Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 2: Förförståelse

Förra inlägget handlade om ”struktur och tydlighet” kopplat till språkutvecklande ämnesundervisning. Som en fortsättning på den språkutvecklande ämnesundervisningen kommer här del två som handlar om förförståelse. För att undervisningen ska bli så frangångsrik som möjligt är det många komponenter som man som lärare måste ta hänsyn till. När det gäller förförståelse är det inte bara elevens utan också lärarens förförståelse för den grupp av individer som hen möter som är viktig. Sören Kirkegards citat:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

visar på att förförståelsen är en ömsesidig handling som lika mycket handlar om eleven som om läraren. Läraren behöver mer eller mindre arbeta som en detektiv för att lyckas fånga eleven där hens förståelse är. Ju mer kunskap jag har om eleverna ju närmre kan jag komma dem och förbereda dem.

Förförståelse är som uppvärmning för den tuffa utmaningen som väntar när man ska lära sig nya saker. Genom att värma upp tankarna och hjälpa till med kopplingar så blir det lättare att förstå innehållet i undervisningen. Jämför t ex med hur det skulle vara om du inte fick läsa boktitel eller bokens baksidestext innan du började läsa en bok. Det skulle vara svårt att greppa innehållet i boken, speciellt om bokens innehåll låg utanför din kunskaps- eller intressezon. Däremot om du fick läsa baksidan, gå tillbaka till baksidestexten när det blev svårt och kanske obegripligt eller fick möjlighet att diskutera bokens innehåll innan du började läsa så skulle du förmodligen lättare komma in i boken och ta till dig innehållet.

Att skapa förförståelse kan man göra på många olika sätt. Här kommer några sätt:

Flippar:

Eleverna får se t ex en övergripande flipp om innehållet för arbetsområdet.

Begreppsövningar:

De begrepp som kommer att ingå i arbetsområdet lyfts före arbetet börjar, genom att t ex spela memory med ord och ordförklaringar, gissa på ordens betydelser utifrån exempelmeningar, illustrerar orden i helklass, grupper.

Övergripande fråga: 

Eleverna får fundera på en övergripande fråga kopplat till det arbetsområde som ska påbörjas.

Berättelse från verkligheten: 

Någon person berättar om en händelse eller upplevelse av det som arbetsområdet ska handla om. Det kan t ex vara någon som har varit med om en revolution som berättar om hur det är. På så sätt skapar eleverna förståelse och bilder kring ordet revolution och kan sedan koppla ordet revolution till amerikanska revolutionen, franska revolutionen, etc.

Brainstorming:

Eleverna får i helklass, grupp eller par fundera kring vad de redan vet om arebtsområdets titel alternativt gissa vad de tror de kommer att handla om.

Genom att ge eleverna förförståelse förbereder du eleven på undervisningen som ska genomföras och ni har något gemensamt att utgå från i undervisningen. Alla har ett gemensamt utgångsvärde och något som ni gemensamt kan koppla ihop den nya kunskapen med. De elever som har mer kunskap än sina kompisar kan sedan komplettera den gemensamma förståelsen med sina bilder.

 

Annonser

Så var det, det där med språkutveckling

Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Det som från början, när jag introducerade begreppet i mitt ordförråd, verkade enkelt har nu för varje gång som jag ska reda ut begreppet blivit svårare och svårare. Språkutveckling är ett komplext begrepp men absolut nödvändigt i dagens klassrum. Läs mer

Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Läs mer

Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?

Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:

Enskilt:

Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.

Nätverk 29 sept 4

Läs mer

Vardagen i mars; intensiv och inspirerande

Det är märkligt hur mars alltid blir en hektisk och intensiv månad.
För våra elevers del handlar det mycket om de de nationella proven i svenska som andraspråk. Sexorna är precis klara med alla delar, läsa; skriva, tala och nu handlar arbetet om hur vi går vidare med det som vi faktiskt såg på NP. Niorna däremot väntar med spänning, förtjusning, oro på nästa veckas NP. För att ge dem de bästa förutsättningarna försöker vi få med så mycket repetition som möjligt. Vilka texttyper finns det? Hur känner man igen en specifik texttyp? Hur ska man tänka när en text är svår och inte så tillgänglig? Dessutom pågår ju lektionerna med alla övriga elever…
I vårt arbete som SvA utvecklare har vi precis avslutat en rad verksamhetsbesök på olika skolor med fokus på undervisningen i svenska som andraspråk. Vi har även vid våra besök intervjuat SvA lärare och skolledare utifrån tre rubriker: organisation, elever, systematisk kvalitetsarbete. Nu är det dags för oss att sammanställa dessa besök och intervjuer och koppla ihop dem med vad forskning säger och skolverkets rekommendationer.Tanken är sedan att detta ska bli en ”handbok” med syftet att skapa en mer gemensam syn på SvA; ge riktlinjer för SvA undervisningen i Halmstad kommun. Mer om detta arbete återkommer vi med.
Men det som står närmst dörren just idag är Flerspråkighetskonferensen i Stockholm nu på torsdag och fredag. Vi ser fram emot två dagar med inspiration, nya tankar och kunskaper. Dessutom kommer vi på fredagen att ha föreläsning och workshop kring hur man blir ”en säker läsare och en flyhänt skribent oavsett ämne”. Det ska bli spännanade att få berätta om det utvecklingsarbete som vi har bedrivit på vår skola under några år där vi bl a har sett att eleverna har blivit mer strukturerade i sitt arbete än tidigare och att eleverna har fått ökat självförtroende i läsande och skrivande. Givetvis kommer vi även att rapportera våra intryck från flerspråkighetskonferensen, kanske är det så att vi t o m ses där.

Och så var det det här med nyanlända

Jag, min mentorskollega som är NOlärare och vår klass, en årskurs sexa, ingår i ett experiment. Vad händer om man placerar många nyanländ i en ”helt vanlig klass”. I vår sexa går 24 elever, 15 av dem läser svenska som andraspråk och av dem är 12 födda i ett annat land och tio av dem har varit i Sverige i ca ett år eller mindre. I klassen pratas förutom svenska, albanska, bosniska, ryska, arabiska, serbiska, somaliska, vietnamesiska, portugisiska och pashto. Och så engelska förstås som några läst i flera år och andra precis börjat med. Alla 24 elever läser de ämnen man ska och undervisas av ämneslärare vilket betyder för denna hösttermin ca åtta lärare.
Nu är det snart dags för betyg och på höstens utvecklingssamtal ägnade jag mycket tid till att förklara för mina nyanlända elever att de kanske inte skulle få betyg i alla ämnen trots flit och kunskaper eftersom språket ibland hindrar förmedlandet av kunskaper. Så här bara tre veckor kvar till inmatningen av betyg ser jag att eleverna i stort sett når betyg i alla sina ämnen. Undantagen finns i engelska, där elever som inte läst engelska tidigare inte ännu nått upp till godkänd nivå, matte där eleven har matematiska svårigheter och behöver mer tid för att nå målen och ett och annat praktiskt estetiskt betyg som beror på att eleven aldrig haft slöjd eller hem och konsumentkunskap.
Hur kan detta vara möjligt med endast en termin i svensk skola förutom en kort tid i Förberedelseklass? Hur har detta experiment lyckats? Samarbete! Det är nyckeln till framgång. Allas vilja till att ta eget och gemensamt ansvar.
Redan innan eleverna kom till skolan i augusti hade vi ett möte med alla undervisande lärare i klassen. Jag och min mentorskollega beskrev vår klass utifrån den information vi fått om både våra nyanlända elever och övriga. Vi pratade mycket om elevernas styrkor men även om ev hinder som skulle kunna komma. Vi informerade också om hur vi på bästa sätt kunde stötta alla elever i klassen, både starka och svaga. Min kollega påminde oss alla om att det var nu det var dags att ta fram alla våra språkutvecklande redskap från verktygslådan. Det var på riktigt nu.
På vår skola ger vi stöd på framför allt SO och NO lektioner till våra nyanlända i form av en extra lärare. Eftersom vår klass har flest nyanlända fick vi tillgång till dubbla lärare på 2/3 SO, NO och mattelektioner. Det gör att lärarna har möjlighet att hjälpa och stötta i olika konstellationer och alla elever får den utmaning de behöver. Alla våra nyanlända elever har även Studiehandledning en gång i veckan på sitt modersmål samt möjlighet att gå på Läxhjälp en till två gånger i veckan.
En annan del av samarbetet står eleverna för och då framför allt deras fantastiska vilja till att lyckas. Alla eleverna vill lyckas och de hjälper varandra och oss lärare i att nå så långt det bara går.
Frågan man också ställer sig är ju hur vi lyckas med de elever som inte är nyanlända utan helt ”vanliga svenska” elever. Det går alldeles förträffligt för dessa också. Alla elever utmanas, mycket tack vare de språkutvecklande redskapen som vi använder och utmanas att utveckla. Med en gemensam kraft får man med alla och alla elever vinner på att arbeta språkutvecklande med tydlighet och struktur.

Tankar efter möte med Regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling

Idag satt vårt regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling och diskuterade nuläget och våra behov kring detta viktiga ämne. Vi kom fram till många intresseområden som var gemensamma för våra representanter från Halmstad, Hylte, Ängelholm och Gnosjö (Båstad var inte representerade idag), exempelvis hur vi ska kunna ta del av alla goda exempel som finns, hur vi ska organisera oss så att arbetet implementeras ute på skolorna och vilken fortbildning vi behöver och vilken forskning samt böcker vi behöver ta del av för att utvecklas. Det som också kom fram var vikten av att effektivisera arbetet med de flerspråkiga eleverna och även få in modersmålslärarnas kompetens i arbetet. 

Allt detta ser vi som en mycket viktig del av vårt arbete då de flerspråkiga eleverna finns på varje skola och behovet av en god undervisning- med språkperspektivet i alla ämnen- är ytterst viktig för våra flerspråkiga elever men även eleverna med svenska som modersmål. Hur ska vi få in ett professionellt tänk kring språkinlärning i alla ämnen? Hur ska vi kunna ta del av modersmålslärarnas kompetens? Hur ska vi kunna organisera svenska som andraspråkslärarna och stärka dem ute på skolorna? 

På vår skola ser vi många goda exempel på hur språket används i alla ämnen och vi har en bra organiserad svenska som andraspråksundervisning. Ute i kommunens skolor händer också mycket positivt. Vad vi kan bidra med i vår kommun och region är att stärka andraspråksundervisningen så att alla elever som behöver sva får en adekvat sva-utbildning men även att de flerspråkiga elevernas kunskaper stärks i övriga ämnen genom en bra språkutvecklande undervisning. I sin tur leder detta till att alla elever på våra skolor får samma chans att tillägna sig ämneskunskaperna de har rätt till och behöver för att bli goda medborgare i Sverige.

Skolorna behöver behöriga sva- lärare och möjlighet för alla lärare att fortbilda sig i hur ett språkutvecklande arbete ser ut i praktiken, men även teorierna och forskningen bakom. Det vi ser när vi är ute på verksamhetsbesök och vid träffen i idag är att viljan på skolorna finns, kapaciteten finns- lärarna och eleverna är redo. Vi ser fram emot att vara en del av denna utveckling och har stort hopp för framtiden.