Vad hade du med dig på flykten? | Lärarnas Nyheter- läs om 8Bs intervjuer- ”på riktigt”

Vad hade du med dig på flykten? | Lärarnas Nyheter.

Annonser

Eleverna levererar

Terminen är snart slut och vi är mitt uppe i att avsluta läsårets sista projekt. I nian är det dessutom grundskolas sista projekt och eleverna ska nu vara framme vid slutstationen. Min nias sista projekt detta läsår tog sin början när jag var på ”Flerspråkighets konferensen i Stockholm i mars och fick lyssna och inspireras av projektet ”Min Hembygd”

”Vi vill att unga människor ska få göra sina röster hörda, bli lyssnade på och vara delaktiga i det här samhället som är vårt gemensamma. Hembygden är en utmärkt utgångspunkt för att samtala och engagera sig.  http://nagonstansisverige.se/se/ 

Jag inspirerades av dessa ungdomars berättelser utifrån ett antal ledord, som makt, fly, hembygd. Jag funderade över hur mina elever skulle svarat på dessa frågor om de fått chansen. Dessutom ville jag försöka knyta ihop olika delar av svenskan och ge mina elever möjlighet att briljera.

Efter många funderingar på hur detta skulle gå till kom jag fram till följande arbetsgång:

  1. Definera begreppen makt, fly, fördomar, hembygd
  2. Se filmerna från ”Hembygd”, samt diskutera utifrån sig själv och ungdomarna i filmerna
  3. Förbereda och genomföra sin egen presentation om sin hembygd (träningstillfälle)
  4. Förbereda och genomföra sin egen presentation om sin och världens framtid om 15 år (bedömningstillfälle)

Hur har det gått? Blev det som jag hade tänkt mig?

 

 

Vi började med att arbeta med punkt ett och två parallellt. Filmerna som vi såg gav eleverna tankar och idéer och diskussionerna blev därför också bättre än någonsin. Det mest intressanta var när de fick identifiera sig med någon av ungdomarna. Det blev inte alls som jag hade förväntat mig. Kanske var det mina fördomar som spökade.

Som del två arbetade vi med punkt tre. Eleverna tyckte det var svårt att beskriva sin hembyggd i text, bild och musik. När det var dags för träningsredovisning var det ungefär hälften som ville visa upp det som de hade gjort och redovisa för att sen få feedback av mig och kamraterna. Den feedback de fick skulle de sedan använda sig av vid sista delen. Här var jag nära att ge upp! Det kändes som vi var på väg utför stupen utan någon förhoppning om att klara att rädda oss från misslyckande.

Del tre var den stora redovisningen. Uppgiften var formulerad så här:
Mina tankar om framtiden!
Du har nu levt i ungefär femton år. Nu blir din uppgift att se in i framtiden, femton år framåt till år 2029. Din uppgift är att du ska genomföra en muntlig redovisning om dina tankar inför framtiden.
Hur kommer världen se ut?
Hur kommer din värld se ut?
Vad kommer vara betydelsefullt och värdefullt i framtiden för dig och för världen?
Vem kommer att ha makten?
I din muntliga redovisning ska du sammanlänka text, bild och ljud till en enhet där varje del har sin betydelse. Din redovisning ska vara ca 8 min lång. Du ska också på något sätt använda följande begrepp i din redovisning: hembygd, fördom, makt och fly.
Till din hjälp har du alla de tankar och idéer som vi diskuterat på lektionerna, dina tidigare böcker som du skrivit i under högstadiet, hela internetvärlden och världen runt omkring dig. Givetvis får du även använda din fantasi. För vem vet, ibland överträffar fantasin verkligheten.
Kom också ihåg att titta på den respons som du fick vid träningsredovisningen och vad vi sa när vi pratade om muntliga redovisningar.
Detta kommer jag att bedöma:
• Din förmåga att skriva text och göra anpassningar till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Din förmåga att förtydliga, förstärka och levandegöra din texts budskap genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar.
• Din förmåga att förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur, innehåll och språk och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Nu hände något med eleverna. De funderade, planerade, diskuterade, letade, vände och vred. Jag stöttade mest upp med tankar kring hur power pointpresentationen skulle kunna bli så bra som möjligt. Det kändes att eleverna tog det på allvar och verkligen ville visa vad de kunde. De fokuserade och tränade inför det stora framträdande.

Idag blev vi klara med alla redovisningar och eleverna har verkligen levererat. Alla har utifrån sina förutsättningar presterat på topp och visat att de äger alla de förmågor som behövs för att klara sig. Jag är framför allt imponerad av deras sätt att använda sig av bilder. Bilder betyder mycket för dem och de har hittat bilder som beskriver deras tankar exakt. Ingen bild har funnits där av en slump utan levandegjort deras berättande och förtydligat och förstärkt.

Imorgon ska vi fundera över varför vi lyckades så bra den här gången. Vi är nämligen alla överrens om att det här är det bästa som vi gjort. Det kommer att vara vemodigt när de slutar om några veckor men jag vet nu att de klarar av att stå på egna ben och har en full verktygslåda. Jag är också övertygad om att dessa elever kommer att fortsätta att leverera på gymnasiet för de har ju precis börjat blomma!

Att träna strategier

20140516-082620.jpgI kursplanen för svenska som andraspråk är ett av syftena att eleverna ska utveckla och använda språkliga strategier. Att eleverna har strategier är viktigt inte bara i svenska utan också i övriga ämnen. Elever som utvecklat språkliga strategier och använder dem automatiskt når längre och tar sig lättare runt eventuella hinder och problem.
Men hur arbetar vi med att träna och utveckla dessa hos eleverna? I femman har vi kontinuerligt under läsåret arbetat med strategier. Igår var det dags igen när vi i par fick arbeta vid olika stationer. Stationerna var:
Memory: para ihop rätt bild med rätt ord
Alias: beskriv ett ord för kompisen som i sin tur gissar vilket ord det är
Duplobygge: bygg en duplofigur, den andra ska via endast muntliga instruktioner bygga en likadan
Beskriv en bild: en beskriver en avancerad bild för den andre som ritar.
Bilda nya ord: bilda så många nya ord som möjligt av ett ord, t ex strumpbyxor
Varje par är ca 7 min på varje station. Alla besöker varje station en gång.
20140516-082654.jpg20140516-082646.jpg

Denna övning hade klassen gjort under hösten också och det eleverna själva kom fram till efteråt var att de denna gång hade utvecklat sina strategier och blivit framför allt mycket bättre på att förklara för sin kompis.
Eleverna kom också fram till att de förutom strategier tränade matematiska begrepp ( duplobygget= kvadrat, rektangel), minnet och förmågan att lyssna.20140516-082632.jpgimage

Tankar efter möte med Regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling

Idag satt vårt regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling och diskuterade nuläget och våra behov kring detta viktiga ämne. Vi kom fram till många intresseområden som var gemensamma för våra representanter från Halmstad, Hylte, Ängelholm och Gnosjö (Båstad var inte representerade idag), exempelvis hur vi ska kunna ta del av alla goda exempel som finns, hur vi ska organisera oss så att arbetet implementeras ute på skolorna och vilken fortbildning vi behöver och vilken forskning samt böcker vi behöver ta del av för att utvecklas. Det som också kom fram var vikten av att effektivisera arbetet med de flerspråkiga eleverna och även få in modersmålslärarnas kompetens i arbetet. 

Allt detta ser vi som en mycket viktig del av vårt arbete då de flerspråkiga eleverna finns på varje skola och behovet av en god undervisning- med språkperspektivet i alla ämnen- är ytterst viktig för våra flerspråkiga elever men även eleverna med svenska som modersmål. Hur ska vi få in ett professionellt tänk kring språkinlärning i alla ämnen? Hur ska vi kunna ta del av modersmålslärarnas kompetens? Hur ska vi kunna organisera svenska som andraspråkslärarna och stärka dem ute på skolorna? 

På vår skola ser vi många goda exempel på hur språket används i alla ämnen och vi har en bra organiserad svenska som andraspråksundervisning. Ute i kommunens skolor händer också mycket positivt. Vad vi kan bidra med i vår kommun och region är att stärka andraspråksundervisningen så att alla elever som behöver sva får en adekvat sva-utbildning men även att de flerspråkiga elevernas kunskaper stärks i övriga ämnen genom en bra språkutvecklande undervisning. I sin tur leder detta till att alla elever på våra skolor får samma chans att tillägna sig ämneskunskaperna de har rätt till och behöver för att bli goda medborgare i Sverige.

Skolorna behöver behöriga sva- lärare och möjlighet för alla lärare att fortbilda sig i hur ett språkutvecklande arbete ser ut i praktiken, men även teorierna och forskningen bakom. Det vi ser när vi är ute på verksamhetsbesök och vid träffen i idag är att viljan på skolorna finns, kapaciteten finns- lärarna och eleverna är redo. Vi ser fram emot att vara en del av denna utveckling och har stort hopp för framtiden.

Utvärdering och önskningar utifrån nätverksträff

Vid vår sista nätverksträff (på tisdag 20/5) för den här terminen vill vi att ni svarar på våra frågor angående nätverket och ert arbete ute på er skola. Om du inte har möjlighet att närvara är vi tacksamma om du ändå tog dig tid att besvara dessa frågor eftersom vi kommer att utgå från dessa när vi planerar läsårets 2014-2015.  Maila dina reflektioner till anna.ljungdahl@utb.halmstad.se

Du som kommer på träffen får gärna fundera på dessa frågor tills dess men kommer att ges tid att besvara dessa vid träffen.

Utvärdering och önskemål av SvA Nätverk Halmstad

  1. Vad heter du och vilken skola arbetar du på?
  2. Hur upplever du att läsårets träffar har varit? Fundera utifrån innehåll, mötenas upplägg, tid, intervall på träffar
  3. Är det något du har saknat under läsåret?
  4. Är det något som du skulle kunna bidra med till nätverket.
  5. Hur ser kompetensen ut på din skola utifrån flerspråkighetsperspektivet?
  6. Finns det behov av handledning, fortbildning på din skola utifrån ett flerspråkighetsperspektiv? Om ja, hur skulle du vilja att det ser ut?
  7. Hur kartlägger ni vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk på er skola?
  8. Hur skulle du vilja utveckla träffarna till nästa år? (Vi kommer att ha träffarna på tisdagar eftersom det är då vi arbetar på Kärnhuset.) Innehåll, möteas upplägg, tid, intervall på träffar
  9. Övrigt som du vill tillägga…

”Men vi skriver ju hela tiden”

”Men vi skriver ju hela tiden” är en av de vanligaste kommentarerna som vi möter i våra klassrum i svenska som andraspråk, svenska och engelska.Varför skriver vi så mycket egentligen? Spelar det någon roll för elevernas framgång om vi skriver mycket, ofta, kort, långt, i olika genrer?
Det pratas mycket om elevernas läsning i dessa dagar. Det pratas inte lika mycket om elevernas skrivning. I vårt arbete med att fortbilda och handleda kollegor har vi under våren på olika sätt fördjupat oss ytterligare i dessa båda delar. Det som har varit mest häpnadsväckande när vi har läst litteratur, forskning, lyssnat på föreläsningar, diskuterat med kollegor om just läsning och skrivning är att majoriteten av allt tillgängligt och alla diskussioner handlar om läsning. Det finns inte lika mycket om just skrivandets betydelse för inlärning och skolframgång. Skrivandet tas kanske för givet men som vi alla vet är det en konst som också behöver tränas på.
Kanske behöver vi ställa oss frågor om hur vi tänker och arbetar med läsning osch skrivning.
Är det kanske så att vi lärare behärskar läsandet mer än skrivandet och därför inte skriver lika ofta?
Är det kanske så att vi utmanar läsandet mer än skrivandet i vårt klassrum?
Är det kanske så att vi läser på olika sätt men endast skriver på ett?
Behöver vi även en skrivande klass precis som en läsande klass?
Behöver vi ett skrivlyft lika väl som ett läslyft?

I förra veckan blev en av oss intervjuade av två lärarstudenter som skriver sitt examensarbete kring läsförståelse
”Idén bottnar i de senaste PISA-undersökningarna och vårt mål är delvis att se om de nedåtgående resultaten stämmer överens med ämneslärares upplevelser av just elevers läsförståelsekompetens, eftersom lärarna sällan får komma till tals i den här debatten trots att det kanske är lärarna som borde ha det största inflytandet i sakfrågan. Dessutom vill vi undersöka om ämneslärares arbete och erfarenheter av läsning i skolan stämmer överens med den allmänna uppfattningen om situationen.” (utdrag ur lärarstudenternas mail)
I vårt samtal blev det ännu tydligare för oss hur mycket skrivande och läsande faktiskt hör ihop och hur dessa två delar är beroende av varandra. De båda delarna stöttar och utvecklar varandra. Det är inte två isolerade enheter. Om läsning och skrivning sker parallellt blir utdelningen optimal.

Vi är övertygade om att skrivandet spelar roll för elevernas lärande och läsande. Vi ser att våra elever når en högre måluppfyllelse än de gjorde tidigare när vi inte ”skrev hela tiden”. Vi ser att eleverna har lättare för att läsa och diskutera olika typer av texter nu än tidigare. Vi ser att varierade skrivuppgifter lockar fram skrivandet hos eleverna.

Så tyvärr alla våra elever vi kommer att fortsätta att skriva hela tiden!

Genrebyte: från artikel till dikt och brev

Ett perfekt sätt att träna eleverna i olika texttyper och genrer är att arbeta med genrebyten. I år fem utgick vi från nedanstående tidningsartikel i genren beskrivande. Vi tog hjälp av de fyra lässtrategierna; förutspå, reda ut, ifrågasätta och sammanfatta för att verkligen förstå texten. När vi sammanfattade texten arbetade vi enligt modellen, ensam, par, grupp.
Efter att sammanfattningarna var redovisade repeterade vi brev och dikt i den berättande genren. Det visade sig att dikt var det som var svårast, men här tog vi hjälp av Zlatan och hans version av ”Du gamla och fria”. När alla hade klart för sig hur de båda texttyperna skrevs fick de arbeta i par med antingen dikt eller brev.
Det oredigerade resultatet av deras arbete kan du läsa på Ljungdahls Hörna (http://annaljungdahlblog.wordpress.com/2014/05/04/sva-5-fran-artikel-till-brev-och-dikt/). Denna vecka ska vi redigera och finslipa texterna och då uppdaterar vi givetvis bloggens texter också.

Gessle är först ut när Najaden ska segla bort
Halmstad.
Per Gessle, Fredrik Ljungberg eller Ernst Wigforss. Vem tycker du ska pryda infartsskyltarna till Halmstad när Najaden försvinner?

Världens minsta fullriggare har inte hunnit lämna sin plats intill Slottet. Men redan är kommunen och Trafikverket i gång med planerna på hur Halmstad ska presenteras för trafikanterna i framtiden.

Dagens bild på motorvägen med Najaden och Halmstad slott är av allt att döma inaktuell redan i sommar, när Najaden bogseras till Norge.

Symbolen för Halmstad ska i stället bli en aktningsvärd person.

Inför valet av vem som ska få äran att pryda skyltarna vid infarterna till Halmstad har Trafikverket tagit fram en skylt med stadens popkung Per Gessle.

Urvalet ligger tveklöst på en nivå där de flesta direkt ser vem personen på skylten är. Möjligen kan den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss förbrylla, men både Gessle och Ljungbergs ansikten kopplar trafikanterna snabbt till att det är Halmstad som väntar bakom nästa krök.

Halmstads kommunledning trycker på värdet av direktinflytande. Därför får invånarna vara med och påverka personvalet.

Per Gessle ses som den mest kände, därför pryder han den första testskylten vid Halmstad Norra.

Utöver en omröstning på Trafikverkets hemsida står en skylt med en valbarometer uppställd på Stora torg under de kommande veckorna.

Den som vill vara med och påverka utfallet kan passa på att trycka JA eller NEJ för de olika kandidaterna under valperioden.

Valet avslutas i god tid för att resultatet ska hinna presentera före valet till Europaparlamentet 25 maj.

Per Gessle har inte kunnat nås för en kommentar, men låter som under storhetstiden med Roxette och Gyllene Tider skivbolagets pressansvarige, Marie Limberg, förmedla hans uppskattning över att vara nominerad:

– Per är särskilt glad över att bildförslaget har med konsertpublik. Det blir kanske svårt att uppfatta i motorvägshastighet, men är ju helt rätt, säger hon.

Popkungen har också övertygats om att ersätta Najaden som främsta symbol för turisterna som vill ha ett fotominne med sig hem. Vyn med Najaden och slottet är en Halmstads mest fotograferade.

Sista veckan i juli kommer Per Gessle att finnas tillgänglig några timmar varje förmiddag för fotografering med Slottet i bakgrunden.

Den delen ingår inte i Trafikverkets förslag till ny skyltning, dessutom är ju inte Ernst Wigforss längre i livet och för Fredrik Ljungbergs innebär turistsäsongen numera hektiska arbetsdagar med satsningen på varumärket Freddys. Han vill, men hinner inte vara fotomodell.

Rösta på de olika kandidaterna här!

Jan Stohr jas@hallandsposten.se