Just nu…

uppdateras inte vår blogg så frekvent. Vi ber om överseende med detta. I väntan på nya inlägg från oss kan vi tipsa dig om att gå in på Pedagog Halmstad ”En sajt för och av pedagoger som vill leva och verka i en dela-kultur” (https://pedagoghalmstad.se/)

 

 

 

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 3: Motivera eleverna genom att synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

Ibland känns det som om den enklaste vägen vid motgångar är att se eleverna som lärarens främsta motståndare. Men som vi alla vet så har vi de elever vi har och det vi kan är att förändra oss själva och den undervisning som bedrivs. Vad vi också kan ändra på, är vår egen inställning till eleverna och vårt sätt att se eleverna som resurser i undervisningen. Om vi lyckas fånga eleverna kommer vi lättare få deras uppmärksamhet och utmana deras kunskaper på ett positivt sätt. Tre nycklar för att motivera eleverna är:

• Anknyt till elevernas förkunskaper

Eleverna har en enorm kunskap redan och många gånger så vet de mer än vad vi lärare tror. Frågan är hur vi får tag på varje enskild elevs förkunskaper och hur vi värderar de förkunskaper som vi får syn på. Är förkunskaper som motsvarar mina förväntningar mer värda än de som inte gör det? Och hur tar vi hand om de förkunskaper som inte motsvarar förväntningarna? Får de plats i undervisningen också?

• Låt eleverna interagera med texter

Under åren som lärare blev det tydligt att de texter som berörde eleverna mest var de texter som väckte deras nyfikenhet och känslor. Texter som eleverna kan sätta i ett sammanhang och kan ge dem kunskap om något som de funderar över är mer motiverande än texter långt ifrån deras verklighet. Elevens vardag behöver finnas med i texterna. Om eleven har svårigheter med matematikbokens procent kanske reklambladet från affären med erbjudande om nedsatta telefoner, ipads, datorer kan skapa mening för procenträknandet.

• Låt eleverna interagera med varandra

I mötet med varandra sker kunskapsutbyte och det är också där som erfarenheter görs. I lärandet blir eleverna mer motiverade att lära sig mer. Det är dock viktigt att låta eleverna  turas om att vara expert i interaktionen, och visa att alla äger kunskaper som andra kan få ta del av.

Arbetar man med de tre ovanstående genomgående i sitt klassrum så blir eleverna motiverade mer eller mindre. Men genom att dessutom

förstärka,synliggöra och värdesätta elevernas erfarenheter

så utvecklas deras kunskaper ännu mer. Som lärare är det viktigt att lyssna till och bygg vidare på elevernas funderingar och tankar och att bekräfta eleverna som kompetenta och lärande personer. Svårigheten som lärare, ligger i att lyssna ärligt och helhjärtat. Att lyssna på eleverna tar tid! Att bearbeta och öppet ta in vad eleverna berättar kräver engagemang och öppenhet hos lärare. För vi behöver inte bara lyssna utan också omvandla elevernas funderingar och tankar till undervisning och lärande för alla.

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 2: Förförståelse

Förra inlägget handlade om ”struktur och tydlighet” kopplat till språkutvecklande ämnesundervisning. Som en fortsättning på den språkutvecklande ämnesundervisningen kommer här del två som handlar om förförståelse. För att undervisningen ska bli så frangångsrik som möjligt är det många komponenter som man som lärare måste ta hänsyn till. När det gäller förförståelse är det inte bara elevens utan också lärarens förförståelse för den grupp av individer som hen möter som är viktig. Sören Kirkegards citat:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

visar på att förförståelsen är en ömsesidig handling som lika mycket handlar om eleven som om läraren. Läraren behöver mer eller mindre arbeta som en detektiv för att lyckas fånga eleven där hens förståelse är. Ju mer kunskap jag har om eleverna ju närmre kan jag komma dem och förbereda dem.

Förförståelse är som uppvärmning för den tuffa utmaningen som väntar när man ska lära sig nya saker. Genom att värma upp tankarna och hjälpa till med kopplingar så blir det lättare att förstå innehållet i undervisningen. Jämför t ex med hur det skulle vara om du inte fick läsa boktitel eller bokens baksidestext innan du började läsa en bok. Det skulle vara svårt att greppa innehållet i boken, speciellt om bokens innehåll låg utanför din kunskaps- eller intressezon. Däremot om du fick läsa baksidan, gå tillbaka till baksidestexten när det blev svårt och kanske obegripligt eller fick möjlighet att diskutera bokens innehåll innan du började läsa så skulle du förmodligen lättare komma in i boken och ta till dig innehållet.

Att skapa förförståelse kan man göra på många olika sätt. Här kommer några sätt:

Flippar:

Eleverna får se t ex en övergripande flipp om innehållet för arbetsområdet.

Begreppsövningar:

De begrepp som kommer att ingå i arbetsområdet lyfts före arbetet börjar, genom att t ex spela memory med ord och ordförklaringar, gissa på ordens betydelser utifrån exempelmeningar, illustrerar orden i helklass, grupper.

Övergripande fråga: 

Eleverna får fundera på en övergripande fråga kopplat till det arbetsområde som ska påbörjas.

Berättelse från verkligheten: 

Någon person berättar om en händelse eller upplevelse av det som arbetsområdet ska handla om. Det kan t ex vara någon som har varit med om en revolution som berättar om hur det är. På så sätt skapar eleverna förståelse och bilder kring ordet revolution och kan sedan koppla ordet revolution till amerikanska revolutionen, franska revolutionen, etc.

Brainstorming:

Eleverna får i helklass, grupp eller par fundera kring vad de redan vet om arebtsområdets titel alternativt gissa vad de tror de kommer att handla om.

Genom att ge eleverna förförståelse förbereder du eleven på undervisningen som ska genomföras och ni har något gemensamt att utgå från i undervisningen. Alla har ett gemensamt utgångsvärde och något som ni gemensamt kan koppla ihop den nya kunskapen med. De elever som har mer kunskap än sina kompisar kan sedan komplettera den gemensamma förståelsen med sina bilder.

 

Fråga Svenska som andraspråksläraren

I arbetet som svenska som andraspråkslärare möter man olika elever med olika utgångslägen. Alla är unika och ska mötas utifrån sina behov och möjligheter. Som SvA lärare blir man dessutom ofta, även elevens talesperson och någon som stöttar eleven i övriga ämnen och situationer. Många är de lärare som under årens lopp kommit och ställt frågor om en specifik svenska som andraspråkselev och ofta, men inte alltid, har jag kunnat ge ett svar.

På senaste nätverksträffen för lärare som undervisar i svenska som andraspråk fokuserade vi på hur SvA läraren kan stötta sina kollegor ute på skolorna. I mitt nya arbete som verksamhetsutvecklare med flerspråkighet som fokusområde ser jag en ökad efterfråga på SvA lärarens flerspråkiga kompetens och tipsar frekvent om att lärare som famlar i mötet med flerspråkiga elever ska ta hjälp av SvA läraren på skolan för att möte elevens behov och möjligheter. SvA lärarna som deltog på nätverksträffen fick ett antal dilemman att utgå från som de, utifrån egen erfarenhet, Lgr 11 och forskning, skulle ge svar på. I alla dilemman hade SvA lärarna svar men kunde också knyta sina svar till Lgr 11 och forskning. Det är viktig att vi kopplar vår erfarenhet just till forskning. På så sätt stärker du som lärare din trovärdighet och i förlängningen blir vi också bättre på att förklara varför vi gör som vi gör.

Här kommer en sammanställning av några av de dilemman som SvA lärarna diskuterade.

MENTOR: ”Varför ska eleven läsa SvA med de nyanlända? Hen har ju en så fin svenska och pratar jättebra. Inte alls svår att förstå och hen är en så trevlig elev.”

Förslag:

Hur är elevens språkliga djupkunskaper?

Hur är elevens begreppskunskap och läsförståelse i olika ämnen?

Hur är elevens skriftspråk?

Jämför hens kunskaper och kunskapsutveckling i de olika skolämnena med varandra

Förklara och visa på skillnader och likheter i kursplanen i svenska som andraspråk och svenska

 

MENTOR: ”Eleven sitter alltid själv på rasterna”

Förslag:

Ge eleverna rastförslag och koppla samman de som vill göra samma sak.

Pedagogen behöver stötta eleven in i grupper för att hitta lekkamrater.

Visa eleverna på organiserade rastaktiviteter

Tidigt ta reda på elevens intresse och följa eleven in aktiviteter.

Det är pedagogens ansvar att stötta eleven att känna trygghet att leka med olika barn, att alla får vara med.

Forskning: Wahlström: ”Gruppen som grogrund” ”I gruppen får barnen möjlighet att lära sig lyssna på varandra, se varandras positiva sidor och visa känslor. Boken presenterar en metod för hur man praktiskt kan gå tillväga för att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp.”

Lgr 11: Skolansuppdrag (sid 9): Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT: ”Vi hade prov på idrottsskador och eleven klarade inte det. Hen sa att hen inte förstod någonting av materialet jag gett hen.”

Förslag:

Ta hjälp av studiehandledaren.

Anpassa materialet

Använd bildstöd

Låt eleven göra muntligt prov

Arbeta praktiskt med förberedelserna inför provet

Dramatisera

Skapa förförståelse inför arbetet

Textläsning på modersmålet

Redovisning på modersmålet

Lgr 11: Riktlinjer i kapitel 2 ”läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling ….

 Forskning: Gibbons: språkutvecklande arbetssätt

Förslag kopplat till forskningen:  Pedagogen tittar på en film från Skolverket som handlar om språkutvecklande arbetssätt i idrott.

MATEMATIK: ”Eleven kan ju ingen svenska så hur ska jag lärare hen att räkna matte?”

 

Förslag:

Kartläggning av elevens kunskaper; vilken nivå befinner sig eleven på?

 

Matematik är också ett språk

 

Var uppmärksam på olika uträkningsvarianter som finns i olika kulturer

 

Bildstöd

 

Gemensamma exempel

 

Praktisk matematik

 

Inläsningstjänst för lästalen i matematikboken

 

Studiehandledning till eleven

 

Filmer på modersmålet

 

Tema modersmål har en översättnignssida med matematiska begrepp på flera språk

 

Lgr 11: Kapitel 1 undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov…

Forskning: Hattie: Lärarens tro på eleven och höga förväntningar stärker eleven. Vygotskij: undervisningen ska ligga på elevens närmsta utvecklingszon och utmanas med hjälp av stöttning.

SO: ”Eleven producerar ingenting varken muntligt eller skriftligt. Eleven är inte aktiv på genomgångar eller diskussioner. På lektionerna när det är tänkt att eleverna ska arbeta och på rasterna pratar eleven hela tiden svenska med sina kamrater.”

Förslag:

Bygg vidare på att eleven är trygg i vardagliga situationer och i kompissamtal.

Eleven får till uppgift att göra anteckningar och skriva/ rita av lärarens anteckningar från tavlan. Det är bra utgångspunkt inför gruppdiskussioner och något att utgå ifrån när man vill ha bekräfta vad eleven förstått.

Stötta eleven med ämnesbegreppen på svenska och på modersmålet.

Använd kompensatoriska hjälpmedel

Läraren behöver skriva aktuella begrepp, gärna kopplat till en ordbild (kanon/Ipad).

Vid ju fler situationer som eleven får använda det nya begreppet desto säkrare blir hen. Eleverna kan t ex upprepa det som sagts i kör.

Lgr 11: Ord och begrepp i skolan ämnen och i vardagsspråkUtbildningen syftar till utvecklar förmåga att ska och bearbeta olika typer av texter.

 

Forskning: Gibbons pratar om att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, där hon menar att man ska knyta ihop ämnen med varandra för att tydliggöra de aktuella begreppen för eleven.

 

 

NO: ”Det går inte att ha eleven i klassrummet. Eleven förstör bara, pillar på alla saker, tar kompisarnas mtrl, klarar inte målen. Den enda gången hen visar intresse och sitter still är när vi bygger med (teknik)lego.”

Förslag:

Eleven har kanske ett ytterst begränsat skolspråk, och söker trygghet i sitt lego där eventuellt bilderna till instruktionerna förtydligar uppgiften.

Tydlig struktur med bildschema

Något att hålla sig sysselsatt med för att kunna koncentrera sig på att lyssna t.ex. mandala, Individanpassa nivån

Arbeta laborativt/praktiskt.

Lgr 11: Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Funderingar kring framgångsrik andraspråksundervisning

I vårt arbete att sammanställa förra terminens skolbesök och intervjuer kring svenska som andraspråk i Halmstad Kommun diskuterade vi igår lärarens roll i undervisningen. När vi inför intervjuerna kategoriserade våra frågor blev de tre övergripande rubriker: organisation, elev och systematiskt kvalitetsarbete. När vi nu analyserar våra intervjuer och besök inser vi att rubriken elev är missvisande. Våra nya rubrik blev undervisning eftersom det är undervisningen som kommer eleven till godo och det är undervisningen som påverkar eleven. Vi har de eleverna vi har och kan inte ändra på dem, däremot kan undervisningen ändras så att den gynnar varje enskild elev.

Nu har de imponerat igen… Om muntliga redovisningar

Sista arbetsområdet för terminen är nu avslutat. Jag bestämde mig för att genomföra samma uppgift fast på olika nivåer i alla mina tre SvAgrupper; muntliga redovisningar.

Muntliga redovisningar väcker alltid  reaktioner hos alla. Några få älskar det, några tycker att det är helt ok och några får stora skälvan bara de hör ordet. Även jag som lärare har många tankar om muntliga redovisningar och speciellt hur man ska inspirera eleverna till att göra intressanta redovisningar. Som hjälpmedel till de muntliga redovisningarna valde jag att de skulle göra en presentation i programmet google presentation. Detta eftersom skolan har klassuppsättningar av chromebooks och för att eleverna kan komma åt sina presentationer hemifrån.

Eleverna i år sex fick uppgiften att presentera en känd person i ord och bild

Hur gick det för dem på Nationella Provet egentligen?

Första rundan av nationellt prov i år sex (Svenska) är avklarade och frågan man ställer sig är hur det egentligen gick för mina elever som trots sin korta tid i svensk skola fick betyg redan i julas. Mina förhoppningar, tankar, farhågor om de nationella prov var många. Jag hade förberett eleverna på att det skulle vara krångligt, svårt och utmanande. Men jag hade också förberett dem på att de skulle kunna klara av vissa av frågorna och uppgifterna även om de inte skulle klara allt. Jag hade höga förväntningar på mina elever.

Jag lät alla mina elever i min svenska som andraspråksgrupp göra provet, trots att två av eleverna bara gått i vår klass i tre månader med endast några månader i förberedelseklass innan dess och många gått i svensk skola sedan augusti. Jag tycker att de är viktigt att de får känna på vart vi är på väg och faktiskt ser att de klarar av svåra situationer.

Nu är alla delmoment genomförda och rättade. I år provade vi att inte rätta våra egna elevers läs och skriv del utan bytte prov med kollegorna. Läraren som skulle rätta mina elevers prov visste inte något om eleverna, vilket var skönt. En rättvis, objektiv belöning. Hur blev då resultatet?

Läsdelen gick precis som förväntat. I stort sett ingen av mina nyanlända elever klarade av det, däremot var det flera som ändå lyckades samla många poäng och inte bara på läsprocess 1. Däremot lyckades de flesta av mina sva eleverna med mer än tre år i svensk skola läsdelen,vilket är glädjande.

Skrivdelen gick över förväntat och speciellt den berättande texten. Det mest glädjande var att det som jag undervisat om i höstas och gett individuell coachning på nu syntes i elevernas texter. Elever som för mindre än ett halvår sen skrev texter utan skiljetecken, styckeindelning, beskrivningar och dialoger kunde nu visa upp kunskaper om detta även om det inte blev korrekt hela vägen. Och detta klarade det helt på egen hand, utan stöttning! Imponerande! Den instruerande texten var inte lika lätt för eleverna.Framför allt var det svårighet i att verkligen förstå uppgiftens innebörd.

Den muntliga delen gick som förväntat. Det svåra här var min uppgift, att göra bra, stöttande grupper. I en undervisningsgrupp med få elever som känner sig trygga i att föra samtal och diskussioner blev uppgiften nästintill övermäktig för vissa elever. Men det som var glädjande var att de trots allt försökte hjälpa varandra, de peppade varandra och använde många olika strategier.

Jag är glad att jag lät alla göra nationellt prov i svenska. Nu återstår min återkoppling till eleverna och det fortsatta arbetet med elevernas kunskaper. Jag kommer att lyfta alla elevers vilja och energi till att delta i provet, alla elevers fantastiska förmåga att koncentrera sig och fokusera, alla elevers förmåga att gissa, chansa och våga kasta sig ut i detta okända. Med detta som start för vårterminens arbete vet jag att vi nu bara ska fortsätta med vårt arbete som vi påbörjade i höstas. Undervisningen påverkar eleverna som i sin tur påverkar sitt eget och klasskompisarnas lärande. Det ska bli spännande att följa dessa elever fram till nästa nationella prov i svenska i år nio.

Respons direkt!

Niorna i en av våra grupper har idag avslutat sitt arbete med John Steinbecks bok ”Möss och människor”. Vi har läst boken, tittat på filmen, diskuterat och reflekterat. Som sista uppgift har eleverna fått skriva en jämförande text om boken och filmen. Eleverna har individuellt skrivit på chrome books under några lektioner. I början av skrivandet uppmanades eleverna att dela sina dokument med mig som lärare för att jag under deras arbete skulle kunna ge dem feed back och guida dem vidare både innehållsmässigt och formmässigt. Eleven bjöd in mig som ”kommentera” gäst vilket innebär att jag kan kommentera deras text och komma med förslag men de måste själva aktiv ändra om de vill.
Vilken respons det blev från eleverna! Under tiden eleverna skrev kunde jag gå in och läsa och kommentera, mellan lektionerna kunde jag kommentera. Varje elev fick respons utifrån sin språkliga nivå och förmåga. Eleverna som skrivit hemma påpekade att jag inte läst och kommenterat allt.
En av eleverna som har problem med att se felaktigheter i sin text arbetade jag tillsammans med. Vi satt vid varsin chromebook och tittade på felen steg för steg. Jag kunde markera var vi skulle titta och eleven gick själv in i texten och ändrade. Om eleven suttit med texten själv hade hon inte sett det som hon faktiskt upptäckte när vi arbetade tillsammans med texten.
En annan av eleverna ber sällan om hjälp och tar sällan emot feedback men genom delandet så fick jag tillgång till hans text. Jag arbetade igenom den långa texten, som innehållsmässigt höll en hög nivå. Däremot hade eleven problem med skiljetecken, böjningar och ordföljd så det blev kommentarer och markeringar kring detta. Jag såg hur eleven jobbade sig aktivt igenom hela dokumentet. Suckade, fortsatte jobba. Eleven brukar vanligtvis vara klar först, lämna in, inte visa sin text före inlämning vilket också gjort att eleven inte alltid lyckats med sina texter. Nu var eleven klar när övriga elever också blev klara.
Arbetet med att skriva jämförande texter gick mycket smidigare än jag förväntat mig och texternas språkliga kvalité blev högre än de tidigare varit.

Semesterstängt!

Nu tar bloggen semester under juni och juli. Vi återkommer med nya tag i augusti! Trevlig sommar!