Så var det, det där med språkutveckling

Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Det som från början, när jag introducerade begreppet i mitt ordförråd, verkade enkelt har nu för varje gång som jag ska reda ut begreppet blivit svårare och svårare. Språkutveckling är ett komplext begrepp men absolut nödvändigt i dagens klassrum.

Annons

Funderingar kring framgångsrik andraspråksundervisning

I vårt arbete att sammanställa förra terminens skolbesök och intervjuer kring svenska som andraspråk i Halmstad Kommun diskuterade vi igår lärarens roll i undervisningen. När vi inför intervjuerna kategoriserade våra frågor blev de tre övergripande rubriker: organisation, elev och systematiskt kvalitetsarbete. När vi nu analyserar våra intervjuer och besök inser vi att rubriken elev är missvisande. Våra nya rubrik blev undervisning eftersom det är undervisningen som kommer eleven till godo och det är undervisningen som påverkar eleven. Vi har de eleverna vi har och kan inte ändra på dem, däremot kan undervisningen ändras så att den gynnar varje enskild elev.

Vad är det vi gör egentligen?

Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?

Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.

”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)

Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.

En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.

Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.

Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.

Vardagen i mars; intensiv och inspirerande

Det är märkligt hur mars alltid blir en hektisk och intensiv månad.
För våra elevers del handlar det mycket om de de nationella proven i svenska som andraspråk. Sexorna är precis klara med alla delar, läsa; skriva, tala och nu handlar arbetet om hur vi går vidare med det som vi faktiskt såg på NP. Niorna däremot väntar med spänning, förtjusning, oro på nästa veckas NP. För att ge dem de bästa förutsättningarna försöker vi få med så mycket repetition som möjligt. Vilka texttyper finns det? Hur känner man igen en specifik texttyp? Hur ska man tänka när en text är svår och inte så tillgänglig? Dessutom pågår ju lektionerna med alla övriga elever…
I vårt arbete som SvA utvecklare har vi precis avslutat en rad verksamhetsbesök på olika skolor med fokus på undervisningen i svenska som andraspråk. Vi har även vid våra besök intervjuat SvA lärare och skolledare utifrån tre rubriker: organisation, elever, systematisk kvalitetsarbete. Nu är det dags för oss att sammanställa dessa besök och intervjuer och koppla ihop dem med vad forskning säger och skolverkets rekommendationer.Tanken är sedan att detta ska bli en ”handbok” med syftet att skapa en mer gemensam syn på SvA; ge riktlinjer för SvA undervisningen i Halmstad kommun. Mer om detta arbete återkommer vi med.
Men det som står närmst dörren just idag är Flerspråkighetskonferensen i Stockholm nu på torsdag och fredag. Vi ser fram emot två dagar med inspiration, nya tankar och kunskaper. Dessutom kommer vi på fredagen att ha föreläsning och workshop kring hur man blir ”en säker läsare och en flyhänt skribent oavsett ämne”. Det ska bli spännanade att få berätta om det utvecklingsarbete som vi har bedrivit på vår skola under några år där vi bl a har sett att eleverna har blivit mer strukturerade i sitt arbete än tidigare och att eleverna har fått ökat självförtroende i läsande och skrivande. Givetvis kommer vi även att rapportera våra intryck från flerspråkighetskonferensen, kanske är det så att vi t o m ses där.

Glöm inte forskning och beprövad erfarenhet!

Vi har funderat lite kring alla metoder och undervisningstips som vi numera så lätt kan ta del av via sociala medier och hemsidor. Dessa kan vara en oerhörd tillgång och ett stöd för oss i vår undervisning. Vi kan få bekräftelse på det vi gör, dela med oss/ ta del av goda exempel, utmanas och utvecklas.
Vad vi däremot vill trycka på är att vi inte får glömma att det vi gör i skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. För att värna om vår profession måste vi hela tiden fråga oss vilken forskning som ligger bakom det vi gör.

Beprövad erfarenhet är inte att jag som lärare har genomfört undervisning som har fungerat bra under en längre tid. Beprövad erfarenhet är som den förträffliga lilla skriften Forskning i klassrummet, som ges ut av Skolverket, säger ” Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många.”

Tillgängligheten på material är enorm och det är klart att vi ska hjälpa varandra och lära av varandra. Vad vi inte får glömma är det kritiska tänkandet (som vi för övrigt ständigt talar om för våra elever att de ska ha) och vikten av att veta varför vi gör det vi gör och på vilka grunder det vilar.

Vi anser att vi hela tiden måste ställa oss frågan huruvida det vi gör i vår undervisning vilar på forskning och beprövad erfarenhet och även sätta oss in i denna forskning. För vår professions skull!

Titta gärna på följande länkar:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3095
http://www.skolporten.se/forskning/

http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/

http://www.forskning.se/fordigiskolan.4.4c620b9a1350cdb4358b2.html