen fick ett antal dilemman att utgå från som de, utifrån egen erfarenhet, Lgr 11 och forskning, skulle ge svar på. I alla dilemman hade SvA lärarna svar men kunde också knyta sina svar till Lgr 11 och forskning. Det är viktig att vi kopplar vår erfarenhet just till forskning. På så sätt stärker du som lärare din trovärdighet och i förlängningen blir vi också bättre på att förklara varför vi gör som vi gör.

Här kommer en sammanställning av några av de dilemman som SvA lärarna diskuterade.

MENTOR: ”Varför ska eleven läsa SvA med de nyanlända? Hen har ju en så fin svenska och pratar jättebra. Inte alls svår att förstå och hen är en så trevlig elev.”

Förslag:

Hur är elevens språkliga djupkunskaper?

Hur är elevens begreppskunskap och läsförståelse i olika ämnen?

Hur är elevens skriftspråk?

Jämför hens kunskaper och kunskapsutveckling i de olika skolämnena med varandra

Förklara och visa på skillnader och likheter i kursplanen i svenska som andraspråk och svenska

 

MENTOR: ”Eleven sitter alltid själv på rasterna”

Förslag:

Ge eleverna rastförslag och koppla samman de som vill göra samma sak.

Pedagogen behöver stötta eleven in i grupper för att hitta lekkamrater.

Visa eleverna på organiserade rastaktiviteter

Tidigt ta reda på elevens intresse och följa eleven in aktiviteter.

Det är pedagogens ansvar att stötta eleven att känna trygghet att leka med olika barn, att alla får vara med.

Forskning: Wahlström: ”Gruppen som grogrund” ”I gruppen får barnen möjlighet att lära sig lyssna på varandra, se varandras positiva sidor och visa känslor. Boken presenterar en metod för hur man praktiskt kan gå tillväga för att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp.”

Lgr 11: Skolansuppdrag (sid 9): Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT: ”Vi hade prov på idrottsskador och eleven klarade inte det. Hen sa att hen inte förstod någonting av materialet jag gett hen.”

Förslag:

Ta hjälp av studiehandledaren.

Anpassa materialet

Använd bildstöd

Låt eleven göra muntligt prov

Arbeta praktiskt med förberedelserna inför provet

Dramatisera

Skapa förförståelse inför arbetet

Textläsning på modersmålet

Redovisning på modersmålet

Lgr 11: Riktlinjer i kapitel 2 ”läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling ….

 Forskning: Gibbons: språkutvecklande arbetssätt

Förslag kopplat till forskningen:  Pedagogen tittar på en film från Skolverket som handlar om språkutvecklande arbetssätt i idrott.

MATEMATIK: ”Eleven kan ju ingen svenska så hur ska jag lärare hen att räkna matte?”

 

Förslag:

Kartläggning av elevens kunskaper; vilken nivå befinner sig eleven på?

 

Matematik är också ett språk

 

Var uppmärksam på olika uträkningsvarianter som finns i olika kulturer

 

Bildstöd

 

Gemensamma exempel

 

Praktisk matematik

 

Inläsningstjänst för lästalen i matematikboken

 

Studiehandledning till eleven

 

Filmer på modersmålet

 

Tema modersmål har en översättnignssida med matematiska begrepp på flera språk

 

Lgr 11: Kapitel 1 undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov…

Forskning: Hattie: Lärarens tro på eleven och höga förväntningar stärker eleven. Vygotskij: undervisningen ska ligga på elevens närmsta utvecklingszon och utmanas med hjälp av stöttning.

SO: ”Eleven producerar ingenting varken muntligt eller skriftligt. Eleven är inte aktiv på genomgångar eller diskussioner. På lektionerna när det är tänkt att eleverna ska arbeta och på rasterna pratar eleven hela tiden svenska med sina kamrater.”

Förslag:

Bygg vidare på att eleven är trygg i vardagliga situationer och i kompissamtal.

Eleven får till uppgift att göra anteckningar och skriva/ rita av lärarens anteckningar från tavlan. Det är bra utgångspunkt inför gruppdiskussioner och något att utgå ifrån när man vill ha bekräfta vad eleven förstått.

Stötta eleven med ämnesbegreppen på svenska och på modersmålet.

Använd kompensatoriska hjälpmedel

Läraren behöver skriva aktuella begrepp, gärna kopplat till en ordbild (kanon/Ipad).

Vid ju fler situationer som eleven får använda det nya begreppet desto säkrare blir hen. Eleverna kan t ex upprepa det som sagts i kör.

Lgr 11: Ord och begrepp i skolan ämnen och i vardagsspråkUtbildningen syftar till utvecklar förmåga att ska och bearbeta olika typer av texter.

 

Forskning: Gibbons pratar om att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, där hon menar att man ska knyta ihop ämnen med varandra för att tydliggöra de aktuella begreppen för eleven.

 

 

NO: ”Det går inte att ha eleven i klassrummet. Eleven förstör bara, pillar på alla saker, tar kompisarnas mtrl, klarar inte målen. Den enda gången hen visar intresse och sitter still är när vi bygger med (teknik)lego.”

Förslag:

Eleven har kanske ett ytterst begränsat skolspråk, och söker trygghet i sitt lego där eventuellt bilderna till instruktionerna förtydligar uppgiften.

Tydlig struktur med bildschema

Något att hålla sig sysselsatt med för att kunna koncentrera sig på att lyssna t.ex. mandala, Individanpassa nivån

Arbeta laborativt/praktiskt.

Lgr 11: Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Läs mer