Sammanfattning och tankar kring ”Reading to learn” efter att ha lyssnat på David Rose

Under torsdagsförmiddagen på Skolportens konferens ”Svenska som andraspråk” fick vi lyssna till Dr David Rose som är en av personerna bakom ”Reading to learn”. David är en sann pedagog som föregår med gott exempel och i sin föreläsning ger prov på stor yrkesskicklighet. Det är bra, för det är inte helt bekvämt att sitta och lyssna på ett andraspråk som dessutom innehöll en hel del ämnesspecifika termer som inte var lätta att förstå. Men med hjälp av David, Google translate, gissningar och ”fråga en vän” fick vi en god överblick av ”Reading to learn”.
”Reading to learn” fokuserar mycket på de lågpresterande eleverna. Genom denna metod har de lågpresterande elevernas resultat (i Australien och Sverige) höjts anmärkningsvärt men även de högpresterande elever höjer sina resultat något. Ett av syftena med ”Reading to learn” är att minska gapet i klassrummet mellan låg- och högpresterande vilket de också lyckats med på de skolor där metoden används.
Oavsett om man fullt ut köper ”Reading to learn” eller inte så innehåller den bitar som går att använda i alla ämnen under vilka arbetsområden som helst. Metoden bygger på att man börjar i det kända och utvecklar till det okända. Man går från helheten till delarna vilket betyder att även om eleverna inte kan alla bokstäver eller kan läsa, så kan man ändå använda sig av denna metod. De texter som man använder sig av ska vara kognitivt utmanande för ALLA elever och genom olika grad av stöttning kan de tillägna sig texterna.
Enligt Dr David Rose behöver lärare som undervisar ”Reading to learn” utgå från fem begrepp:
Prepare (Förförståelse)
Focus (Uppgift/ syfte)
Task (Genomföra)
Evalute (Utvärdera)
Elaborate (Utveckla/utvärdera)
David pratade mycket om att lärare ofta stannar i Focus, Task och Evaluate men att det är i Prepare och Elaborate som vi hjälper eleverna att utvecklas och att i ”Reading to learn” arbetar man mycket med detta vilket gör metoden framgångsrik. ”Vi ska använda elevernas svar som byggstenar för att de ska fortsätta lära och utveckla sina kunskaper.”
När du som lärare arbetar med läsning måste alla delar av texten ingå; kontext, text, stycke, meningar, ordgrupper, ord, stavelse, bokstavsmönster. Dr Rose menar att för att eleverna ska förstå hur allt detta hänger ihop så behöver de guidning av dig som lärare. Alla elever kan inte få ihop dessa delar av sig själv. I arbetet med texter så är det mer gynnsamt att börja med helheten (kontext och text) och gå till delarna (bokstäver, ljud) istället för tvärtom. Om du dessutom utgår från kontexten och texten behöver eleven inte känna till varje ord utan förstår i textens sammanhang vad texten handlar om. I ”Reading to learn” ställer läraren många frågor till eleverna. Frågorna är av den karaktären att alla elever oavsett kunskaper ska kunna svara på dem. När eleven svarat rätt får eleven beröm och självkänslan hos eleven stärks vilket gör att eleven känner att hen kan.
Många gånger under förmiddagen betonas det hur viktigt det är att läraren som undervisar i ”Reading to learn” är väl förberedd. Läraren måste ha arbetat igenom texten, styckena, meningarna, orden och formulerat de frågor som ska ställas.

Slutligen kommer här några tankar efter att ha lyssnat på Dr David Rose en förmiddag.
Metoden har visat sig mycket framgångsrik på lågpresterande elever. Är detta den enda metoden som lyckas eller finns det andra? Lyckas alla lärare som arbetar med denna metod? Vi vet att de högpresterande utvecklas något men om man jämför med andra metoder utvecklas dessa elever då mer/lika/mindre? Vi behöver höja de lågpresterande elevernas resultat MEN vi behöver också utmana och utveckla de höpresterande.
Dr David Rose visade oss ett fantastiskt klipp där han på mycket kort tid får en lågpresterande elev att få både självkänsla och självförtroende. Men passar denna metod alla elever? Vi tilltalas av denna metod i arbetet med nyanlända men även i de lägre årskurserna. Frågan är dock om man måste gå ”all in” för att jobba med detta eller om man kan baka in detta med övriga metoder. Krävs det dessutom att alla undervisande lärare arbetar på samma sätt?
Som ni säkert förstått så är det många frågor som far runt. Hur passar denna metod in med t ex tankarna som genomsyrar Skolverkets Läslyft, ”En läsande klass” och ”Skriva sig till läsning”? Hur ska man som lärare veta vilken metod man ska välja? Och detta framför allt när man oftast bara får höra det positiva kring en metod. Ofta vet man ju inte riktigt säkert vad man tycker förrän man är mitt i något på riktigt.

Kanske har du som läser detta erfarenhet av ”Reading to learn”, i så fall får du gärna delge dina tankar till oss.
reading to learn

Annonser

Hur jobbar man med “Reading to learn”?

På följande sidor kan du läsa hur man arbetar med ”Reading to learn”.

http://pedagogstockholmblogg.se/mod/2014/02/12/hur-jobbar-man-med-reading-to-learn/
http://www.lararnasnyheter.se/origo/2011/11/22/narlasning-ger-koll-pa-kemin

Och här är ”Reading to learn”s officiella hemsidor i Australien och Sverige

http://www.readingtolearn.com.au/
http://reading4life.org/

Vad är “Reading to Learn”?

Reading to Learn is one of the world’s most powerful literacy programs. It is designed to enable all learners at all levels of education to read and write successfully, at levels appropriate to their age, grade and area of study. The Reading to Learn strategies have been independently evaluated to consistently accelerate the learning of all students at twice to more than four times expected rates, across all schools and classes, and among students from all backgrounds and ability ranges.
The program has been developed over ten years with teachers of primary, secondary and tertiary students across Australia and internationally, to integrate reading and writing with teaching the curriculum at all year levels. The strategies apply cuttting edge research in classroom learning, and language across the curriculum, in a form that is accessible, practical and meets the needs of teachers and students.
The Reading to Learn program can be accessed as a teacher professional learning program, or by ordering the teacher resource package and training DVDs directly.

http://readingtolearn.com.au/index.php?option=com_content&view=article&id=1&Itemid=16

En dikt om ord

Små ord…
Frukta aldrig stora långa ord.
Stora långa ord står för små ting.
Stora ting har små namn.
Som liv och död, fred och krig.
Eller kväll, dag, natt, hopp, vän, hem.
Lär Dig att säga små ord när du vill något stort.
Det är svårt, men de säger det Du vill.
När Du inte vet vad du vill – säg stora ord.
Det lurar ofta smått folk.

Arthur Kudner, förläggare

Att lära sig ett nytt språk och tänka på ett annat

Här kommer lite tankar och reflektioner efter att ha lyssnat på Hans Åhl vid Skolportens konferens Svenska som andraspråk förra veckan. Hans Åhl är fd lärare som under lång tid arbetat vid Mittuniversitetet med svenska som andraspråk. Han har även skrivit boken ”Mer än ett språk” tillsammans med Eva Westergren. Hans är flerspråkig och växte upp med meänkieli som modersmål i ett svenskspråkigt samhälle. Temat för en av hans föreläsningar på konferensen var ”att lära sig ett nytt språk och tänka på ett annat”.

Hans Åhl betonade att det är viktigt att koppla ihop skolans värld med världen utanför. För att kunna lära sig optimalt behöver man förstå hur ens egna ord hör ihop med världen runt omkring sig. Som lärare är det viktigt att komma ihåg att elever förstår ords betydelser utifrån sina egna referenser.
Hans Åhl menade vidare att när vi tar emot elever med annat modersmål är det viktigaste inte att lära sig svenska utan att eleverna fortsätter bygga på sin kunskap och utveckla sin kognitiva förmåga. ”Det är lättare lära att nya saker på ett språk som man redan kan.” Två frågor som man bör fundera på och diskutera är: Hur tar vi tillvara på elevens kunskaper när de kommer hit? Hur kan vi utveckla kunskaperna och svenskan parallellt?
Eftersom svenskan är ett relativt litet språk är det viktigt att komma ihåg att språk och kultur hör ihop. Du måste förstå den svenska kulturen för att kunna använda språket på rätt sätt. Det är också viktigt att eleverna tillåts att prata sitt modersmål i skolan och att de både får modersmålsundervisning och studiehandledning.

Rutin för Svenska som andraspråk

I Halmstad kommun pågår arbetet med att främja barns- och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom att varje enhet arbetar fram sin handlingsplan kring detta arbete. (Till grund för arbetet finns ”Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling”) Som en del av denna ska en rutin för svenska som andraspråk och en för nyanlända skapas. Genom att skapa rutinerna hoppas vi ge en ökad kunskap och förståelse kring elever med annat modersmål, ämnet svenska som andraspråk och skapa en tydlig organisation kring undervisningen. Inledningsvis handlar vårt arbete mest om att identifiera vad rutinen bör innehålla. Rutinen ska inte vara ”ytterligare” en sak att göra utan en hjälp för att sätta ord på hur kartläggning, undervisning, uppföljning ser ut för elever med annat modersmål. Rutinen ska också tydliggöra ämnets syfte och visa på skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk.

Första utkast på rubriker:
Inledning
Andraspråksinlärning
SvA för vem? hur länge?
Organisation
Kartläggning, screening, undervisning, uppföljning
Ämneslärares roll

Har du som SvAlärare tankar kring detta får du gärna höra av dig till oss på duoab@hotmail.com

Träna på att skriva åsikter genom dikten- genrebyte

höstdikt- åsikt- bloggen

åsiktsdikt 2- bloggen 2

åsiktsdikt- bloggenI sva gruppen i åk 5 håller vi just nu på med insändare. Vi har läst insändare och tränat på vad tes och argument är. Eleverna har fått diskutera för- och nackdelar kring olika frågor och fått motivera sina svar. Vi har skrivit en gemensam insändare (som blev publicerad i Hallandsposten den 19 september) och bedömningsuppgiften blir att skriva en egen.
En av eleverna läste åttornas dikter som hängde på väggen och undrade när de skulle få skriva dikter. – Jaaa, just nu ska vi skriva insändare, men kanske sedan… svarade jag.
När jag satte mig för att planera lektionerna framöver tänkte jag att vi kunde slå två flugor i en smäll. Vi skulle träna på åsiktstermer, varför inte göra ett genrebyte? Så blev det!
Vi skrev upp vad som kännetecknar en dikt och sedan var det dags att skriva. Eleverna fick först en exempeldikt som jag hade skrivit (ingen större litterär sensation)och en mall som de skulle följa när de själva skulle skriva. Vi skrev också upp många exempel på åsikter på tavlan. Sedan var det dags att börja skriva.

Exempeldikt:
Lärarjobbet är bäst
Det är roligt att vara lärare!
Jag tycker att eleverna är snälla.
Min åsikt är att det är underbart när eleverna lär sig.
Jag anser att jag har världens bästa jobb.
För mig personligen är skolan kul.
Jag menar att jag har ett varierat jobb.
Lärarjobbet är kul!

Nu ska du skriva en åsiktsdikt. Så här ser mallen ut:

Rubrik- (hitta på en lockande där tesen framgår)

Tes
Jag tycker…
Min åsikt är…
Jag anser…
För mig personligen…
Jag menar…
Sammanfattning (du upprepar din tes, fast med andra ord)

Det blev bra träning av fraserna och de nöttes in väl då eleverna blev så engagerade att flera av dem skrev både två, tre och fyra dikter. Eleverna fick därefter läsa upp sina dikter med inlevelse.
Syftet var att träna åsiktsfraser och vi fick en repetition av diktskrivning på köpet! Gruppen fick även läsa med inlevelse, lyssna på sina kompisar och ge respons.

Några lektioner senare när eleverna hade jobbat med sina insändare och behövde lite paus gjorde vi om övningen. Vi listade snabbt åsiktsfraser på tavlan och den här gången fick de skriva en dikt om hösten i grupper om tre. Det tog en kvart sammanlagt.
Vid senare tillfälle- när vi är färdiga med våra insändare- ska vi jobba lite med dikternas ”lay- out ” (de ser inte ut som dikter riktigt än) och sätta upp dem på väggen- bredvid insändarna!