Nu har de imponerat igen… Om muntliga redovisningar

Sista arbetsområdet för terminen är nu avslutat. Jag bestämde mig för att genomföra samma uppgift fast på olika nivåer i alla mina tre SvAgrupper; muntliga redovisningar.

Muntliga redovisningar väcker alltid  reaktioner hos alla. Några få älskar det, några tycker att det är helt ok och några får stora skälvan bara de hör ordet. Även jag som lärare har många tankar om muntliga redovisningar och speciellt hur man ska inspirera eleverna till att göra intressanta redovisningar. Som hjälpmedel till de muntliga redovisningarna valde jag att de skulle göra en presentation i programmet google presentation. Detta eftersom skolan har klassuppsättningar av chromebooks och för att eleverna kan komma åt sina presentationer hemifrån.

Eleverna i år sex fick uppgiften att presentera en känd person i ord och bild

Annons

Respons direkt!

Niorna i en av våra grupper har idag avslutat sitt arbete med John Steinbecks bok ”Möss och människor”. Vi har läst boken, tittat på filmen, diskuterat och reflekterat. Som sista uppgift har eleverna fått skriva en jämförande text om boken och filmen. Eleverna har individuellt skrivit på chrome books under några lektioner. I början av skrivandet uppmanades eleverna att dela sina dokument med mig som lärare för att jag under deras arbete skulle kunna ge dem feed back och guida dem vidare både innehållsmässigt och formmässigt. Eleven bjöd in mig som ”kommentera” gäst vilket innebär att jag kan kommentera deras text och komma med förslag men de måste själva aktiv ändra om de vill.
Vilken respons det blev från eleverna! Under tiden eleverna skrev kunde jag gå in och läsa och kommentera, mellan lektionerna kunde jag kommentera. Varje elev fick respons utifrån sin språkliga nivå och förmåga. Eleverna som skrivit hemma påpekade att jag inte läst och kommenterat allt.
En av eleverna som har problem med att se felaktigheter i sin text arbetade jag tillsammans med. Vi satt vid varsin chromebook och tittade på felen steg för steg. Jag kunde markera var vi skulle titta och eleven gick själv in i texten och ändrade. Om eleven suttit med texten själv hade hon inte sett det som hon faktiskt upptäckte när vi arbetade tillsammans med texten.
En annan av eleverna ber sällan om hjälp och tar sällan emot feedback men genom delandet så fick jag tillgång till hans text. Jag arbetade igenom den långa texten, som innehållsmässigt höll en hög nivå. Däremot hade eleven problem med skiljetecken, böjningar och ordföljd så det blev kommentarer och markeringar kring detta. Jag såg hur eleven jobbade sig aktivt igenom hela dokumentet. Suckade, fortsatte jobba. Eleven brukar vanligtvis vara klar först, lämna in, inte visa sin text före inlämning vilket också gjort att eleven inte alltid lyckats med sina texter. Nu var eleven klar när övriga elever också blev klara.
Arbetet med att skriva jämförande texter gick mycket smidigare än jag förväntat mig och texternas språkliga kvalité blev högre än de tidigare varit.

Strategier för att lyckas

Som jag skrev i föregående inlägg så blev betygsutdelningen i min klass med många nyanlända häpnadsväckande. Inte bara de nyanlända överträffade mina förväntningar utan även ”de vanliga” eleverna. Det är nu det gäller att fortsätta ha höga förväntningar på eleverna, fortsätta vara tydlig och strukturerad, fortsätta att utmana deras tankar och kunskaper. Samtidigt som du som lärare ska styra eleverna i riktningen att bli självständiga.

Idag hade vi terminens första riktiga svensklektion. Vi ska fram till NP v 6 repetera texttyper och lässtrategier och idag fick de terminens första läxa; en läsförståelse. Eleverna tittade storögt på texten, vände blad och tittade på frågorna. ”Ska vi ha allt det till fredag?” ”Ja” svarade jag, ”nu är det dags att höja oss en nivå. Det här klarar ni”. Uppgiften till fredagen blir att läsa texten och försöka svara på alla frågor, gissa, chansa och träna på att ta sig förbi hindren. Uppmaningen är också att försöka göra det själva utan hjälp för att träna på den situationen. Det enda hjälpmedlet de får använda sig av är att slå upp betydelsebärande ord på sitt modersmål.
På fredag ska vi tillsammans gå igenom läsförståelsen och diskutera mer hur de tänkte, än om det blev ett rätt svar eller inte. Jag vill få dem att fundera över hur de ska ta sig förbi hindren och hitta strategier för att lyckas. De ska få känslan av att ingenting är omöjligt och på så sätt orka jobba vidare även om det känns hopplöst.
Efter läxgenomgången arbetade vi med en gemensam text och pratade om hur man skulle ta sig an en text som t ex på Nationella Provet. Vi kom tillsammans fram till att förutspå och sammanfatta var två bra och effektiva strategier att använda sig av. Sammanfatta muntligt; det som eleverna knappt klarade av med mycket stöttning i september, gick nu fort och smidigt och vi kunde på bara några få minuter enas om vad texten egentligen handlade om. Därefter arbetade vi med frågorna till texten tillsammans och pratade om hur man letar i en text beroende på hur en fråga är konstruerad. Jag trodde att eleverna kunde mer om hur man letar i en text men efter en kort stund förstod jag så inte var fallet. De chansade hejvilt utan någon tydlig strategi, men när jag förklarade om frågans huvudord och ledtrådar så var det fler och fler som som kunde hitta var de skulle läsa i texten för att få fram ett svar. De förstod hur de skulle tänka och att ibland behöver man inte förstå alla ord för att kunna svara på frågor.
Tanken med gemensamhetsövningen är just att eleverna ska fördjupa och skaffa sig nya strategier för hur de ska tänka när de söker efter svar i en längre, svårare text. När den första texten är klar kommer vi sedan att göra nya texter i grupper men på samma sätt. Läxan därefter kommer att vara en läsförståelse i svårighetsnivå med den första. Tanken är att vi sedan ska jämföra om vi lättare kan svara på den texten nu efter att vi pratat mer om HUR vi gör. Det slutgiltiga provet kommer sedan måndag v 6 när eleverna utmanas rejält och får uppgifter som befinner sig långt över deras språkliga nivå. Kanske kan deras strategikunskaper hjälpa dem att trots allt klara av det.

Träna på att skriva åsikter genom dikten- genrebyte

I sva gruppen i åk 5 håller vi just nu på med insändare. Vi har läst insändare och tränat på vad tes och argument är. Eleverna har fått diskutera för- och nackdelar kring olika frågor och fått motivera sina svar. Vi har skrivit en gemensam insändare (som blev publicerad i Hallandsposten den 19 september) och bedömningsuppgiften blir att skriva en egen.
En av eleverna läste åttornas dikter som hängde på väggen och undrade när de skulle få skriva dikter. – Jaaa, just nu ska vi skriva insändare, men kanske sedan… svarade jag.
När jag satte mig för att planera lektionerna framöver tänkte jag att vi kunde slå två flugor i en smäll. Vi skulle träna på åsiktstermer, varför inte göra ett genrebyte? Så blev det!
Vi skrev upp vad som kännetecknar en dikt och sedan var det dags att skriva. Eleverna fick först en exempeldikt som jag hade skrivit (ingen större litterär sensation)och en mall som de skulle följa när de själva skulle skriva. Vi skrev också upp många exempel på åsikter på tavlan. Sedan var det dags att börja skriva.

Exempeldikt:
Lärarjobbet är bäst
Det är roligt att vara lärare!
Jag tycker att eleverna är snälla.
Min åsikt är att det är underbart när eleverna lär sig.
Jag anser att jag har världens bästa jobb.
För mig personligen är skolan kul.
Jag menar att jag har ett varierat jobb.
Lärarjobbet är kul!

Nu ska du skriva en åsiktsdikt. Så här ser mallen ut:

Rubrik- (hitta på en lockande där tesen framgår)

Tes
Jag tycker…
Min åsikt är…
Jag anser…
För mig personligen…
Jag menar…
Sammanfattning (du upprepar din tes, fast med andra ord)

Det blev bra träning av fraserna och de nöttes in väl då eleverna blev så engagerade att flera av dem skrev både två, tre och fyra dikter. Eleverna fick därefter läsa upp sina dikter med inlevelse.
Syftet var att träna åsiktsfraser och vi fick en repetition av diktskrivning på köpet! Gruppen fick även läsa med inlevelse, lyssna på sina kompisar och ge respons.

Några lektioner senare när eleverna hade jobbat med sina insändare och behövde lite paus gjorde vi om övningen. Vi listade snabbt åsiktsfraser på tavlan och den här gången fick de skriva en dikt om hösten i grupper om tre. Det tog en kvart sammanlagt.
Vid senare tillfälle- när vi är färdiga med våra insändare- ska vi jobba lite med dikternas ”lay- out ” (de ser inte ut som dikter riktigt än) och sätta upp dem på väggen- bredvid insändarna!

Konsten att sammanfatta

Detta läsår har jag blivit mentor i en av våra nya sexor. Tolv av dem undervisar jag i svenska som andraspråk. En enkel match kan man ju tycka eftersom jag har lyxen att bara ha 13 elever och dessutom elever som jag är mentor för MEN detta är inte vilka tolv elever som helst. Tre av dem är födda i Sverige, sju har varit här i mindre än ett år och två som har varit här i några år. Som ni förstår varierar kunskaperna i svenska otroligt mycket men det alla eleverna har gemensamt är att de är mycket studiemotiverade och verkligen vill.
Som första arbetsområde har jag valt att fokusera på läsning. Jag har utgått från RT modellen och de senaste lektionerna har vi ägnat åt sammanfattningens konst.
För att förklara vad sammanfatta är jämförde jag med en nektarin. Nektarinen är hela texten och när vi sammanfattar skalar vi bort innehållet så vi kommer in till kärnan. I kärnan får bara det viktigaste plats. Vi fortsatte sedan att stryka över (för som eleverna sa vi stryker ju inte under) med överstrykningspennor det viktigaste i varje stycke i den faktatext om myror som vi läste. Vi läste upp vad alla skrivit och diskuterade om det vara bra val eller inte. Vi diskuterade också om alla behövde tycka lika. När hela texten var genomläst och överstruken samlade jag in texterna och sammanställde meningarna. Resultatet av det ser ni här:

Texten om Myror:
Ibland syns små, små bladlöss på träd eller blommor.
De lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna.
Lössen bajsar nämligen ut något som kallas honungsdagg.
Det är en klibbig vätska som innehåller massor av socker.
Den vätskan mjölkar myrorna fram genom att stryka lössen med sina antenner.
Sedan bär de hem honungsdaggen tills tacken.
Men även lössen gillar myror.
De håller nyckelpigorborta- som gillar att äta bladlöss.
En del sorters myror har bladlöss som boskap i sina bon.
Myror kan bära saker som väger 20 gånger sin egen vikt.
Jämfört med oss människor betyder det att en person som väger 25 kilo kan bära saker som väger 500 kilo.
Det är som om en sjuåring skulle lyfta en ko!
Myror är riktigt smarta.
Kanske har du sett att en myrstack oftast byggs söder om ett träd eller en stubbe.
I stacken finns öppningar som myrorna öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det i boet.
På vintern flyttar myrorna ner till källarvåningen.
Men myror kan bo på många andra sätt än i stackar, till exempel i trädstammar eller långt ner i marken.
Varje myra har sin egen speciella uppgift och sköter den mycket noga.
När de blir äldre och har lärt sig mer får de arbeta utomhus.
En annan grupp släpar hem mat från djurriket, som insekter.
Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen.
En sorts myra kallas för bladskärarmyra.

Idag på lektionen gick vi igenom meningarn och diskuterade återigen vilka som var kärna och vilka som skulle skalas bort. Därefter var det dags för själva sammanfattandet. Hur skulle vi få ihop meningarna till en helhet. Med mig som sekreterare och modellerare vid datorn skrev vi sen ihop vår sammanfattning. Så här blev den:

”Myrorna lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna. De gör detta genom att mjölka ur saften med sina antenner. Därefter bär de hem mjölkdaggen. Lössen gillar myrorna eftersom de håller nyckelpigorna borta. Det finns även myror som har bladlöss som boskap.
En myrstack byggs ofta söder om ett träd men myror kan även bo i trädstammar eller långt ner i marken. Det finns öppningar som de öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det.
Alla myror har sin egen uppgift och de äldre får arbeta utomhus. En del av dessa släpar hem mat från djurriket. Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen. Myror kan bära saker som väger 20 kilo sin egen vikt.”

När vi var klara jämförde vi originaltext med meningarna med sammanfattningen och eleverna kunde konstatera att sammanfattningar gör att man förstår texter lättare. I denna sammanfattning har vi inte gått in på att ändra om och skriva med egna ord rakt igenom utan vi har använt oss av originalmeningarna och ändrat i dem. Detta gör att alla elever kan klara av att sammanfatta oavsett hur mycket eget språk de har. Klarar de av att plocka ut kärnan i texten har de ju också visat att de förstått den och det är ju det jag vill se. Nästa steg i konsten att sammanfatta är nu att sammanfatta i en grupp och tillsist sammanfatta enskilt.
Jag hoppas att detta arbete med lässtrategierna och framför allt sammanfattningar ska hjälpa dem inte bara i svenskan utan i alla ämnen.

Så här ger du eleverna tillgång till Sli.se

Om du som lärare brukar använda dig av sli.se kan du nu ge dina elever möjlighet att se på strömmande video eller lyssna på ljudprogram även efter din lektion. Du kan hjälpa dem att bli medlem på sli.se (http://sli.se/index.php) genom att göra på följande sätt:

”Ansökan:
Vill du som elev se strömmande video eller lyssna på ljudprogram – fyll
då i uppgifterna under ”Bli medlem” och markera att du är elev. Du får då
en länk i ett bekräftelsemail till din e-post, som öppnar dina möjligheter
att kunna använda strömmande media. Tala med din lärare som måste
gå in under ”Händelser” och hantera din ansökan.

Begränsningar:
Det är viktigt att du som godkänner elevkontot (läraren) ser till att eleven får rätt
behörighet. Detta gör du genom att kontrollera födelseåret som eleven
angivit vid ansökan. Det är åldern som avgör vad eleven kan se eller höra
via datorn”

Serietidningen ~ en väg till självständig läsning

Eleverna i grupppen i år åtta har en sak gemensamt och som hindrar dem från att klättra högre upp på betygssteget. Det är att de inte ännu har blivit självständiga läsare. De behärskar det skrivna språket, att läsa på, mellan och bakom raderna men bara när vi delar läsupplevelse genom att jag läser högt. Och som vi alla vet så måste eleverna bli självständiga och ha självförtroende, tempo och strategier för att möta texter på egen hand i skolan men också i det vardagliga livet.
Som en del av det första arbetsområdet har jag därför introducerat en serietidning för dem. Arbetsområdet handlar om demokrati och allas lika värde där vi under lektionerna ska läsa, diskutera, se på teater och film för att avsluta med att skriva ett reportage. Som del ett i arbetsområdet har eleverna fått i uppgift att läsa serietidningen ”Vi ska ses igen, Sanam”, (utgiven av http://www.hejsverige.nu). Serien handlar om en 14-årig pojke som på egen hand flyr från Afghanistan till Sverige. Eleverna har fått i uppgift att läsa serien i två etapper. Vid två tillfällen (mitten och slutet) har de fått stanna upp och svara på frågor om det som de läst. Som introduktion till läsandet valde jag att prata om Afghanistan och knyta ihop till den bok vi läste i sexan tillsammans (”Den osynliga flickan”). Vi tittade även på första seriesidan och funderade på vad texten skulle handla om. Eleverna fångades och därefter startade det individuella läsandet.
Under läsandets gång var det spökligt tyst i klassrummet. Många av eleverna glömde att stanna vid mitten av serien helt uppslukade av historien. När de insåg att de läst för långt stoppade de och besvarade frågorna fokuserat. Enda gången som det blev oljud i klassrummet under tiden som vi arbetade med detta var när eleverna läst klart tidningen och ilsket uttryckte att det var ett riktigt dåligt slut. ”Hur tänkte författarna egentligen?” ”Det måste ju finnas en fortsättning”.
Jag ser nu framemot det samtal som vi ska ha i halvklass i slutet av veckan där vi ska diskutera serien men även jämföra med den teater som vi ska under veckan. Det ska bli intressant att höra eleverna delge varandra sina upplevelser och tankar som de fått i sitt självständiga läsande. Förhoppningsvis kan vi efter samtalet tillsammans konstatera att vi kommit en liten bit längre på vår väg till att bli självständiga läsare.

Fröken Friman och demokratin

Nytt läsår, nya utmaningar och i vissa fall även nya grupper. I år har jag fått ta över en SvA grupp i år 9. Inte helt lätt! Men på en skola där många arbetar med EPA, riktad skrivning mm och har höga förväntningar på eleverna blir det lättare.
Eftersom det är valår i år och jag vet att eleverna arbetar med detta på SO:n harjag valt att starta i demokratibegreppet och landa i den argumenterande texten.
Vi startade första lektionen i fredags med att reda ut begrepp som demokrati, rättvisa och jämställdhet. Frågan var också om Sverige är ett jämlikt land. Därefter var det dags för tv-inslag. I måndags såg vi första avsnittet av ”Fröken Frimans krig” ( serien som gick på SVT i julas). Trots snabb dialog på sina ställen och en hel del krångliga ord satt eleverna fokuserade under det första avsnittet. Idag var det dags att bearbeta avsnittet. Det första vi gjorde var att i par skriva ner information om huvudpersonerna. Genom att använda en modifierad variant av progressiv brainstorming kunde vi på femton minuter klargöra vem som var vem samt återberätta och förstå första avsnittet. Eleverna insåg under denna övning hur mycket de faktiskt förstått utan att veta om det. När vi sedan satte igång med enskilda uppgifter gick det galant. Eleverna hade fått självförtroende av vårt gemensamma intro.
Det märks att dessa elever är vana vid att arbeta enskilt, i par, alla tillsammans. Det märks att de är vana vid korta riktade skrivuppgifter. Det märks att de är vana vid höga förväntningar.
Nu ser jag och eleverna fram emot att fortsätta följa Dagmar, Kinna och de övriga kvinnorna ”Fröken Frimans krig”

Välkommen tillbaka!

Så var vi igång igen! Ett nytt läsår med nya möjligheter och utmaningar! En av de bästa sakerna med läsårsstarten är att man har en chans att verkligen testa det där nya som man funderade på under vårterminens slutskede. Har man dessutom nya klasser får man chansen att starta upp på det sätt man tror på allra mest. Vad är då det bästa sättet? Olika sätt antagligen, men det många är överrens om är att alla elever behöver struktur och tydlighet. Den enda som kan skapa det åt eleverna är du som lärare. Om du har struktur och tydlighet så kan du sedan röra dig fritt inom dessa ramar. I begreppet tydlighet ingår att eleverna ska veta vad som förväntas av dem. De ska veta när de tränar och när de bedöms. Eleverna ska alltid kunna svara på frågorna: Vad gör vi?, Varför gör vi det? Vad kommer att bedömas? Ju tydligare vi som lärare är desto lättare blir det för eleverna att förstå och utvecklas så mycket som möjligt.

Vilka möjligheter och utmaningar står vi, DuoAB, inför detta läsår? En utmaning  är att undervisa en av de nya sexorna på vår skola med 23 elever varav 8 nyanlända. Hur får man alla att utvecklas optimalt på sin nivå? En annan utmaning vi står inför är att fortbilda våra kollegor på vår skola i läsförståelse utifrån deras ämne. Gemensam syn och kunskap på läsande.

Ett spännande läsår att se fram emot och vi kommer givetvis fortsätta att blogga om alla våra aktiviteter, tankar, erfarenheter, möjligheter och utmaningar som vi är delaktiga i.

Ta ett djupt andetag nu kör vi!

 

 

 

Vad hade du med dig på flykten? | Lärarnas Nyheter- läs om 8Bs intervjuer- ”på riktigt”

Vad hade du med dig på flykten? | Lärarnas Nyheter.