Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 2: Förförståelse

Förra inlägget handlade om ”struktur och tydlighet” kopplat till språkutvecklande ämnesundervisning. Som en fortsättning på den språkutvecklande ämnesundervisningen kommer här del två som handlar om förförståelse. För att undervisningen ska bli så frangångsrik som möjligt är det många komponenter som man som lärare måste ta hänsyn till. När det gäller förförståelse är det inte bara elevens utan också lärarens förförståelse för den grupp av individer som hen möter som är viktig. Sören Kirkegards citat:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

visar på att förförståelsen är en ömsesidig handling som lika mycket handlar om eleven som om läraren. Läraren behöver mer eller mindre arbeta som en detektiv för att lyckas fånga eleven där hens förståelse är. Ju mer kunskap jag har om eleverna ju närmre kan jag komma dem och förbereda dem.

Förförståelse är som uppvärmning för den tuffa utmaningen som väntar när man ska lära sig nya saker. Genom att värma upp tankarna och hjälpa till med kopplingar så blir det lättare att förstå innehållet i undervisningen. Jämför t ex med hur det skulle vara om du inte fick läsa boktitel eller bokens baksidestext innan du började läsa en bok. Det skulle vara svårt att greppa innehållet i boken, speciellt om bokens innehåll låg utanför din kunskaps- eller intressezon. Däremot om du fick läsa baksidan, gå tillbaka till baksidestexten när det blev svårt och kanske obegripligt eller fick möjlighet att diskutera bokens innehåll innan du började läsa så skulle du förmodligen lättare komma in i boken och ta till dig innehållet.

Att skapa förförståelse kan man göra på många olika sätt. Här kommer några sätt:

Flippar:

Eleverna får se t ex en övergripande flipp om innehållet för arbetsområdet.

Begreppsövningar:

De begrepp som kommer att ingå i arbetsområdet lyfts före arbetet börjar, genom att t ex spela memory med ord och ordförklaringar, gissa på ordens betydelser utifrån exempelmeningar, illustrerar orden i helklass, grupper.

Övergripande fråga: 

Eleverna får fundera på en övergripande fråga kopplat till det arbetsområde som ska påbörjas.

Berättelse från verkligheten: 

Någon person berättar om en händelse eller upplevelse av det som arbetsområdet ska handla om. Det kan t ex vara någon som har varit med om en revolution som berättar om hur det är. På så sätt skapar eleverna förståelse och bilder kring ordet revolution och kan sedan koppla ordet revolution till amerikanska revolutionen, franska revolutionen, etc.

Brainstorming:

Eleverna får i helklass, grupp eller par fundera kring vad de redan vet om arebtsområdets titel alternativt gissa vad de tror de kommer att handla om.

Genom att ge eleverna förförståelse förbereder du eleven på undervisningen som ska genomföras och ni har något gemensamt att utgå från i undervisningen. Alla har ett gemensamt utgångsvärde och något som ni gemensamt kan koppla ihop den nya kunskapen med. De elever som har mer kunskap än sina kompisar kan sedan komplettera den gemensamma förståelsen med sina bilder.

 

Annons

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 1: struktur och tydlighet

Vad ska man som lärare tänka på när man funderar över sin undervisning och gör den mer språkutvecklande. Jag får frågan då och då och har med anledning av det samlat ihop några av mina ledord till en bas för språkutvecklande ämnesundervisning. Det är viktigt att komma ihåg att den språkutvecklande ämnesundervisningen pågår hela tiden och är en förutsättning för att andraspråkseleverna ska lyckas inte bara i svenska som andraspråk utan även i övriga ämnen. I detta inlägg kommer jag fokusera på STRUKTUR OCH TYDLIGHET.

När vi som lärare tror att vi är tydliga behöver vi fundera ett varv till och förtydliga ännu en gång. Många elever tycker ofta att de inte riktigt förstår vad läraren menar vid instruktioner, genomgångar, samtal. Framför allt märker man av det när eleverna precis efter genomgång, när arbetet ska börja, får en mängd frågor om hur man ska göra. Som lärare kan man också be kollegan skugga ens undervisning och just se om informationen som delges eleverna är tillräckligt tydlig. Om inte din kollega förstår vad som är syftet med lektionen och uppgifterna så förstår förmodligen inte eleverna det heller.

Det är viktigt att vid lektionsstart beskriva lektionens innehåll, syfte både muntligt och skriftligt så att eleverna vet vad som väntar dem och vilka förväntningar som ligger på dem. När du planerar din lektion kan du utgå från följande:

Instruktioner:

Dessa ska vara både muntliga och skriftliga. Alla elever uppfattar inte muntliga instruktioner, trots tydlighet och upprepning. Om instruktionen står t ex på tavlan kan eleven alltid påminna sig själv om vad hen ska göra. Om instruktionen är lång är det en bra idé att skriva den i punktform så att eleverna guidas steg för steg genom uppgiften.

Arbetsstrukturer:

Fundera över hur eleverna ska arbeta med uppgifterna. Vilka moment ska göras på vilket sätt? Arbetsstrukturen ska vara ett hjälpmedel för eleverna och inte ett hinder för lärandet.

Förförståelse:

För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt behövs kunskap om elevernas förkunskaper i ämnet.  Men du som lärare behöver också ge eleverna förförståelse inför kommande arbete. Eftersom alla elever har mer eller mindre kunskap om det som undervisningen ska handla om är det bra om man ger eleverna en gemensam förförståelse. Detta kan vara i form av flippar, begreppsövningar, film, musik, bild. Det är egentligen bara modet och fantasin som sätter gränser för hur förförståelse kan skapas.

Interaktion:

Hur ska interaktionen i klassrummet ske under arbetets gång? När ska interaktion ske och på vilket sätt?

Samarbete:

Fundera över om eleverna ska arbeta tillsammans med någon/några och i så fall hur dessa gruppindelningar ska se ut. Det är viktigt att fundera kring syftet med samarbetet. Är det samarbetet i sig som är syftet eller är det uppgiften som ska lösas? Kan eleverna göra olika?

Återkoppling:

Eleverna behöver få återkoppling på det som de gör. Hur ska återkopplingen ske? Är det bara du som lärare som ska ge återkoppling eller kan eleverna ge varandra respons? Du behöver också ta ställning till om din återkoppling är formativ eller summativ.

Deadlines:

Eleverna behöver veta när de ska vara klara med en uppgift eller ett arbetsområde. Givetvis kan gränsen för när man är klar vara något flytande men med hjälp av deadlines så blir eleverna, och kanske du som lärare, mer fokuserade på att nå målet.