Den viktiga uppvärmningen del 2

Här kommer ett annat tips på hur du kan värma upp dina elever inför stundande aktiviteter. Denna aktivitet värmer upp, men har även andra fördelar både för elever och lärare.

Kortskrivning använder vi i början av våra lektioner. Varje elev har en egen liten skrivbok som läraren förvarar i klassrummet mellan lektionerna och som läraren ALDRIG läser i. Kortskrivningsboken är elevens privata bok. I kortskrivningsboken skriver eleven vad han eller hon vill under de första minutrarna av lektionen. Eleverna får skriva på vilket språk han eller hon vill. Det enda kravet vi har är att eleven alltid måste datera sidan även om han eller hon just den lektionen inte får ner något mer på pappret.

Vi sparar de böcker som eleverna skriver ut under terminerna och när eleverna slutar nian hos oss får de tillbaka sina kortskrivningsböcker som de skrivit i sedan år 6.

Syftet med kortskrivningsbok är som sagt att värma upp eleverna inför kommande aktiviteter. Men som lärare får du även en lugn start där du kan hitta ditt fokus för dagens lektion. De elever som av någon anledning är sena vet vad som händer och kan smyga in och påbörja skrivandet. Elever som använder kortskrivningen kontinuerligt utvecklar även sin skriftliga förmåga i olika ämnen. Kortskrivningen har också en lugnande effekt på eleverna och är signal för att lektionen börjar.

I grupper där eleverna inte har lärt sig skriva än kan man använda sig av kortritning och kortprat. Detta går till på samma sätt men eleverna ritar/pratar av sig under de första minutrarna.

Prova gärna aktiviteten själv först, t ex vid ert nästa arbetslagsmöte.

 

Annonser

Den viktiga uppvärmningen! del 1

johnny_automatic_Jumping_rope
Det är så lätt att ta allt för givet. Att tro att alla vet och förstår allt, på precis samma sätt som du gör det. Att alla elever är där i tanken där du är, när lektionen börjar. Men så är det ju inte, eller hur!
Du har ju oftast värmt upp inför lektionen med tankar, Lpp, kopiering, samtal, diskussioner etc ensam eller med kollegor. Men eleverna har ju inte varit med där på din uppvärmning utan kommer in på plan efter halva matchen, ibland helt utan förvarning. Det är därför det är så viktigt att värma upp även eleverna inför en aktivitet.
Ett sätt att värma upp eleven inför läsning av ny text, med ny information, är att förklara följande muntligt och skriftligt:

  • Varför ska vi läsa texten (syfte)?
  • Vad ska vi lära oss av texten?
  • Samt även kort beskriva hur texten är uppbyggd (först handlar den om …., därefter….., till sist….).

Så fundera på hur du brukar värma upp dina elever. Kanske har du en favorit du alltid gör men precis som med träning så mår vi bra av omväxling så tänk ett varv till nästa gång du gör uppvärmning med eleverna.

Läsning och ett boktips på köpet

Här är en intressant artikel från Skolverket om läsning och skönlitteratur i klassrummet.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/ncs/reportage/2009/samtal-okar-laslusten-1.87121

Annika Löthagen och Jessica Staaf som uttalar sig har även skrivit en bok om detta, ”Skön litteratur – vägar till läslust och språkutveckling”. I boken finns bl a tips på hur du kan arbeta med dikter i klassrummet samt hur du kan arbeta med skönlitteratur i SOundervisningen.

Inspirerande föreläsning- Milad Mohammadi

Vilken avslutande föreläsning vi fick lyssna på under Flerspråkighet i fokus- konferensen den 14 mars i Stockholm! Vi fick träffa en inspirerande Milad Mohammadi, ”Sveriges bästa föreläsare” som bl.a. talade om vår viktiga roll i att vara förebilder för våra elever och att vi måste ge dem förutsättningar och verktyg för att lyckas i livet.

Segregationen är ett hot mot samhället och Milad menar att våra olikheter istället bör bli till möjligheter och att alla bär på en potential. Vi ska bygga upp ett samhälle där denna värdering är ledande.

Milad har ett mål- att öppna skola i Stockholms förorter där man tillsammans med aktörerna som finns i området hjälps åt med att stärka eleverna och föräldrarna genom att låta skolan ge dem förutsättningar som förhindrar segregation och möjliggör möten. Möten mellan olikheter är det bästa sättet att utveckla sig själv- och samhället! Människor som möts och utbyter erfarenheter kan inte vara arga på varandra.

Vem är du om 10 år? Vad vill du bli förknippad med i framtiden? Vad ska dina barnbarn säga om dig? Vilka spår lämnar du efter dig när du inte längre finns? Dessa frågor ställde en lärare till Milad under gymnasietiden och de har lotsat honom genom livet. De- Gandhis ord och mammans kamp har påverkat den Milad är idag.

Vi åhörare blev stärkta av Milads varma ord om hur viktiga vi är för våra elever! Vi bestämde dessutom att vi ska låta våra elever skriva om följande fråga: ”om du googlar ditt namn om 15 år- vad kommer du att hitta?” Det ska bli intressant.

Angående positiva effekter av möten- snart kan du läsa om ett spännande möte där just olikheter möts…

Framgångsrik andraspråksundervisning

I skolverkets skrift ”Greppa Språket” kan man läsa om följande framgångsfaktorer i andraspråksundervisningen. Det är forskarna Meltzer och Hamann som utifrån den senaste forskningen i USA och Kanada sammanfattat det så här:
Läraren betonar läsning och skrivning.
Läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualisering.
Läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter.
Läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne.
Läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet.
Läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem.
Läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer.
Läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.

20140317-204956.jpg

Talet är en bro över till skriftspråket

Vid Flerspråkighetskonferensen i Stockholm lyssnade jag till Anna Lena Holm som arbetar i en mottagningsklass med elever i skolår 1-3. En del av eleverna är helt nyanlända och andra har varit här i ett halvår. En del elever har en skolbakgrund andra är analfabeter. En del kan läsa på sitt modersmål och andra kan det inte. Ett komplext klassrum fyllt med utmaningar där målet är att de efter ca ett år ska ut i ordinarie klasser.
Undervisningen ska utveckla alla elever och kunskap och förmågor ska utvecklas parallellt. Hur gör man det?
Anna Lena berättade under sin föreläsning om den metod som hon framgångsrikt använt sig av, ”Från text, via samtal, till skrift”.
I klassrummet utgår Anna Lena från en högläsningsbok med bra bilder och ett passande tema. Före, under tiden och efter läsningen arbetar klassen tillsammans med lässtrategierna. När boken har lästs fortsätter arbetet med texten genom dramatiseringar. De elever som ännu inte har tillräckliga kunskaper för att kommunicera på svenska får hjälp av Anna Lena som sufflös. Genom dramatiseringarna bearbetas högläsningsbokens innehåll. När boken är bearbetad tillsammans övergår klassen till att arbeta med individuell läsning och eleverna får även läs- och skrivläxor kopplade till högläsningsbokens och den språkliga nivå de befinner sig på. De elever som kommit en bit på väg i sin läsning sitter två och två och läser medan nybörjarläsarna sitter tillsammans med Anna Lena och tränar utifrån sin nivå. I samband med detta får eleverna också individuella uppgifter ofta kopplade till grammatik som hjälper eleven att bearbeta texten ytterligare. Som slutproduktion sammanfattar eleven texten skriftligt.
Genom att arbeta såhär kan alla utgå från samma text, stoff men arbeta utifrån sin språkliga nivå med stöttning av läraren. Talet blir en bro över skriftspråket!
Som avslutning bjöd Anna Lena Holm på följande citat:
”Om barn är oförmögna att lära sig bör vi anta att vi ännu inte hittat det rätta sättet att undervisa dem på.” (Björk och Liberg, 1999)

Rinkebyskolan del 3

Rinkebyskolan del 3

Efter att vi hade skrivit exempeltext med niorna var det dags för lite religionsundervisning i en 7:a. Läraren Kanar har skrivit en dagordning på tavlan och vi kan läsa att dagens lektion kommer att handla om islam- ett arbete som har påbörjats och är i full gång.

Kanar har pondus och är engagerande! Hon får med sig eleverna.

Först börjar Kanar med att repetera det som gruppen har gått igenom. Hela tiden kopplar hon elevernas svar till arbetsområden de har arbetat med tidigare. Häftigt! Eleverna är aktiva, räcker upp handen och får ordet av Kanar.

En av frågorna de får innan de ska börja arbeta med frågorna i läroboken SO Direkt är: Hur kopplar man Mohammeds tid( att han kom med något nytt) med hur det kan vara idag?

Eleverna har arbetat med Studi- miniföreläsningar via datorn. Detta fick vi inte se vid vårt besök men vi skulle gärna vilja lära oss mer om detta så det blir väl till att söka lite på nätet kring detta. (Om inte någon av er som läser detta kan upplysa oss om STUDI)

När det är dags att arbeta med frågorna i boken upplyser Kanar eleverna om vikten av en bra ljudnivå. Några hämtar pennor, letar efter rätt sida och någon att arbeta innan arbetet kommer igång. De som behöver hjälp skriver sitt namn på tavlan.

Naturligtvis går vi runt och stöttar eleverna samt tar del av deras diskussioner och svar. Vi passar även på att prata lite med eleverna som är nöjda med sin SO- undervisning.

Tiden har gått fort och det är dags att avsluta lektionen. Vi tackar eleverna och Kanar för att vi fick komma och fortsätter till rektorn Carina Rennermalms kontor.

Carina informerar oss om sitt spännande arbete- om exempelvis alla populära läxgruppper som skolan tillsammans med andra aktörer i närområdet anordnar för eleverna på Rinkebyskolan. De har läxläsning på lördagar! Och den är jättepopulär!

Vi får även höra om skolans arbete kring fokusområden, som planering och bedömning.

Under vårt besök har vi träffat engagerade lärare och ledning. Detta smittar naturligtvis av sig på eleverna. Vi tackar lärarna och rektor Carina för ett givande möte och för att hon har gjort det möjligt för oss att besöka Rinkebyskolan.

Innan vår taxi kommer hinner vi äta en Rinkeby- kebab i centrum. Tur är väl det, för strömmen har gått på Bromma och flygen är väldigt försenade, vilket vi inte vet då:-)

Under tiden vi väntar på vårt flyg har vi gott om tid att reflektera. Vi har upplevt en helt annan värld under vårt besök i Rinkeby. Det finns ett hopp och ett engagemang- hos elever, personal på skolan, hos taxichaufförerna, hos restaurangpersonal, hos de boende i förorten. MEN förorterna är segregerade och integrationen måste lyckas för att vi inte ska få ett uppdelat samhälle med utanförskap samt alla negativa följder detta får.

Vi har träffat engagerade och arbetsvilliga människor i området men det räcker inte. De som styr- våra politiker, men även alla andra som bor i Sverige (för vi har segregation i varje kommun) måste engagera sig i problemet för att vårt Sverige ska bli ett land för alla. Inte bara när det är valår!