Besök på Rinkebyskolan del 1

rinkeby 1

Vårt studiebesök började kl 0830 tisdagen den 21/1 2014 på tunnelbanan i Stockholms centrum. Det var första gången för båda två att åka tunnelbana i huvudstaden men det gick hur smidigt som helst att hitta till rätt linje. Efter kort väntan kom tåget och vår resa till ett annat Stockholm började. Efter hållplats Vreten var det vi och fyra till kvar i vår vagn och väl på Rinkeby hållplats hoppade vi ut till en tom vänthall. Vi kom ut vid Rinkeby centrum och det första vi såg var en kebab- restaurang och mataffären. Vi gick en liten runda och såg ett fräscht område, ganska folktomt dock, förutom någon mamma som skulle lämna på dagis. Givetvis såg vi även symbolerna för förorten- parabolantennerna- som stack ut från de flesta balkongerna.
Vi togs emot i Rinkebyskolans foajé av en mycket trevlig svenska och engelska- lärare som lotsade oss genom smala korridorer till expeditionen. Inte lätt att hitta här inte; långa korridorer med trapphus som ledde både upp och ner i byggnaden, och överallt såg det likadant ut. Rätt likt vår skola faktiskt, men den kan vi ju. Mittemot expeditionen kunde man genom rutor se en stor hall med scen och riktiga strålkastare- en given plats för konserter och andra roliga tillställningar.
Vi möttes av biträdande rektorn som talade om för oss hur de hade lagt upp dagen. Vårt första besök var i en av tre mottagningsklasser med ledning av Ingrid, en rutinerad lärare som har jobbat på skolan i 25 år. Det märktes att Ingrid har arbetat med nyanlända länge, hon talade tydligt och långsamt på ett naturligt sätt. Eleverna presenterade sig. De flesta kom från Somalia och Syrien. Vi klarade presentationen galant. Några av dem hade börjat för någon månad sedan.
Därefter följde en diskussion kring varför man flyttar, som skulle skapa förförståelse kring ett nytt arbetsområde i SO. Ingrid antecknade inte bara det eleverna sa, utan gick även in på synonymer och motsatser samt använde olika färg på pennorna när hon skrev på whiteboarden för ökad tydlighet. Ibland kom någon elev in som hade varit och haft något praktiskt estetiskt ämne med sin klass. (Alla elever är kopplade till en klass som de läser vissa ämnen med.) Eleverna verkade vana, de tappade inte fokus utan fortsatte sitt arbete, och de som kom in försökte komma in så gott det gick. Det märktes att Ingrids klassrum var elevernas trygghet och hon hade tålamod att möta varje elev som kom in och ville ha ett papper eller ett schema, med ett leende! Det märktes att eleverna hade olika skolbakgrund och kunskap i svenska språket men Ingrid försökte lyfta varje elev och fick med sig alla. Ett lugnt och inbjudande klassrum som andades trygghet och värme lämnade vi efter en timme och begav oss till lärarrummet för en kopp kaffe!

Annonser

SvA på Östergårdsskolan

Organisationen för svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna. Så här har vi strukturerat upp vårt arbete på Östergårdsskolan. Östergårdsskolan är en 4-9 skola, med c a 700 elever, där ca 42% har annat modersmål än svenska. Alla elever med annat modersmål än svenska har inte automatiskt sva utan vi ”testar” av elever inför deras start på vår skola.
Vid mottagandet av nya sexor (från tre skolor) och nya fyror (från en skola) genomförs på våren i femman/trean bokup test. Resultatet där samt en dialog med avlämnande sva lärare är grunden för vilka som ska läsa sva eller sv. Vid höstterminens start genomför vi ytterligare test (läsförståelse, skrivuppgift) för att få mer underlag. Eventuella felplaceringar korrigeras. Vi kollar även av när vi får nya elever till skolan om vi är osäkra på om de ska läsa sv eller sva.
Under åren på skolan har vi gemensamma avstämningsuppgifter i våra sva grupper som vi har som utgångspunkt för analys över hur våra sva elever utvecklas.
År 4 testas i början av hösten i ord, läs, skriv
År 5 bokup
År 6 NP
År 7 berättande text, läsförståelse
År 8 läsförståelse, beskrivande text
År 9 NP
I våra svagrupper går elever som är födda i Sverige och elever som endast har varit här några månader (I Halmstad går man först i förberedelseklass och när man bedöms redo, slussas man ut till sin ordinarie klass). Vi har stor spridning bland eleverna vad gäller språk och tidigare skolbakgrund.
På vår skola arbetar vi både i arbetslag och i ämneslag. Ämneslagen träffas regelbundet och i sva arbetslaget ingår för närvarande vi två (duoab, Annaoch Biljana). Vid två tillfällen per termin har vi längre ämnesträffar och då är alla som undervisar i sva med. Vid dessa träffar utvecklar vi vårt ämne, diskuterar elever, specifika behov etc.
Vi använder oss inte av läromedel i sva utan utgår framför allt från texter. Vi har sett att skönlitteratur är en framgångsfaktor samt att använda cirkelmodellen vid skrivande av texter.

Språkutveckling på ÖG

Sedan hösten 2012 har vi handlett kollegor på Östergårdsskolan i språkutvecklande arbetssätt. För tillfället har vi 14 kollegor som ingår i olika grupper. I måndags hade vi en träff där vi diskuterade effekterna av språkutveckling och hur det språkutvecklande arbetet ser ut i olika klassrum. Vid träffen kom vi bla fram till att ett språkutvecklande arbetssätt har gett positiva effekter på alla elever och att man också som lärare har fått ökad förståelse för språkets inverkan på elevers resultat.
Hur ser arbetet ut i klassrummet? Här är ett axplock från det lärarna berättade om: Riktad skrivning, öppna frågor, EPA (enskilt, par, alla), begreppsträd, mallar, förförståelse, startuppgifter.
Det ska bli fortsatt spännande att följa våra kollegor i deras fortsatta arbete och se vilka ringar på vattnet det ger. En ny utmaning är nu att koppla ihop språkutveckling med övriga fokusområden som skolan har och visa på hur allt sitter ihop med varandra.