Flerspråkighet och läs och skrivsvårigheter

På gårdagens nätverksträff hade vi besök av logoped Karolina Larsson. Anledningen var önskemål om att få lite mer kunskap om och hur vi arbetar mot flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter.Här kommer liten kort sammanfattning om det som vi lyssnade till:

Det som är klurigt är att elever läser och skriver i olika ämnen, i olika kontexter, med olika förväntningar och på olika språk Det är nödvändigt för eleven att läsa och skriva för att nå skolframgång.

Det svåra för de flerspråkiga eleverna är att de inte ännu uppnått samma nivå i svenska språket som sina klasskompisar samtidigt som de ska undervisas på detta, sitt andra, språk.Den största orsaken till att elever har läs- och skrivsvårigheter är språkliga brister och brister i ordförståelse.Eleverna behöver lära sig ord, begrepp, grammatik och fonologi för att lära sig läsa på ett annat språk. För att eleverna ska utveckla detta optimalt behöver skolan samarbeta med och aktivera föräldrarna.

Orsaker till läs och skriv:

Språkliga faktorer (20-25%) är den största orsaken; (här ingår dyslexi)

Låg begåvning

Sociala faktorer

Låg motivation

Neuropsykiatrisk dysfunktion; har någon form av språkstörning

Syn/hörselproblematik

För lite övning; Sverige lägger lite tid på att träna detta i skolan, tyst läsning är också en del av detta

Brister i pedagogik

Alla barn kan lära sig läsa men vägen dit ser olika ut. Barn med språkstörning kan lära sig på alla sina språk.

Vid kartläggning: Ta hjälp av modersmålsläraren. Jämför förmågorna på båda språken. Ordförråd, begreppsförståelse. Bolla varje språkliga förmåga med sig själv. För att ge eleven diagnosen dyslexi måste bristerna finnas på båda språken.

Det är hur vi arbetar i klassrummet med alla som spelar roll för dessa elever. Vi vet vad eleven behöver men vi är ensamma med alla elever. Arbeta tillsammans och hitta strategier tillsammans

Annonser

Framgångsrik SvAundervisning

Under våren är ett av våra uppdrag att skapa en samsyn på SvA undervisningen i Halmstad. Vi har därför varit ute på ett antal skolor för att göra lektionsbesök och intervjua rektorer och SvAlärare. Det vi sett tillsammans med vad forskning, lagtexter och vår erfarenhet gett oss kommer så småningom att presenteras i en ”handbok” (arbetsnamnet just nu).

Vid en ledningsträff där vi pratade med kommunens rektorer om hur man bäst arbetar mot nyanlända kom det fram önskemål att få ta del av en del vi kommit fram till inför höstens organisation av SvA. Så här kommer våra tankar om hur man kan tänka kring organisation av SvA undervisning.

Det som är tydligast är att på de skolor där läraren/lärarna är behöriga i sva och där eleverna får den undervisningstid i sva de har rätt till lyckas eleverna allra bäst med måluppfyllelsen. Om man väljer att integrera eller separera har inte lika stor betydelse. Det som är viktigt är att kartläggningar görs kontinuerligt, organisationen är strukturerad och att man sätter varje elevs behov i centrum samt har ett positivt synsätt på sva- elevernas lärande

Organisation

  • Behöriga sva- lärare (åk 1-3 även insatt i ämnet sva). Nyckeln är behöriga, medvetna sva- lärare!
  • Sva- lärarnas undervisningstid ska täcka timplanen i sva.
  • Kontinuiteten är viktig (få lärarbyten).
  • Bestäm hur undervisningen ska bedrivas utifrån årskurs (beroende på underlag kan det se olika ut i olika årskurser).
    1. Separata grupper
    2. Integrerade grupper (sv-sva)

Kommentar:

För att undvika att sva blir ett stödämne samt för att ämnet ska tas seriöst av både föräldrar, elever och övrig personal är det viktigt att man inte använder sig av en halvvariant av både integrerad och separerad undervisning.

I integrerad undervisning ska sv- och sva- läraren samarbeta med planering, genomförande och bedömning.

Om man har få elever är integrerad undervisning att föredra eftersom det är svårt att få en bra gruppdynamik om gruppen är för liten.

  • Möjlighet för sva- lärarna att diskutera och utveckla kunskaperna i ämnet inom skolan (om det finns fler sva- lärare) eller mellan skolor (om det är en ensam sva- lärare på skolan).
  • Alla som uppfyller något av kriterierna för sva ska läsa sva- oavsett om eleven är nyanländ eller född i Sverige.

Undervisning:

  • I sva, som i övriga ämnen, kan det vara stor spridning i kunskapsnivå hos eleverna. Eleven måste utvecklas och utmanas inom ämnet. Man kan inte se på ämnet sva som att man ska ”jobba i kapp sig” för att sedan gå över till sv. Alla elever måste utmanas utifrån sina behov.
  •  Alla elever kan göra samma uppgifter men med olika grad av stöttning.