Hem » Språkutveckling » Språkutvecklande ämnesundervisning

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 1: struktur och tydlighet

Vad ska man som lärare tänka på när man funderar över sin undervisning och gör den mer språkutvecklande. Jag får frågan då och då och har med anledning av det samlat ihop några av mina ledord till en bas för språkutvecklande ämnesundervisning. Det är viktigt att komma ihåg att den språkutvecklande ämnesundervisningen pågår hela tiden och är en förutsättning för att andraspråkseleverna ska lyckas inte bara i svenska som andraspråk utan även i övriga ämnen. I detta inlägg kommer jag fokusera på STRUKTUR OCH TYDLIGHET.

När vi som lärare tror att vi är tydliga behöver vi fundera ett varv till och förtydliga ännu en gång. Många elever tycker ofta att de inte riktigt förstår vad läraren menar vid instruktioner, genomgångar, samtal. Framför allt märker man av det när eleverna precis efter genomgång, när arbetet ska börja, får en mängd frågor om hur man ska göra. Som lärare kan man också be kollegan skugga ens undervisning och just se om informationen som delges eleverna är tillräckligt tydlig. Om inte din kollega förstår vad som är syftet med lektionen och uppgifterna så förstår förmodligen inte eleverna det heller.

Det är viktigt att vid lektionsstart beskriva lektionens innehåll, syfte både muntligt och skriftligt så att eleverna vet vad som väntar dem och vilka förväntningar som ligger på dem. När du planerar din lektion kan du utgå från följande:

Instruktioner:

Dessa ska vara både muntliga och skriftliga. Alla elever uppfattar inte muntliga instruktioner, trots tydlighet och upprepning. Om instruktionen står t ex på tavlan kan eleven alltid påminna sig själv om vad hen ska göra. Om instruktionen är lång är det en bra idé att skriva den i punktform så att eleverna guidas steg för steg genom uppgiften.

Arbetsstrukturer:

Fundera över hur eleverna ska arbeta med uppgifterna. Vilka moment ska göras på vilket sätt? Arbetsstrukturen ska vara ett hjälpmedel för eleverna och inte ett hinder för lärandet.

Förförståelse:

För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt behövs kunskap om elevernas förkunskaper i ämnet.  Men du som lärare behöver också ge eleverna förförståelse inför kommande arbete. Eftersom alla elever har mer eller mindre kunskap om det som undervisningen ska handla om är det bra om man ger eleverna en gemensam förförståelse. Detta kan vara i form av flippar, begreppsövningar, film, musik, bild. Det är egentligen bara modet och fantasin som sätter gränser för hur förförståelse kan skapas.

Interaktion:

Hur ska interaktionen i klassrummet ske under arbetets gång? När ska interaktion ske och på vilket sätt?

Samarbete:

Fundera över om eleverna ska arbeta tillsammans med någon/några och i så fall hur dessa gruppindelningar ska se ut. Det är viktigt att fundera kring syftet med samarbetet. Är det samarbetet i sig som är syftet eller är det uppgiften som ska lösas? Kan eleverna göra olika?

Återkoppling:

Eleverna behöver få återkoppling på det som de gör. Hur ska återkopplingen ske? Är det bara du som lärare som ska ge återkoppling eller kan eleverna ge varandra respons? Du behöver också ta ställning till om din återkoppling är formativ eller summativ.

Deadlines:

Eleverna behöver veta när de ska vara klara med en uppgift eller ett arbetsområde. Givetvis kan gränsen för när man är klar vara något flytande men med hjälp av deadlines så blir eleverna, och kanske du som lärare, mer fokuserade på att nå målet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s