Dikt, vägen till framgång?

I år åtta som jag undervisar, arbetar vi just nu med dikter vilket har visat sig vara ett framgångsrecept. Under senaste månaden har jag fått tre nyanlända elever till gruppen som sedan tidigare består av blandad skara elever med olika förutsättningar och förmågor. Samtidigt som det är en otroligt rolig grupp att undervisa är det också en jätteutmaning eftersom de språkliga nivåerna är så olika men också för att elevernas motivation går från väldigt liten till jätte hög.

I tre veckor har vi nu ägnat oss åt dikter. Inledningsvis skapade vi en förförståelse kring vad dikt är genom att lyssna på rap och genom att lära oss om vad en dikt kan innehålla;rim, metaforer,liknelser, budskap mm.  Därefter utgick vi från en lång text som alla individuellt sedan fick göra om till en dikt. Uppgiften var helt enkelt att skala bort allt ”onödigt”. Resultaten blev en uppläsningslektion där vi fick ta del av allas alster. Det som var bra  med denna övning var att alla kunde delta och lyckas oavsett språkliga kunskaper och motivation. Texten var ju redan skriven. Eleven skulle ”bara” sudda lite. 

Därefter arbetade vi med diktanalys, gemensamt med ”Karmakontot”, sedan i par eller trios med ”Apelsinkastanj”. Diktanalysen som gjordes i trio eller par lämnades in och eleverna fick respons på analysen av mig. Som slutuppgift av diktanalys genomför eleverna denna vecka individuell diktanalys av en Tage Danielsson dikt. Denna individuella analys kommer jag att bedöma. 

Mitt ibland detta arbete med diktanalys har eleverna även skrivit egna dikter utifrån fyra rubriker: önskedikt, åttarading, egen dikt på svenska, egen dikt på modersmål. (Önskedikt och åttarading är dikter som följer vissa mönster). Eleverna har verkligen blommat ut. Allra lättast har de nyanlända eleverna haft! Det är mäktigt när de lämnar in sina dikter skrivna på modersmålet. Som slutuppgift på diktskrivandet ska vi läsa upp dikterna på modersmålet och berätta vad de handlar om. Jag ska börja, med att läsa min egen skrivna dikt på svenska. Ska eleverna ska jag! De elever som har haft svårast för diktskrivandeuppgifterna och speciellt att skriva på sitt modersmål är de elever som är födda i Sverige. De uttrycker att de inte har något skriftspråk på sitt modersmål. Där har jag uppmanat dem att ta hjälp av sina föräldrar. Får hoppas att vi lyckas! 

Det är roligt att se hur arbetet  med dikt verkligen blivit framgångsrikt. Och en härlig känsla att jag även stärkt elevernas känsla för modersmålet betydelse under detta arbetsområde. 

Annonser

Tankar efter föreläsningen på flerspråkighetskonferensen

Vi var nog mest nervösa en vecka innan. Hur skulle det egentligen gå när vi skulle berätta om vårt arbete med eleverna på Östergårdsskolan och det arbete vi gör som Sva utvecklare på Kärnhuset?

När man berättar om sin verksamhet är det alltid lätt att ta saker för givet och bortse från de bitar som är självklara. Vårt uppdrag för föreläsningen var att varva teori och praktik kring hur vi får eleverna att bli goda läsare och skribenter oavsett ämne. Det gällde att hitta en balans och visa på olika exempel av vårt arbete. När vi är ute och föreläser är vårt mål med våra övningar, de praktiska exemplen, att deltagarna alltid ska kunna använda våra uppgifterna direkt i sin undervisning. Så ville vi att det även skulle vara denna gång. Vi vet också att det vi gör och föreläser om inte är något revolutionerande men vår tanke är att inspirera och ge styrka. Ibland behöver vi bli påminda om alla de goda idéer vi har men som lätt faller i glömska.

Det var inspirerande att se våra deltagare ge sig hän över de övningar vi hade med oss. Fokuseringen, pararbetet blev lika intensivt som i våra klassrum. För oss är det viktigt att man som lärare faktiskt provar på det som vi sedan utsätter våra elever för. Vi måste också få känna känslan av att lite oroligt se alla andra komma igång, känna känslan över att få skriva av sig sina tankar före ”lektionen”börjar, känna känslan av att tillsammans lära sig mer. Om vi inte själva utsätter oss för detta kan vi lätt glömma bort hur det är för eleverna. När vi gör uppgifterna blir det också tydligare för oss hur viktigt det är med bra, informativa och tydliga instruktioner. Man kan aldrig vara tydlig nog!

Igår när vi kom tillbaka till skolan frågade våra elever hur det hade gått. De har ju fått följa med i våra förberedelser och även utsatts för uppgifter och frågeställningar för att vi skulle få underlag till vår föreläsning som inte bara bygger på vad vi ser och tycker. Vi svarade att det hade gått bra! Men det hade inte gått så bra om vi inte hade haft våra fantastiska elever.

Idag fortsätter arbetet som vanligt och våra nior sitter just nu och skriver nationella prov. Förhoppningsvis ger vårt arbete med läs och skriv i alla ämnen framgång även på Nationella Provet!

Vardagen i mars; intensiv och inspirerande

Det är märkligt hur mars alltid blir en hektisk och intensiv månad.
För våra elevers del handlar det mycket om de de nationella proven i svenska som andraspråk. Sexorna är precis klara med alla delar, läsa; skriva, tala och nu handlar arbetet om hur vi går vidare med det som vi faktiskt såg på NP. Niorna däremot väntar med spänning, förtjusning, oro på nästa veckas NP. För att ge dem de bästa förutsättningarna försöker vi få med så mycket repetition som möjligt. Vilka texttyper finns det? Hur känner man igen en specifik texttyp? Hur ska man tänka när en text är svår och inte så tillgänglig? Dessutom pågår ju lektionerna med alla övriga elever…
I vårt arbete som SvA utvecklare har vi precis avslutat en rad verksamhetsbesök på olika skolor med fokus på undervisningen i svenska som andraspråk. Vi har även vid våra besök intervjuat SvA lärare och skolledare utifrån tre rubriker: organisation, elever, systematisk kvalitetsarbete. Nu är det dags för oss att sammanställa dessa besök och intervjuer och koppla ihop dem med vad forskning säger och skolverkets rekommendationer.Tanken är sedan att detta ska bli en ”handbok” med syftet att skapa en mer gemensam syn på SvA; ge riktlinjer för SvA undervisningen i Halmstad kommun. Mer om detta arbete återkommer vi med.
Men det som står närmst dörren just idag är Flerspråkighetskonferensen i Stockholm nu på torsdag och fredag. Vi ser fram emot två dagar med inspiration, nya tankar och kunskaper. Dessutom kommer vi på fredagen att ha föreläsning och workshop kring hur man blir ”en säker läsare och en flyhänt skribent oavsett ämne”. Det ska bli spännanade att få berätta om det utvecklingsarbete som vi har bedrivit på vår skola under några år där vi bl a har sett att eleverna har blivit mer strukturerade i sitt arbete än tidigare och att eleverna har fått ökat självförtroende i läsande och skrivande. Givetvis kommer vi även att rapportera våra intryck från flerspråkighetskonferensen, kanske är det så att vi t o m ses där.