Igår träffades lärare i nätverket svenska som andraspråk för att fördjupa sig i BUF:S stödmaterial och kartläggningsrapport kring svenska som andraspråksundervisningen. Syftet med stödmaterialet och kartläggningsrapporten är ”att att skapa en kommunövergripande förståelse för hur man ute på skolorna kan arbeta med och organisera ämnet svenska som andraspråk så att eleverna får en så likvärdig undervisning som möjligt.” Framtagandet av materialet har skett genom klassrumsobservationer, intervjuer, forskning och erfarenheter och är tänkt som ett stöd för såväl rektorer som undervisande svenska som andraspråkslärare. Fortsätt läsa
Hem » Nätverk SvA
Kategoriarkiv: Nätverk SvA
Fråga Svenska som andraspråksläraren
I arbetet som svenska som andraspråkslärare möter man olika elever med olika utgångslägen. Alla är unika och ska mötas utifrån sina behov och möjligheter. Som SvA lärare blir man dessutom ofta, även elevens talesperson och någon som stöttar eleven i övriga ämnen och situationer. Många är de lärare som under årens lopp kommit och ställt frågor om en specifik svenska som andraspråkselev och ofta, men inte alltid, har jag kunnat ge ett svar.
På senaste nätverksträffen för lärare som undervisar i svenska som andraspråk fokuserade vi på hur SvA läraren kan stötta sina kollegor ute på skolorna. I mitt nya arbete som verksamhetsutvecklare med flerspråkighet som fokusområde ser jag en ökad efterfråga på SvA lärarens flerspråkiga kompetens och tipsar frekvent om att lärare som famlar i mötet med flerspråkiga elever ska ta hjälp av SvA läraren på skolan för att möte elevens behov och möjligheter. SvA lärarna som deltog på nätverksträffen fick ett antal dilemman att utgå från som de, utifrån egen erfarenhet, Lgr 11 och forskning, skulle ge svar på. I alla dilemman hade SvA lärarna svar men kunde också knyta sina svar till Lgr 11 och forskning. Det är viktig att vi kopplar vår erfarenhet just till forskning. På så sätt stärker du som lärare din trovärdighet och i förlängningen blir vi också bättre på att förklara varför vi gör som vi gör.
Här kommer en sammanställning av några av de dilemman som SvA lärarna diskuterade.
MENTOR: ”Varför ska eleven läsa SvA med de nyanlända? Hen har ju en så fin svenska och pratar jättebra. Inte alls svår att förstå och hen är en så trevlig elev.”
Förslag:
Hur är elevens språkliga djupkunskaper?
Hur är elevens begreppskunskap och läsförståelse i olika ämnen?
Hur är elevens skriftspråk?
Jämför hens kunskaper och kunskapsutveckling i de olika skolämnena med varandra
Förklara och visa på skillnader och likheter i kursplanen i svenska som andraspråk och svenska
MENTOR: ”Eleven sitter alltid själv på rasterna”
Förslag:
Ge eleverna rastförslag och koppla samman de som vill göra samma sak.
Pedagogen behöver stötta eleven in i grupper för att hitta lekkamrater.
Visa eleverna på organiserade rastaktiviteter
Tidigt ta reda på elevens intresse och följa eleven in aktiviteter.
Det är pedagogens ansvar att stötta eleven att känna trygghet att leka med olika barn, att alla får vara med.
Forskning: Wahlström: ”Gruppen som grogrund” ”I gruppen får barnen möjlighet att lära sig lyssna på varandra, se varandras positiva sidor och visa känslor. Boken presenterar en metod för hur man praktiskt kan gå tillväga för att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp.”
Lgr 11: Skolansuppdrag (sid 9): Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
IDROTT: ”Vi hade prov på idrottsskador och eleven klarade inte det. Hen sa att hen inte förstod någonting av materialet jag gett hen.”
Förslag:
Ta hjälp av studiehandledaren.
Anpassa materialet
Använd bildstöd
Låt eleven göra muntligt prov
Arbeta praktiskt med förberedelserna inför provet
Dramatisera
Skapa förförståelse inför arbetet
Textläsning på modersmålet
Redovisning på modersmålet
Lgr 11: Riktlinjer i kapitel 2 ”läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling ….
Forskning: Gibbons: språkutvecklande arbetssätt
Förslag kopplat till forskningen: Pedagogen tittar på en film från Skolverket som handlar om språkutvecklande arbetssätt i idrott.
MATEMATIK: ”Eleven kan ju ingen svenska så hur ska jag lärare hen att räkna matte?”
Förslag:
Kartläggning av elevens kunskaper; vilken nivå befinner sig eleven på?
Matematik är också ett språk
Var uppmärksam på olika uträkningsvarianter som finns i olika kulturer
Bildstöd
Gemensamma exempel
Praktisk matematik
Inläsningstjänst för lästalen i matematikboken
Studiehandledning till eleven
Filmer på modersmålet
Tema modersmål har en översättnignssida med matematiska begrepp på flera språk
Lgr 11: Kapitel 1 undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov…
Forskning: Hattie: Lärarens tro på eleven och höga förväntningar stärker eleven. Vygotskij: undervisningen ska ligga på elevens närmsta utvecklingszon och utmanas med hjälp av stöttning.
SO: ”Eleven producerar ingenting varken muntligt eller skriftligt. Eleven är inte aktiv på genomgångar eller diskussioner. På lektionerna när det är tänkt att eleverna ska arbeta och på rasterna pratar eleven hela tiden svenska med sina kamrater.”
Förslag:
Bygg vidare på att eleven är trygg i vardagliga situationer och i kompissamtal.
Eleven får till uppgift att göra anteckningar och skriva/ rita av lärarens anteckningar från tavlan. Det är bra utgångspunkt inför gruppdiskussioner och något att utgå ifrån när man vill ha bekräfta vad eleven förstått.
Stötta eleven med ämnesbegreppen på svenska och på modersmålet.
Använd kompensatoriska hjälpmedel
Läraren behöver skriva aktuella begrepp, gärna kopplat till en ordbild (kanon/Ipad).
Vid ju fler situationer som eleven får använda det nya begreppet desto säkrare blir hen. Eleverna kan t ex upprepa det som sagts i kör.
Lgr 11: Ord och begrepp i skolan ämnen och i vardagsspråkUtbildningen syftar till utvecklar förmåga att ska och bearbeta olika typer av texter.
Forskning: Gibbons pratar om att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, där hon menar att man ska knyta ihop ämnen med varandra för att tydliggöra de aktuella begreppen för eleven.
NO: ”Det går inte att ha eleven i klassrummet. Eleven förstör bara, pillar på alla saker, tar kompisarnas mtrl, klarar inte målen. Den enda gången hen visar intresse och sitter still är när vi bygger med (teknik)lego.”
Förslag:
Eleven har kanske ett ytterst begränsat skolspråk, och söker trygghet i sitt lego där eventuellt bilderna till instruktionerna förtydligar uppgiften.
Tydlig struktur med bildschema
Något att hålla sig sysselsatt med för att kunna koncentrera sig på att lyssna t.ex. mandala, Individanpassa nivån
Arbeta laborativt/praktiskt.
Lgr 11: Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.
Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?
Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:
Enskilt:
Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.
Vad är det vi gör egentligen?
Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?
Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.
”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)
Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.
En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.
Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.
Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.
Flerspråkighet och läs och skrivsvårigheter
På gårdagens nätverksträff hade vi besök av logoped Karolina Larsson. Anledningen var önskemål om att få lite mer kunskap om och hur vi arbetar mot flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter.Här kommer liten kort sammanfattning om det som vi lyssnade till:
Det som är klurigt är att elever läser och skriver i olika ämnen, i olika kontexter, med olika förväntningar och på olika språk Det är nödvändigt för eleven att läsa och skriva för att nå skolframgång.
Det svåra för de flerspråkiga eleverna är att de inte ännu uppnått samma nivå i svenska språket som sina klasskompisar samtidigt som de ska undervisas på detta, sitt andra, språk.Den största orsaken till att elever har läs- och skrivsvårigheter är språkliga brister och brister i ordförståelse.Eleverna behöver lära sig ord, begrepp, grammatik och fonologi för att lära sig läsa på ett annat språk. För att eleverna ska utveckla detta optimalt behöver skolan samarbeta med och aktivera föräldrarna.
Orsaker till läs och skriv:
Språkliga faktorer (20-25%) är den största orsaken; (här ingår dyslexi)
Låg begåvning
Sociala faktorer
Låg motivation
Neuropsykiatrisk dysfunktion; har någon form av språkstörning
Syn/hörselproblematik
För lite övning; Sverige lägger lite tid på att träna detta i skolan, tyst läsning är också en del av detta
Brister i pedagogik
Alla barn kan lära sig läsa men vägen dit ser olika ut. Barn med språkstörning kan lära sig på alla sina språk.
Vid kartläggning: Ta hjälp av modersmålsläraren. Jämför förmågorna på båda språken. Ordförråd, begreppsförståelse. Bolla varje språkliga förmåga med sig själv. För att ge eleven diagnosen dyslexi måste bristerna finnas på båda språken.
Det är hur vi arbetar i klassrummet med alla som spelar roll för dessa elever. Vi vet vad eleven behöver men vi är ensamma med alla elever. Arbeta tillsammans och hitta strategier tillsammans
Att lära sig ett nytt språk och tänka på ett annat
Här kommer lite tankar och reflektioner efter att ha lyssnat på Hans Åhl vid Skolportens konferens Svenska som andraspråk förra veckan. Hans Åhl är fd lärare som under lång tid arbetat vid Mittuniversitetet med svenska som andraspråk. Han har även skrivit boken ”Mer än ett språk” tillsammans med Eva Westergren. Hans är flerspråkig och växte upp med meänkieli som modersmål i ett svenskspråkigt samhälle. Temat för en av hans föreläsningar på konferensen var ”att lära sig ett nytt språk och tänka på ett annat”.
Hans Åhl betonade att det är viktigt att koppla ihop skolans värld med världen utanför. För att kunna lära sig optimalt behöver man förstå hur ens egna ord hör ihop med världen runt omkring sig. Som lärare är det viktigt att komma ihåg att elever förstår ords betydelser utifrån sina egna referenser.
Hans Åhl menade vidare att när vi tar emot elever med annat modersmål är det viktigaste inte att lära sig svenska utan att eleverna fortsätter bygga på sin kunskap och utveckla sin kognitiva förmåga. ”Det är lättare lära att nya saker på ett språk som man redan kan.” Två frågor som man bör fundera på och diskutera är: Hur tar vi tillvara på elevens kunskaper när de kommer hit? Hur kan vi utveckla kunskaperna och svenskan parallellt?
Eftersom svenskan är ett relativt litet språk är det viktigt att komma ihåg att språk och kultur hör ihop. Du måste förstå den svenska kulturen för att kunna använda språket på rätt sätt. Det är också viktigt att eleverna tillåts att prata sitt modersmål i skolan och att de både får modersmålsundervisning och studiehandledning.
Rutin för Svenska som andraspråk
I Halmstad kommun pågår arbetet med att främja barns- och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom att varje enhet arbetar fram sin handlingsplan kring detta arbete. (Till grund för arbetet finns ”Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling”) Som en del av denna ska en rutin för svenska som andraspråk och en för nyanlända skapas. Genom att skapa rutinerna hoppas vi ge en ökad kunskap och förståelse kring elever med annat modersmål, ämnet svenska som andraspråk och skapa en tydlig organisation kring undervisningen. Inledningsvis handlar vårt arbete mest om att identifiera vad rutinen bör innehålla. Rutinen ska inte vara ”ytterligare” en sak att göra utan en hjälp för att sätta ord på hur kartläggning, undervisning, uppföljning ser ut för elever med annat modersmål. Rutinen ska också tydliggöra ämnets syfte och visa på skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk.
Första utkast på rubriker:
Inledning
Andraspråksinlärning
SvA för vem? hur länge?
Organisation
Kartläggning, screening, undervisning, uppföljning
Ämneslärares roll
Har du som SvAlärare tankar kring detta får du gärna höra av dig till oss på duoab@hotmail.com
Terminens första nätverskträff i SvA
Idag var det dags för terminens första nät verk för Svenska som andraspråk. Upplägget i år fokuserar på kollegialt lärande. Till dagens träff var uppgiften att läsa Skolverekts kommentarmaterial ”Få syn på språket”, göra ”text och tanke” samt fundera kring två frågor.
Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt.
Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?
Här följer en sammanfattning av de viktigaste som kom upp i diskussionsgrupperna:
Det gäller att skapa förförståelse för eleverna så att begreppen blir begripliga. Det kan man göra genom att koppla begreppen till bilder, samt att begreppen används vid upprepande tillfällen och i olika sammanhang så att eleverna får en överblick. Samla begreppsord, titta gemensamt på texter, pedagogen modellerar, skapa tillsammans, skapa själv (cirkelmodellen)
Använd t.ex. En läsande klass och deras figurer, till ord och begrepp (detektiven).
Handleda sina kollegor och trycka på att det gynnar alla elever, eftersom alla begrepp inte är självklara ens för de svenska eleverna.
Arbeta ämnesövergripande och skapa teman så att eleverna ser det i sammanhang.
Hur ser samarbetet med modersmålslärare ut?
Hur får vi andra lärare att ha ett andraspråksperspektiv i sitt arbete? Samarbete är nödvändigt!
Tips på filmer: ur.se ”språket bär kunskapen”. Filmerna visar på vikten av att arbeta med språket i alla ämnen.
Vi behöver hjälpa barnen att vara stolta över sitt modersmål och uppmuntra dem att läsa sitt förstaspråk
Samarbete mellan SvA och ämneslärare är mycket viktigt för att språket ska utvecklas. Det är svårt att hitta tider och struktur för att få samarbetet att fungera
Att använda konkreta bilder och saker hjälper till för att förstå språket. Små barn kan berätta vad de ser och lite större elever kan skriva både enskilt och tillsammans. Bilder kan användas av alla lärare i alla sammanhang. Utnyttja tekniken med projektor, iPad och telefoner.
Förförståelse, mål och syfte är viktigt och gynnar alla typer av elever
Ge eleverna mönstertexter i alla ämnen för att underlätta skrivandet
Språket bär när man använder det.
Läsningens betydelse och svårighet
Lärarnas talutrymme kontra elevernas.
Uppgifter som kräver att eleverna använder de ämnesspecifika orden flera gånger.
Begreppslistor i kopplat till ämnen.
Arbeta med nya ord och begrepp före, under eller efter läsningen?
Så här ger du eleverna tillgång till Sli.se
Om du som lärare brukar använda dig av sli.se kan du nu ge dina elever möjlighet att se på strömmande video eller lyssna på ljudprogram även efter din lektion. Du kan hjälpa dem att bli medlem på sli.se (http://sli.se/index.php) genom att göra på följande sätt:
”Ansökan:
Vill du som elev se strömmande video eller lyssna på ljudprogram – fyll
då i uppgifterna under ”Bli medlem” och markera att du är elev. Du får då
en länk i ett bekräftelsemail till din e-post, som öppnar dina möjligheter
att kunna använda strömmande media. Tala med din lärare som måste
gå in under ”Händelser” och hantera din ansökan.
Begränsningar:
Det är viktigt att du som godkänner elevkontot (läraren) ser till att eleven får rätt
behörighet. Detta gör du genom att kontrollera födelseåret som eleven
angivit vid ansökan. Det är åldern som avgör vad eleven kan se eller höra
via datorn”
SvA Nätverksträff 1
Den 30/9 kl 13.30-16.30 är det dags för terminens första nätverksträff. Program för eftermiddagen kommer här:
Text att läsa inför träffen eller 30/9 kl 13.30-14.15:
”Få syn på språket”
Laddas ner från skolverkets webbplats:
Förberedelse inför nätverksträffen den 30/9 kl 14.15-16.30 lokal Hörsalen på Kärnhuset:
1.Läs publikationen
2.Skriv ner ”Text och Tanke”:i.Hitta tre citat i texten och kommentera varje citat.
3.Fundera på följande frågor:i.Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?
ii.Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?
Språkutveckling med Duoab 