På besök i verkligheten

I mitt nya jobb som verksamhetsutvecklare är det mycket skrivbordstänkande och lite mindre klassrumsarbete och därför är besöken jag gör ute i verksamheterna extra uppskattade av mig. I veckan hade jag bjudit in mig själv i en av förberedelseklasserna i kommunen med elever i år 1-3.

Redan i korridoren möttes jag av förberedelseklassens lärare F som väntade in och välkomnade mig och sina elever. I klassrummet hördes lugn musik och eleverna satt och pysslade med olika saker innan lektionen började. Vädret diskuterades specifikt med F eftersom det på tavlan stod att de skulle på promenad. En av eleverna hävdade bestämt att:

-Idag ska de regna. Det ska regna! Klockan 11.

IMG_0032IMG_0040

Läs mer

Vad är det vi gör egentligen?

Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?

Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.

”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)

Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.

En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.

Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.

Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.

Returbesök från Rinkebyskolan

Idag var det dags för lärarna Ingrid och Nina från Rinkebyskolan i Stockholm att komma på returbesök till oss på Östergårdsskolan. Innehållet för dagen var precis som vid vårt besök i Rinkeby att utbyta erfarenheter kring svenska som andraspråk, mottagningsklass och utveckling av verksamheten.
Ingrid och Nina var med på tre olika lektioner: en med femmorna som ägnade sig åt sammanfattningar av en artikel, en med niorna som förberedde sig inför kommande redovisningar om deras funderingar om framtiden och en lektion med åttorna som arbetade med Vilhelm Moberg och utvandringen till USA. Givetvis var eleverna på sitt soligaste humör och generösa med att visa och berätta om sina arbeten.
Vid vårt besök vid Rinkebyskolan hade vi sett att undervisningen (diskussioner, genrepedagogik, öppna frågor, delaktighet) var väldigt lik vår och därför var det härligt att höra att Nina och Ingrid också såg denna likhet. Det gör oss starka att veta att vi i olika delar av landet, med olika och ibland lika förutsättningar utgår från samma pedagogiska tankar. Det blir lättare att kämpa, argumentera om man vet att andra har lyckats och om man kan visa på framgångsfaktorer för andra skolor. Vi på Östergård funderar mycket på hur vi kan organisera mottagningsklass på ett så positivt och lyckat sätt som möjligt. Ingrid som arbetar i mottagningsklass gav oss ( och vår rektor) många infallsvinklar och idéer men också tankar på saker som man kan förändra och utveckla.
Dagen har varit mycket lärorik och inspirerande för oss. Det är härligt att träffa andra lärare som entusiastiskt beskriver och berättar om sina tankar, idéer och funderingar. Förhoppningsvis är detta bara starten på ett fortsatt samarbete!
Så här beskrevs besöket i vår lokaltidning Hallandsposten. http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.3083886-rinkebylarare-blev-inspirerade

Rinkebyskolan del 3

Rinkebyskolan del 3

Efter att vi hade skrivit exempeltext med niorna var det dags för lite religionsundervisning i en 7:a. Läraren Kanar har skrivit en dagordning på tavlan och vi kan läsa att dagens lektion kommer att handla om islam- ett arbete som har påbörjats och är i full gång.

Kanar har pondus och är engagerande! Hon får med sig eleverna.

Först börjar Kanar med att repetera det som gruppen har gått igenom. Hela tiden kopplar hon elevernas svar till arbetsområden de har arbetat med tidigare. Häftigt! Eleverna är aktiva, räcker upp handen och får ordet av Kanar.

En av frågorna de får innan de ska börja arbeta med frågorna i läroboken SO Direkt är: Hur kopplar man Mohammeds tid( att han kom med något nytt) med hur det kan vara idag?

Eleverna har arbetat med Studi- miniföreläsningar via datorn. Detta fick vi inte se vid vårt besök men vi skulle gärna vilja lära oss mer om detta så det blir väl till att söka lite på nätet kring detta. (Om inte någon av er som läser detta kan upplysa oss om STUDI)

När det är dags att arbeta med frågorna i boken upplyser Kanar eleverna om vikten av en bra ljudnivå. Några hämtar pennor, letar efter rätt sida och någon att arbeta innan arbetet kommer igång. De som behöver hjälp skriver sitt namn på tavlan.

Naturligtvis går vi runt och stöttar eleverna samt tar del av deras diskussioner och svar. Vi passar även på att prata lite med eleverna som är nöjda med sin SO- undervisning.

Tiden har gått fort och det är dags att avsluta lektionen. Vi tackar eleverna och Kanar för att vi fick komma och fortsätter till rektorn Carina Rennermalms kontor.

Carina informerar oss om sitt spännande arbete- om exempelvis alla populära läxgruppper som skolan tillsammans med andra aktörer i närområdet anordnar för eleverna på Rinkebyskolan. De har läxläsning på lördagar! Och den är jättepopulär!

Vi får även höra om skolans arbete kring fokusområden, som planering och bedömning.

Under vårt besök har vi träffat engagerade lärare och ledning. Detta smittar naturligtvis av sig på eleverna. Vi tackar lärarna och rektor Carina för ett givande möte och för att hon har gjort det möjligt för oss att besöka Rinkebyskolan.

Innan vår taxi kommer hinner vi äta en Rinkeby- kebab i centrum. Tur är väl det, för strömmen har gått på Bromma och flygen är väldigt försenade, vilket vi inte vet då:-)

Under tiden vi väntar på vårt flyg har vi gott om tid att reflektera. Vi har upplevt en helt annan värld under vårt besök i Rinkeby. Det finns ett hopp och ett engagemang- hos elever, personal på skolan, hos taxichaufförerna, hos restaurangpersonal, hos de boende i förorten. MEN förorterna är segregerade och integrationen måste lyckas för att vi inte ska få ett uppdelat samhälle med utanförskap samt alla negativa följder detta får.

Vi har träffat engagerade och arbetsvilliga människor i området men det räcker inte. De som styr- våra politiker, men även alla andra som bor i Sverige (för vi har segregation i varje kommun) måste engagera sig i problemet för att vårt Sverige ska bli ett land för alla. Inte bara när det är valår!

 

Besök på Rinkebyskolan del 2

Nästa lektion vi fick besöka var Ninas sva- lektion med 9A. Nina jobbar enligt cirkelmodellen och gruppen hade påbörjat ett arbete kring argumenterande texter och innan de fick prova sina vingar skulle de avsluta den gemensamma exempeltexten som de hade påbörjat lektionen innan. Texten handlade om något som ligger alla elever varmt om hjärtat- läxor. I detta fall om att de har för mycket läxor.

Klassens hemklassrum var tyvärr inte så inbjudande. Eleverna har bestämda platser och efter en kort presentation av besökarna, dvs oss, var det dags att börja. En grupp elever skulle till datasalen och börja skriva sina egna texter medan övriga satte sig nära tavlan. Nina hade frågat en elev om hon ville vara sekreterare och Nina kunde därmed fokusera på elevernas förslag och diskutera deras formuleringar.

Det som redan skrivits lästes högt och eleverna fick därefter komma med egna förslag på formuleringar. Eleverna var lite passiva och det berodde på att de var iakttagna av oss, men det var riktigt spännande att följa med i deras resonemang kring ordval, meningsbyggnad och argument! Nina hänvisade till en debattartikel de gjorde förra året och hon användede ämnesspecifika begrepp när hon diskuterade texten. Som i varje grupp, på varje skola, är eleverna mer eller mindre fokuserade- så även här. Några blev lite otåliga till slut. Exempeltexten blev inte klar och de skulle avsluta den vid nästa lektion.

Övriga elever från datasalen kallades in när lektionen närmade sig sitt slut och Nina avrundade lektionen genom att fråga hur det hade gått i datasalen och berätta vad de som var kvar i klassrummet hade gjort. Hon informerade även eleverna om vad som skulle hända nästa lektion, att de skulle skriva klart och att datum för inlämning av egen argumenterande text skulle bokas.

Efter att vi hade sagt hejdå till 9A följde vi med Nina till hennes lilla arbetsrum som hon delar med ett antal kollegor och vi fick ta del av ett arbete som hon gör med niorna med utgångspunkt i boken Maus av Art Spiegelman. Ett spännande arbete som hon delade med sig av och vi blev så klart sugna på att testa med våra elever också. Tack Nina för detta tips!
Därmed var det dags för lite SO med Kanar!

Besök på Rinkebyskolan del 1

rinkeby 1

Vårt studiebesök började kl 0830 tisdagen den 21/1 2014 på tunnelbanan i Stockholms centrum. Det var första gången för båda två att åka tunnelbana i huvudstaden men det gick hur smidigt som helst att hitta till rätt linje. Efter kort väntan kom tåget och vår resa till ett annat Stockholm började. Efter hållplats Vreten var det vi och fyra till kvar i vår vagn och väl på Rinkeby hållplats hoppade vi ut till en tom vänthall. Vi kom ut vid Rinkeby centrum och det första vi såg var en kebab- restaurang och mataffären. Vi gick en liten runda och såg ett fräscht område, ganska folktomt dock, förutom någon mamma som skulle lämna på dagis. Givetvis såg vi även symbolerna för förorten- parabolantennerna- som stack ut från de flesta balkongerna.
Vi togs emot i Rinkebyskolans foajé av en mycket trevlig svenska och engelska- lärare som lotsade oss genom smala korridorer till expeditionen. Inte lätt att hitta här inte; långa korridorer med trapphus som ledde både upp och ner i byggnaden, och överallt såg det likadant ut. Rätt likt vår skola faktiskt, men den kan vi ju. Mittemot expeditionen kunde man genom rutor se en stor hall med scen och riktiga strålkastare- en given plats för konserter och andra roliga tillställningar.
Vi möttes av biträdande rektorn som talade om för oss hur de hade lagt upp dagen. Vårt första besök var i en av tre mottagningsklasser med ledning av Ingrid, en rutinerad lärare som har jobbat på skolan i 25 år. Det märktes att Ingrid har arbetat med nyanlända länge, hon talade tydligt och långsamt på ett naturligt sätt. Eleverna presenterade sig. De flesta kom från Somalia och Syrien. Vi klarade presentationen galant. Några av dem hade börjat för någon månad sedan.
Därefter följde en diskussion kring varför man flyttar, som skulle skapa förförståelse kring ett nytt arbetsområde i SO. Ingrid antecknade inte bara det eleverna sa, utan gick även in på synonymer och motsatser samt använde olika färg på pennorna när hon skrev på whiteboarden för ökad tydlighet. Ibland kom någon elev in som hade varit och haft något praktiskt estetiskt ämne med sin klass. (Alla elever är kopplade till en klass som de läser vissa ämnen med.) Eleverna verkade vana, de tappade inte fokus utan fortsatte sitt arbete, och de som kom in försökte komma in så gott det gick. Det märktes att Ingrids klassrum var elevernas trygghet och hon hade tålamod att möta varje elev som kom in och ville ha ett papper eller ett schema, med ett leende! Det märktes att eleverna hade olika skolbakgrund och kunskap i svenska språket men Ingrid försökte lyfta varje elev och fick med sig alla. Ett lugnt och inbjudande klassrum som andades trygghet och värme lämnade vi efter en timme och begav oss till lärarrummet för en kopp kaffe!