Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Läs mer

Annonser

Nätverksträff om språkliga strukturer och normer del 2

Vid nätverksträffen hade vi också förberett ”Fråga språkdoktorn” frågor. Vissa frågor var ur lärarperpektiv och andra autentiska elevfrågor. Deltagarna fick i par reda ut sin fråga med hjälp av beprövad erfarenhet och forskning. Frågor som till en början verkade enkla, visade sig ibland innehålla flera dimensioner och oväntade svar.
Här är två exempel från ”Fråga språkdoktorn”:

Hur skriver/säger man plural av fakta?

Det gör man inte för att fakta är ett oräknebart latinskt ord som saknar böjningar man kan däremot säga mer fakta.
Se nedan språkrådets kommentar på detta delikata språkproblem.
Hur ska man böja faktum?
svar
Faktum kan böjas antingen på svenskt eller latinskt sätt.
På svenskt sätt böjs ordet ett faktum, faktumet, flera faktum, faktumen.
Den latinska pluralformen fakta är också vanlig. Problemet med den är att den dels kan tas för singularform, dels inte kan förses med bestämd pluraländelse -na.

”Mina elever använder så som utfyllnadsord. Hur ska jag förklara när man kan använda så och när det bara är ett onödigt utfyllnadsord?”
Så här kan man göra tillsammans med eleven om den överanvänder ordet:

Läs igenom texten tillsammans och ta bort så. Om betydelsen blir densamma är ordet onödigt, om det blir skillnad så måste ordet så vara kvar.

Vi kontrollerade ordets funktion genom att läsa på http://www.vanligaord.se. Vi ser där att ordet kan användas i många olika situationer.

Ordet så kan användas som adverbial med sex olika definitioner och även som adverbial i idiomet ”än si, än så”.

Så kan också vara konjuktion.

Ordet så kan också vara interjektion med tre olika definitioner.