Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?

Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:

Enskilt:

Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.

Nätverk 29 sept 4

Läs mer

Annonser

Hur tillgodoser vi alla SvA elevers behov

Att undervisa i svenska som andraspråk har alltid varit komplext och utmanande. Ingen grupp är den andra lik och variationen av elever stor med olika skolbakgrund, modersmål, kunskaper. Men de senaste åren och framför allt nu har förutsättningarna ändrats ytterligare och vi står inför ännu fler utmaningar. Hur tillgodser vi alla SvA eleversbehov; den nyanlända eleven med skolbakgrund, den nyanlände eleven utan skolbakgrund, eleven som varit i Sverige i tre år, eleven som varit här i sju år och eleven som är född i Sverige? Vi får alltfler frågor kring detta och här är några tankar om hur man kan tänka.

Utgå från ett ”tema” men låt eleverna göra olika saker utifrån det behov de har.

Gruppen läser en bok, vissa får sedan jobba med övningar till det lästa, utgå från det eleverna behöver och låt dem jobba med olika saker, fast med samma tema (någon kanske behöver jobba med alfabetisk ordning, någon annan med stavning, någon läser för att få upp flytet…) Alla behöver helt enkelt inte jobba med samma saker trots att man utgår från samma text/ ämne.

Läs mer

Språkverkstaden; ett redskap för ökad måluppfyllelse

Hur hjälper man så många elever som möjligt, så effektivt som möjligt? Inför höstterminen 2014 stod vi inför det faktum att den stödorganisation vi hade för elever med läs-och skriv, språkstörning och nyanlända inte skulle räcka till för alla elever som behövde extra stöttning. Vi var tvungna att tänka om och förändra för att möta dessa elever och också för att kunna ta emot fler nyanlända elever än vi tidigare gjort. På skolan fanns redan Språkverkstaden som en relativt ny verksamhet med fokus på elever med läs-och skriv/språkstörning och med denna som utgångspunkt utvecklade skolledning och lärare tanken med Språkverkstaden. Fr o m hösten 2014 arbetar två lärare i Språkverkstaden; en med fokus på elever med läs-och skriv/språkstörning och en med fokus på nyanlända. Under vårterminen har detta utökats med två lärare till.

Språkverkstaden är öppen alla dagar i veckan. Språkverkstaden är i första hand till för nyanlända elever och andra elever i behov av språkstöd. På skolan finns en ”lista” på elever som är prioriterade om det är många som vill få hjälp i Språkverkstaden.
Vid behov ringer undervisande lärare till Språkverkstaden innan eleven går dit, dels för att se så att plats finns och dels för att tydliggöra elevens arbetsuppgift. Elever är även välkomna dit på raster och vid eventuell håltimme.

I språkverkstaden ligger fokus på SO, NO, SV, SvA. Men eleverna får även hjälp med strategier för läsning, skrivning och studieteknik samt hjälp med att hantera alternativa verktyg.
Under hösten gjordes del av Språkverkstaden om till Läshörna för att bjuda in eleverna till att läsa mer.

Tre eftermiddagar i veckan används Språkverkstaden till läxhjälp i samarbete med Röda Korset.

I språkverkstaden kan eleverna få ännu mer stöttning och chansen att arbeta individuellt eller i en mindre grupp med tätt lärarstöd. I och med att läxhjälpen är i samma lokaler mitt på skolans område är det dessutom många fler elever som har hittat fram till läxhjälpen. Dessutom marknadsför sig Språkverkstaden på facebook. Språkverkstaden informerar, inspirerar, berömmer och påminner eleverna. Språkverkstaden på Östergårdsskolan är en av nycklarna till den framgång mina nyanlända elever har nått.

språkverkstade

En dikt om ord

Små ord…
Frukta aldrig stora långa ord.
Stora långa ord står för små ting.
Stora ting har små namn.
Som liv och död, fred och krig.
Eller kväll, dag, natt, hopp, vän, hem.
Lär Dig att säga små ord när du vill något stort.
Det är svårt, men de säger det Du vill.
När Du inte vet vad du vill – säg stora ord.
Det lurar ofta smått folk.

Arthur Kudner, förläggare

Konsten att sammanfatta

Detta läsår har jag blivit mentor i en av våra nya sexor. Tolv av dem undervisar jag i svenska som andraspråk. En enkel match kan man ju tycka eftersom jag har lyxen att bara ha 13 elever och dessutom elever som jag är mentor för MEN detta är inte vilka tolv elever som helst. Tre av dem är födda i Sverige, sju har varit här i mindre än ett år och två som har varit här i några år. Som ni förstår varierar kunskaperna i svenska otroligt mycket men det alla eleverna har gemensamt är att de är mycket studiemotiverade och verkligen vill.
Som första arbetsområde har jag valt att fokusera på läsning. Jag har utgått från RT modellen och de senaste lektionerna har vi ägnat åt sammanfattningens konst.
För att förklara vad sammanfatta är jämförde jag med en nektarin. Nektarinen är hela texten och när vi sammanfattar skalar vi bort innehållet så vi kommer in till kärnan. I kärnan får bara det viktigaste plats. Vi fortsatte sedan att stryka över (för som eleverna sa vi stryker ju inte under) med överstrykningspennor det viktigaste i varje stycke i den faktatext om myror som vi läste. Vi läste upp vad alla skrivit och diskuterade om det vara bra val eller inte. Vi diskuterade också om alla behövde tycka lika. När hela texten var genomläst och överstruken samlade jag in texterna och sammanställde meningarna. Resultatet av det ser ni här:

Texten om Myror:
Ibland syns små, små bladlöss på träd eller blommor.
De lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna.
Lössen bajsar nämligen ut något som kallas honungsdagg.
Det är en klibbig vätska som innehåller massor av socker.
Den vätskan mjölkar myrorna fram genom att stryka lössen med sina antenner.
Sedan bär de hem honungsdaggen tills tacken.
Men även lössen gillar myror.
De håller nyckelpigorborta- som gillar att äta bladlöss.
En del sorters myror har bladlöss som boskap i sina bon.
Myror kan bära saker som väger 20 gånger sin egen vikt.
Jämfört med oss människor betyder det att en person som väger 25 kilo kan bära saker som väger 500 kilo.
Det är som om en sjuåring skulle lyfta en ko!
Myror är riktigt smarta.
Kanske har du sett att en myrstack oftast byggs söder om ett träd eller en stubbe.
I stacken finns öppningar som myrorna öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det i boet.
På vintern flyttar myrorna ner till källarvåningen.
Men myror kan bo på många andra sätt än i stackar, till exempel i trädstammar eller långt ner i marken.
Varje myra har sin egen speciella uppgift och sköter den mycket noga.
När de blir äldre och har lärt sig mer får de arbeta utomhus.
En annan grupp släpar hem mat från djurriket, som insekter.
Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen.
En sorts myra kallas för bladskärarmyra.

Idag på lektionen gick vi igenom meningarn och diskuterade återigen vilka som var kärna och vilka som skulle skalas bort. Därefter var det dags för själva sammanfattandet. Hur skulle vi få ihop meningarna till en helhet. Med mig som sekreterare och modellerare vid datorn skrev vi sen ihop vår sammanfattning. Så här blev den:

”Myrorna lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna. De gör detta genom att mjölka ur saften med sina antenner. Därefter bär de hem mjölkdaggen. Lössen gillar myrorna eftersom de håller nyckelpigorna borta. Det finns även myror som har bladlöss som boskap.
En myrstack byggs ofta söder om ett träd men myror kan även bo i trädstammar eller långt ner i marken. Det finns öppningar som de öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det.
Alla myror har sin egen uppgift och de äldre får arbeta utomhus. En del av dessa släpar hem mat från djurriket. Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen. Myror kan bära saker som väger 20 kilo sin egen vikt.”

När vi var klara jämförde vi originaltext med meningarna med sammanfattningen och eleverna kunde konstatera att sammanfattningar gör att man förstår texter lättare. I denna sammanfattning har vi inte gått in på att ändra om och skriva med egna ord rakt igenom utan vi har använt oss av originalmeningarna och ändrat i dem. Detta gör att alla elever kan klara av att sammanfatta oavsett hur mycket eget språk de har. Klarar de av att plocka ut kärnan i texten har de ju också visat att de förstått den och det är ju det jag vill se. Nästa steg i konsten att sammanfatta är nu att sammanfatta i en grupp och tillsist sammanfatta enskilt.
Jag hoppas att detta arbete med lässtrategierna och framför allt sammanfattningar ska hjälpa dem inte bara i svenskan utan i alla ämnen.

Dagens Boktips!

bild (3)

Dagens boktips är ”Språkarbete i alla ämnen” av Gun Hägerfelth utgiven av Liber förlag. Boken är som en sammanfattning av den forskning som pågått i många år om språkets roll i skolans ämnesundervisning. I boken beskrivs bl a de olika synsätten på lärande, språket i skolans ämnen, genreskolans framväxt och exempel ges på basgenrer och språk i samhälls- och naturvetenskapliga texter. Genomgående i boken påminns läsare om vikten av att alla lärare bär ansvar för elevernas språkinhämtning. Boken kan ses som en repetition eller som en ögonöppnare för fortsatta fördjupningar inom språkarbete i alla ämnen.

Så här ger du eleverna tillgång till Sli.se

Om du som lärare brukar använda dig av sli.se kan du nu ge dina elever möjlighet att se på strömmande video eller lyssna på ljudprogram även efter din lektion. Du kan hjälpa dem att bli medlem på sli.se (http://sli.se/index.php) genom att göra på följande sätt:

”Ansökan:
Vill du som elev se strömmande video eller lyssna på ljudprogram – fyll
då i uppgifterna under ”Bli medlem” och markera att du är elev. Du får då
en länk i ett bekräftelsemail till din e-post, som öppnar dina möjligheter
att kunna använda strömmande media. Tala med din lärare som måste
gå in under ”Händelser” och hantera din ansökan.

Begränsningar:
Det är viktigt att du som godkänner elevkontot (läraren) ser till att eleven får rätt
behörighet. Detta gör du genom att kontrollera födelseåret som eleven
angivit vid ansökan. Det är åldern som avgör vad eleven kan se eller höra
via datorn”