Terminens första nätverskträff i SvA

Idag var det dags för terminens första nät verk för Svenska som andraspråk. Upplägget i år fokuserar på kollegialt lärande. Till dagens träff var uppgiften att läsa Skolverekts kommentarmaterial ”Få syn på språket”, göra ”text och tanke” samt fundera kring två frågor.
Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt.
Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?

Här följer en sammanfattning av de viktigaste som kom upp i diskussionsgrupperna:
Det gäller att skapa förförståelse för eleverna så att begreppen blir begripliga. Det kan man göra genom att koppla begreppen till bilder, samt att begreppen används vid upprepande tillfällen och i olika sammanhang så att eleverna får en överblick. Samla begreppsord, titta gemensamt på texter, pedagogen modellerar, skapa tillsammans, skapa själv (cirkelmodellen)

Använd t.ex. En läsande klass och deras figurer, till ord och begrepp (detektiven).

Handleda sina kollegor och trycka på att det gynnar alla elever, eftersom alla begrepp inte är självklara ens för de svenska eleverna.

Arbeta ämnesövergripande och skapa teman så att eleverna ser det i sammanhang.

Hur ser samarbetet med modersmålslärare ut?

Hur får vi andra lärare att ha ett andraspråksperspektiv i sitt arbete? Samarbete är nödvändigt!

Tips på filmer: ur.se ”språket bär kunskapen”. Filmerna visar på vikten av att arbeta med språket i alla ämnen.

Vi behöver hjälpa barnen att vara stolta över sitt modersmål och uppmuntra dem att läsa sitt förstaspråk

Samarbete mellan SvA och ämneslärare är mycket viktigt för att språket ska utvecklas. Det är svårt att hitta tider och struktur för att få samarbetet att fungera

Att använda konkreta bilder och saker hjälper till för att förstå språket. Små barn kan berätta vad de ser och lite större elever kan skriva både enskilt och tillsammans. Bilder kan användas av alla lärare i alla sammanhang. Utnyttja tekniken med projektor, iPad och telefoner.

Förförståelse, mål och syfte är viktigt och gynnar alla typer av elever

Ge eleverna mönstertexter i alla ämnen för att underlätta skrivandet

Språket bär när man använder det.

Läsningens betydelse och svårighet

Lärarnas talutrymme kontra elevernas.

Uppgifter som kräver att eleverna använder de ämnesspecifika orden flera gånger.

Begreppslistor i kopplat till ämnen.

Arbeta med nya ord och begrepp före, under eller efter läsningen?

Annons

Konsten att sammanfatta

Detta läsår har jag blivit mentor i en av våra nya sexor. Tolv av dem undervisar jag i svenska som andraspråk. En enkel match kan man ju tycka eftersom jag har lyxen att bara ha 13 elever och dessutom elever som jag är mentor för MEN detta är inte vilka tolv elever som helst. Tre av dem är födda i Sverige, sju har varit här i mindre än ett år och två som har varit här i några år. Som ni förstår varierar kunskaperna i svenska otroligt mycket men det alla eleverna har gemensamt är att de är mycket studiemotiverade och verkligen vill.
Som första arbetsområde har jag valt att fokusera på läsning. Jag har utgått från RT modellen och de senaste lektionerna har vi ägnat åt sammanfattningens konst.
För att förklara vad sammanfatta är jämförde jag med en nektarin. Nektarinen är hela texten och när vi sammanfattar skalar vi bort innehållet så vi kommer in till kärnan. I kärnan får bara det viktigaste plats. Vi fortsatte sedan att stryka över (för som eleverna sa vi stryker ju inte under) med överstrykningspennor det viktigaste i varje stycke i den faktatext om myror som vi läste. Vi läste upp vad alla skrivit och diskuterade om det vara bra val eller inte. Vi diskuterade också om alla behövde tycka lika. När hela texten var genomläst och överstruken samlade jag in texterna och sammanställde meningarna. Resultatet av det ser ni här:

Texten om Myror:
Ibland syns små, små bladlöss på träd eller blommor.
De lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna.
Lössen bajsar nämligen ut något som kallas honungsdagg.
Det är en klibbig vätska som innehåller massor av socker.
Den vätskan mjölkar myrorna fram genom att stryka lössen med sina antenner.
Sedan bär de hem honungsdaggen tills tacken.
Men även lössen gillar myror.
De håller nyckelpigorborta- som gillar att äta bladlöss.
En del sorters myror har bladlöss som boskap i sina bon.
Myror kan bära saker som väger 20 gånger sin egen vikt.
Jämfört med oss människor betyder det att en person som väger 25 kilo kan bära saker som väger 500 kilo.
Det är som om en sjuåring skulle lyfta en ko!
Myror är riktigt smarta.
Kanske har du sett att en myrstack oftast byggs söder om ett träd eller en stubbe.
I stacken finns öppningar som myrorna öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det i boet.
På vintern flyttar myrorna ner till källarvåningen.
Men myror kan bo på många andra sätt än i stackar, till exempel i trädstammar eller långt ner i marken.
Varje myra har sin egen speciella uppgift och sköter den mycket noga.
När de blir äldre och har lärt sig mer får de arbeta utomhus.
En annan grupp släpar hem mat från djurriket, som insekter.
Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen.
En sorts myra kallas för bladskärarmyra.

Idag på lektionen gick vi igenom meningarn och diskuterade återigen vilka som var kärna och vilka som skulle skalas bort. Därefter var det dags för själva sammanfattandet. Hur skulle vi få ihop meningarna till en helhet. Med mig som sekreterare och modellerare vid datorn skrev vi sen ihop vår sammanfattning. Så här blev den:

”Myrorna lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna. De gör detta genom att mjölka ur saften med sina antenner. Därefter bär de hem mjölkdaggen. Lössen gillar myrorna eftersom de håller nyckelpigorna borta. Det finns även myror som har bladlöss som boskap.
En myrstack byggs ofta söder om ett träd men myror kan även bo i trädstammar eller långt ner i marken. Det finns öppningar som de öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det.
Alla myror har sin egen uppgift och de äldre får arbeta utomhus. En del av dessa släpar hem mat från djurriket. Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen. Myror kan bära saker som väger 20 kilo sin egen vikt.”

När vi var klara jämförde vi originaltext med meningarna med sammanfattningen och eleverna kunde konstatera att sammanfattningar gör att man förstår texter lättare. I denna sammanfattning har vi inte gått in på att ändra om och skriva med egna ord rakt igenom utan vi har använt oss av originalmeningarna och ändrat i dem. Detta gör att alla elever kan klara av att sammanfatta oavsett hur mycket eget språk de har. Klarar de av att plocka ut kärnan i texten har de ju också visat att de förstått den och det är ju det jag vill se. Nästa steg i konsten att sammanfatta är nu att sammanfatta i en grupp och tillsist sammanfatta enskilt.
Jag hoppas att detta arbete med lässtrategierna och framför allt sammanfattningar ska hjälpa dem inte bara i svenskan utan i alla ämnen.

Dagens Boktips!

Dagens boktips är ”Språkarbete i alla ämnen” av Gun Hägerfelth utgiven av Liber förlag. Boken är som en sammanfattning av den forskning som pågått i många år om språkets roll i skolans ämnesundervisning. I boken beskrivs bl a de olika synsätten på lärande, språket i skolans ämnen, genreskolans framväxt och exempel ges på basgenrer och språk i samhälls- och naturvetenskapliga texter. Genomgående i boken påminns läsare om vikten av att alla lärare bär ansvar för elevernas språkinhämtning. Boken kan ses som en repetition eller som en ögonöppnare för fortsatta fördjupningar inom språkarbete i alla ämnen.

Så här ger du eleverna tillgång till Sli.se

Om du som lärare brukar använda dig av sli.se kan du nu ge dina elever möjlighet att se på strömmande video eller lyssna på ljudprogram även efter din lektion. Du kan hjälpa dem att bli medlem på sli.se (http://sli.se/index.php) genom att göra på följande sätt:

”Ansökan:
Vill du som elev se strömmande video eller lyssna på ljudprogram – fyll
då i uppgifterna under ”Bli medlem” och markera att du är elev. Du får då
en länk i ett bekräftelsemail till din e-post, som öppnar dina möjligheter
att kunna använda strömmande media. Tala med din lärare som måste
gå in under ”Händelser” och hantera din ansökan.

Begränsningar:
Det är viktigt att du som godkänner elevkontot (läraren) ser till att eleven får rätt
behörighet. Detta gör du genom att kontrollera födelseåret som eleven
angivit vid ansökan. Det är åldern som avgör vad eleven kan se eller höra
via datorn”

Serietidningen ~ en väg till självständig läsning

Eleverna i grupppen i år åtta har en sak gemensamt och som hindrar dem från att klättra högre upp på betygssteget. Det är att de inte ännu har blivit självständiga läsare. De behärskar det skrivna språket, att läsa på, mellan och bakom raderna men bara när vi delar läsupplevelse genom att jag läser högt. Och som vi alla vet så måste eleverna bli självständiga och ha självförtroende, tempo och strategier för att möta texter på egen hand i skolan men också i det vardagliga livet.
Som en del av det första arbetsområdet har jag därför introducerat en serietidning för dem. Arbetsområdet handlar om demokrati och allas lika värde där vi under lektionerna ska läsa, diskutera, se på teater och film för att avsluta med att skriva ett reportage. Som del ett i arbetsområdet har eleverna fått i uppgift att läsa serietidningen ”Vi ska ses igen, Sanam”, (utgiven av http://www.hejsverige.nu). Serien handlar om en 14-årig pojke som på egen hand flyr från Afghanistan till Sverige. Eleverna har fått i uppgift att läsa serien i två etapper. Vid två tillfällen (mitten och slutet) har de fått stanna upp och svara på frågor om det som de läst. Som introduktion till läsandet valde jag att prata om Afghanistan och knyta ihop till den bok vi läste i sexan tillsammans (”Den osynliga flickan”). Vi tittade även på första seriesidan och funderade på vad texten skulle handla om. Eleverna fångades och därefter startade det individuella läsandet.
Under läsandets gång var det spökligt tyst i klassrummet. Många av eleverna glömde att stanna vid mitten av serien helt uppslukade av historien. När de insåg att de läst för långt stoppade de och besvarade frågorna fokuserat. Enda gången som det blev oljud i klassrummet under tiden som vi arbetade med detta var när eleverna läst klart tidningen och ilsket uttryckte att det var ett riktigt dåligt slut. ”Hur tänkte författarna egentligen?” ”Det måste ju finnas en fortsättning”.
Jag ser nu framemot det samtal som vi ska ha i halvklass i slutet av veckan där vi ska diskutera serien men även jämföra med den teater som vi ska under veckan. Det ska bli intressant att höra eleverna delge varandra sina upplevelser och tankar som de fått i sitt självständiga läsande. Förhoppningsvis kan vi efter samtalet tillsammans konstatera att vi kommit en liten bit längre på vår väg till att bli självständiga läsare.

SvA Nätverksträff 1

Den 30/9 kl 13.30-16.30 är det dags för terminens första nätverksträff. Program för eftermiddagen kommer här:

Text att läsa inför träffen eller 30/9 kl 13.30-14.15:

”Få syn på språket”

Laddas ner från skolverkets webbplats:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2843

Förberedelse inför nätverksträffen den 30/9 kl 14.15-16.30 lokal Hörsalen på Kärnhuset:
1.Läs publikationen
2.Skriv ner ”Text och Tanke”:i.Hitta tre citat i texten och kommentera varje citat.

3.Fundera på följande frågor:i.Hur kan man i ämnen stötta eleverna så att de utvecklar förståelse för och själva kan använda de ämnesspecifika ord och begrepp som finns i texten på ett adekvat sätt?
ii.Hur kan du arbeta för att utveckla elevernas ordförråd på ett kontextrikt och meningsfullt sätt?