Genrer och texttyper

Skolans svenska och svenska som andraspråkslärare har tillsammans diskuterat och delat in texttyperna i olika genrer samt vilka genrer som är subjektiva och objektiva. Resultatet av detta har nu kommit upp i mitt klassrum för att vara som stöd åt eleverna, men också för att vara en checklista för mig för att se att vi rör oss i alla genrer i sva undervisningen. Så här blev det:

IMG_1061

Begreppet: Riktad skrivning

I vårt arbete med att handleda kollegor i språkutvecklande arbetssätt har vi bl a introducerat begreppet ”riktad skrivning” (G. Molloy). Aktiviteten används flitigt bland lärarna på Östergårdsskolan och elever känner igen sig i aktiviteten oavsett ämne vilket skapar trygghet och struktur för framför allt våra nyanlända elever. Under en riktad skrivning utmanas alla elever och du kan svara utifrån den nivån du befinner dig på. Riktad skrivning går att använda i alla ämnen och ugår från en öppen fråga. Men vad innebär begreppet?

Riktad skrivning:Eleverna skriver i loggboken.
Börja med att datera och skriva ner frågan (öppen fråga).
Eleverna svarar på frågan under en viss tid.

Syfte:
Alla får en chans att tänka efter och synliggöra sina kunskaper. Du kan använda det för att skapa förförståelse, under tiden du arbetar och i slutet av ett arbetsområde (bedömningsverktyg). Du som lärare får syn på elevens tankar och kunskapsnivå. Elever delger varandra och alla lär sig av varandra (lärare och elever)

Efterarbete:
Eleverna redovisar svaren genom att t ex
Läsa svaren högt och läraren/eleverna ställer följdfrågor.
Läraren samlar in loggböckerna och tar ett till tre elevsvar som gruppen kan diskutera.
Läraren samlar in loggböckerna och kommenterar individuellt elevernas svar
Elevsvaren visas på kanon och innehåll, form, nyanser diskuteras utifrån exemplen..

Här har vår kollega Lotta beskrivit i sin blogg om hur hon arbetar med riktad skrivning i SO. http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/2014/02/11/riktad-skrivning-vad-innebar-det/

Besök på Rinkebyskolan del 2

Nästa lektion vi fick besöka var Ninas sva- lektion med 9A. Nina jobbar enligt cirkelmodellen och gruppen hade påbörjat ett arbete kring argumenterande texter och innan de fick prova sina vingar skulle de avsluta den gemensamma exempeltexten som de hade påbörjat lektionen innan. Texten handlade om något som ligger alla elever varmt om hjärtat- läxor. I detta fall om att de har för mycket läxor.

Klassens hemklassrum var tyvärr inte så inbjudande. Eleverna har bestämda platser och efter en kort presentation av besökarna, dvs oss, var det dags att börja. En grupp elever skulle till datasalen och börja skriva sina egna texter medan övriga satte sig nära tavlan. Nina hade frågat en elev om hon ville vara sekreterare och Nina kunde därmed fokusera på elevernas förslag och diskutera deras formuleringar.

Det som redan skrivits lästes högt och eleverna fick därefter komma med egna förslag på formuleringar. Eleverna var lite passiva och det berodde på att de var iakttagna av oss, men det var riktigt spännande att följa med i deras resonemang kring ordval, meningsbyggnad och argument! Nina hänvisade till en debattartikel de gjorde förra året och hon användede ämnesspecifika begrepp när hon diskuterade texten. Som i varje grupp, på varje skola, är eleverna mer eller mindre fokuserade- så även här. Några blev lite otåliga till slut. Exempeltexten blev inte klar och de skulle avsluta den vid nästa lektion.

Övriga elever från datasalen kallades in när lektionen närmade sig sitt slut och Nina avrundade lektionen genom att fråga hur det hade gått i datasalen och berätta vad de som var kvar i klassrummet hade gjort. Hon informerade även eleverna om vad som skulle hända nästa lektion, att de skulle skriva klart och att datum för inlämning av egen argumenterande text skulle bokas.

Efter att vi hade sagt hejdå till 9A följde vi med Nina till hennes lilla arbetsrum som hon delar med ett antal kollegor och vi fick ta del av ett arbete som hon gör med niorna med utgångspunkt i boken Maus av Art Spiegelman. Ett spännande arbete som hon delade med sig av och vi blev så klart sugna på att testa med våra elever också. Tack Nina för detta tips!
Därmed var det dags för lite SO med Kanar!

Sva Nätverksträff, språkliga strategier

Temat för dagens nätverksträff är ”välja och använda språkliga strategier”. Träffen inleddes med följande fråga:
Vilka språkliga strategier i sva undervisar du i?

Här är en sammanfattning av det som framkom:

• Träna eleverna på att fråga
• Slå upp
• Ta hjälp av kontexten, sammanhanget
• Våga chansa
• Kamratstöd; utnyttja elevernas starka sidor och låt dem lära av varandra
• IKT som stöd
• Samarbetsövningar, lära ut till varandra
• Litteratur; diskutera, berätta, ordkunskap (slå upp, enskilt, grupp)
• Kommunicera muntligt, skriftligt, med gester, mimik
• Skriva: tex återgivande texter: ledord på tavlan (först, sedan, till slut, jag tycker… vem, vad osv), modeller, exempeltexter, plocka isär, hur ser texterna ut?, Hur skriver man dem?
• Fyra förmågorna: utgå från detta när man övar strategier
• Skriva: hur går man vidare om man fastnar? Säg det muntligt först- be dem skriva sedan…
• ”Fusk”: lära att det är tillåtet att hämta stöd från hjälpmedel, kompisar, lärare
• Våga tänka högt innan du skriver (vänd och vrid på orden, formuleringarna)
• Läsa högt
• Ge inte upp
• Läraren ger följdfrågor
• Ge tid; tystnad är bra- tvingar eleverna att tänka

Även vilka strategier en lärare ska använda sig av kom upp:

• tala tydligt i lugnt tempo
• artikulera
• gestikulera
• använd bilder
• skapa ett stöttande klimat

Samarbete med förberedelseklass och journalist!

Min svenskagrupp, åk 8, läser just nu boken Resan som började med ett slut av Zulmir Becevic. Gruppen är blandad, dvs den består av både svenska elever och elever med invandrarbakgrund. En av redovisningsformerna som är planerad är en intervju. Vi ska dessutom koppla arbetet med boken till Mobergs Utvandrar-serie för att belysa att även svenskar har varit i samma situation som invandrarna och flyktingarna var/ är i Sverige nu.

Under tiden vi har läst boken har många frågor kommit upp kring hur det egentligen är att vara flykting och alla problem som kan dyka upp i mötet med det nya landet. Reflektionerna kring problemen och lösningarna på dessa är många…

Då vi har en flyktingförläggning nära vår skola och ungdomarna som bor där går i förberedelseklass inte långt från oss, tänkte jag att det vore en ypperlig idé att låta mina elever träffa dem. Kontakten togs och eleverna och läraren i förberedelseklassen var positiva.

Av en slump kom jag i kontakt med en journalist som vi fick lov att ställa frågor till, via mejl, kring vilka frågor man kan ställa och vad man ska tänka på vid en intervju. Vi fick ett långt svar som vi utgick från när mina elever skrev sina intervjufrågor. Kanonbra! Eleverna tog verkligen till sig av hans svar och utgick från hans tips när de skrev egna frågor. En fröjd att se för en lärare!

För att göra saken ännu roligare fick jag i fredags ytterligare tips om hur man sedan kan fortsätta med bearbetningen av intervjuerna. Dessutom vill han göra ett reportage kring vårt arbete eftersom han tyckte att idén med intervjuerna var så bra. Jag längtar efter att få berätta detta för mina elever!

Vill med detta visa hur man kan få in verkligheten i klassrummet med utgångspunkt i en bok och hur mycket roligare allt blir när det blir ”på riktigt”. Dessutom krävs det inget större merarbete från lärarens sida. Och tänk vilken behållning eleverna får! Jag är säker på att detta arbete kommer att bli något som de alla minns som något givande. De kommer inte bara att utvecklas kunskapsmässigt, de kommer även att växa som individer. Vem vet vad dessa intervjuer kommer att leda till? Det är det som gör det hela ännu mer spännande…

Kamratrespons ett språkutvecklande verktyg

I vårt arbete med att handleda och fortbilda våra kollegor får vi ofta frågan om vilka aktiviteter som är språkutvecklande. Svaret på frågan blir att det beror på hur man genomför aktivteten. Ibland måste man dessutom arbeta med aktiviteten många gånger för att den ska befästas och gynna elevernas språkutveckling. Kamratrespons är ett exempel i min svenska som andraspråksgrupp i nian som gått från att vara en lärarledd, inte så språkutvecklande aktivitet till en självgående språkutvecklande elevaktivitet. Vägen fram har varit lång och många gånger har jag känt att detta kommer aldrig att fungera.

När eleverna började sjuan startade vår resa med kamratrespons. Gruppkonstellationen var då ny där elever från två klasser blandades. Några elever är födda i Sverige, andra är ganska nyanlända. I sjuan arbetade vi mycket med grundtryggheten i gruppen. Det är okej att alla är olika. I klassrummet får man ställa alla frågor. Vi ska hjälpas åt för att nå så långt som möjligt i nian. Jag gav all respons men introducerade bedömningsmallar och visade på olika sätt att ge respons.

I åttan fortsatte vi vårt arbete. I åttan startade vi med ”two stars and a wish”, en enkel övning som alla klarar av oavsett hur trygg man känner sig i språket. Vi började också att arbeta med ”dialoglogg”, där eleverna får läsa och kommentera kompisens svar utifrån en frågeställning. I början höll eleverna mest med varandra men genom stöttande frågor utvecklades deras kommentarer i takt med att läsåret gick.

Nu är vi framme i nian och nu har det blommat ut i klassrummet. Det där som jag har tränat demm på ger nu resultat. I dialogloggarna ger de konstruktiv kritik (innehåll och språk), synliggör hur de tänker och ger tips till kompisen. I kamratbedömningen har vi gått från ”two stars and a wish” till att bedöma utifrån mallar, diskutera meningsbyggnad, dispostion, etc. Nu gör de jobbet som jag gjorde i sjuan. Det häftigaste är att eleverna tar till sig kompisens tips mer än mina tips. De lyssnar, funderar, diskuterar och finslipar. Jag går runt och lyssnar, svarar på frågor men eleverna gör allt jobb.

Kamratrespons har gått från att vara en mindre språkutvecklande lärarstyrd aktivitet till en språkutvecklande elevaktivitet. Eller som en av eleverna uttryckte det: ”Du har ju blivit sysslolös. Vi gör ju allt jobbet!”

kamratrespons 2

Kamratrespons