På besök i verkligheten

I mitt nya jobb som verksamhetsutvecklare är det mycket skrivbordstänkande och lite mindre klassrumsarbete och därför är besöken jag gör ute i verksamheterna extra uppskattade av mig. I veckan hade jag bjudit in mig själv i en av förberedelseklasserna i kommunen med elever i år 1-3.

Redan i korridoren möttes jag av förberedelseklassens lärare F som väntade in och välkomnade mig och sina elever. I klassrummet hördes lugn musik och eleverna satt och pysslade med olika saker innan lektionen började. Vädret diskuterades specifikt med F eftersom det på tavlan stod att de skulle på promenad. En av eleverna hävdade bestämt att:

-Idag ska de regna. Det ska regna! Klockan 11.

IMG_0032IMG_0040

Läs mer

Kartläggningens berättelser

Förra veckan var vi på Symposium Svenska som andraspråk som arrangerades av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Under två dagar fick vi tillfälle att lyssna till föreläsare som under det övergripande temat ”Resurser” bl a beskrev begrepp som translanguaging, scaffolding, läsförståelse. Många av föreläsningarna fokuserade även på nyanlända elevers lärande.

Föreläsarna Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk föreläste om ”Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers språk-och kunskapsutveckling”. De har dessutom varit med i framtagandet av det nya kartläggningsmaterialet från skolverket som fr.o.m. januari 2016 innebär att alla nyanlända elever ska kartläggas skyndsamt (inom två månader). Resultatet för kartläggningen ska användas vid beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt vid planering av undervisning och fördelning av undervisningstid. Det är rektor ansvarar för att detta blir gjort.

Läs mer

Hur tillgodoser vi alla SvA elevers behov

Att undervisa i svenska som andraspråk har alltid varit komplext och utmanande. Ingen grupp är den andra lik och variationen av elever stor med olika skolbakgrund, modersmål, kunskaper. Men de senaste åren och framför allt nu har förutsättningarna ändrats ytterligare och vi står inför ännu fler utmaningar. Hur tillgodser vi alla SvA eleversbehov; den nyanlända eleven med skolbakgrund, den nyanlände eleven utan skolbakgrund, eleven som varit i Sverige i tre år, eleven som varit här i sju år och eleven som är född i Sverige? Vi får alltfler frågor kring detta och här är några tankar om hur man kan tänka.

Utgå från ett ”tema” men låt eleverna göra olika saker utifrån det behov de har.

Gruppen läser en bok, vissa får sedan jobba med övningar till det lästa, utgå från det eleverna behöver och låt dem jobba med olika saker, fast med samma tema (någon kanske behöver jobba med alfabetisk ordning, någon annan med stavning, någon läser för att få upp flytet…) Alla behöver helt enkelt inte jobba med samma saker trots att man utgår från samma text/ ämne.

Läs mer

Ny termin, nya åtaganden

Här i Halmstad har eleverna nu återvänt till skolan. Ett nytt läsår, ny termin och förhoppningsvis en massa ny kunskap väntar på eleverna.En av läsårets utmaningar tror vi kommer vara att möta de nyanlända eleverna som kommer till våra skolor. Hur möter vi dem på bästa sätt. Hur blir dessa elever inkluderade? En annan utmaning är hur vi tillgodoser alla elevers behov i SvA undervisningen? Hur möter vi alla de olika behov som finns och ger alla utmaningar?
Om ett läsår vet vi. Då ser vi resultatet på vårt arbete. Det som är viktigast att komma ihåg är att alla måste hjälpas åt. Om vi arbetar tillsammans och använder varandras tillgångar så går det mycket lättare. Om du vill ha lite inspiration i arbetet med nyanlända elever kan du ladda hem ”Skolgång för nyanlända elever” utgiven av Skolverket och SKL. Du hittar den här: http://http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/178-senaste-nyheter/4547-skolgang-for-nyanlanda-elever

Vad är det vi gör egentligen?

Så här i slutet av terminen är det kanske dags för oss att sammanfatta vad vi har gjort under läsåret som gått. Vad är det egentligen vi hittar på en dag i veckan, tisdagar, när vi inte är på vår skola och undervisar eleverna?

Vår största uppgift detta läsår har varit vårt arbete med ”handboken” för svenska som andraspråk i Halmstad Kommun. Grundtanken till den är att försöka skapa en samsyn och en gemensam kunskap om ämnet svenska som andraspråk men också ge vår syn utifrån forskning, observationer och intervjuer om vad som är framgångsrik organisation, systematisk kvalitetsarbete och bäst för eleverna.

”Handboken” (som är arbetsnamnet) har gett oss möjlighet att vara ute på skolor och delta i SvA undervisning samt intervjua SvA lärare och rektorer. Det vi snabbt kom fram till är vad som skiljer en andraspråkslärare från en förstaspråkslärare. En framgångsrik andraspråkslärare har alltid ett extra sätt att beskriva på. Och andraspråksläraren ser på eleverna när de inte förstår ordet, som inte alltid behöver vara begreppet utan kan vara ett annat ord som gör att allt blir obegripligt. Det är svårt att sätta fingret på den förmågan men vid våra observationer blev det väldigt tydligt att det verkligen är så. I våra observationer och intervjuer blev det också väldigt tydligt att där skolan har utbildade SvA lärare där fungerar SvA undervisningen som bäst. En av anledningarna tror vi är att rektorerna inte alla gånger har tillräckliga kunskaper om SvA medan SvA lärare ofta känner lite mer ansvar för SvAeleverna. En tredje sak som vi tydligt kunnat utläsa i våra observationer och intervjuer är att utvärdering och uppföljning av SvA ämnet brister på de flesta skolor. Ofta bakas SvA ämnet in i svenskämnet vilket gör att SvAelevernas resultat inte syns. Det saknas också kopplingar mellan SvA ämnet och övriga ämnen. Hur väl lyckas SvA eleverna i övriga ämnen? Angående det systematiska kvalitetsarbetet tror vi att man på skolorna behöver involvera lärarna ännu mer. Lärarna måste få förståelse för syftet med kvalitetsarbetet och se följden av en god utvärdering. Att utvärdera och utveckla sin undervisning ska vara en lika självklar del som att planera sina lektioner. (Så snart vår ”handbok” är klar kommer du kunna ta del av den här på vår blogg)

Vi har också genomfört våra nätverksträffar för svenska som andraspråks lärare.Temat för detta läsår har varit kollegialt lärande. I kommunen finns så många goda exempel och många lärare (om inte alla) sitter inne på kunskaper som fler skulle vinna på att få ta del av. Ett dilemma med våra träffar har varit att de legat på tisdageftermiddagar. Många har lektioner, många har möten, många har mycket annat. Vår utmaning inför nästa läsår är att få fler att delta på dessa. När vi haft våra träffar, varit ute på våra observationer och intervjuer har vi sett och förstått att SvA lärare ofta känner sig väldigt ensamma i sitt arbete; detta även om man arbetar flera på samma skola. Samverkan mellan lärare inom ämnet är inte prioriterat. Samtidigt påpekar SvAlärare att man verkligen vill träffas och diskutera, speciellt om man är ensam på en skola och har få elever.

En tredje stor del som vi fått mycket frågor och funderingar kring är de nyanlända eleverna. Under läsåret har det kommit många nyanlända till alla våra skolor. När de nyanlända kommer kan vi inte vänta utan måste möta dessa elever direkt och frågan har varit hur vi bäst gör det. Speciellt svårt blir det för skolor där det tidigare knappt funnits SvA elever.

Som ett led i detta var vi med och planerade och genomförde en halv dag med fokus på nyanlända för kommunens rektorer. Det är svårt att möta och ta hand om det man inte känner till eller upplevt så därför bjöd vi även med en nyanländ elev till vår halvdag. Eleven går nu i nian och kom till Sverige i femman. Han fick inför kommunens rektorer berätta om hur det är att vara nyanlända, hur han gjorde för att komma in i gemenskapen och vad som är viktigt att tänka på som lärare när man möter nyanlända elever. Hans sätt att förmedla det på var klockrent och vi hade inte kunnat förmedla det bättre. Förhoppningsvis hjälper hans berättelse och vår teoribakgrund rektorerna i deras fortsatta arbete med att ordna en så bra SvA undervisning som möjligt.

Det är detta vi bl a har sysslat med på våra tisdagar. Dessutom bollar vi SvA frågor med mejlande lärare, läser forskning, förbereder föreläsningar, diskuterar tolkningar av ord och begrepp med mycket mer. Det vi framför allt kommit fram till detta läsår är att ju mer vi kan desto mer kan vi lära oss. Det som till en början var helt självklart får i och under diskussioner en helt ny innebörd och öppnar upp nya vägar.

Nu har de imponerat igen… Om muntliga redovisningar

Sista arbetsområdet för terminen är nu avslutat. Jag bestämde mig för att genomföra samma uppgift fast på olika nivåer i alla mina tre SvAgrupper; muntliga redovisningar.

Muntliga redovisningar väcker alltid  reaktioner hos alla. Några få älskar det, några tycker att det är helt ok och några får stora skälvan bara de hör ordet. Även jag som lärare har många tankar om muntliga redovisningar och speciellt hur man ska inspirera eleverna till att göra intressanta redovisningar. Som hjälpmedel till de muntliga redovisningarna valde jag att de skulle göra en presentation i programmet google presentation. Detta eftersom skolan har klassuppsättningar av chromebooks och för att eleverna kan komma åt sina presentationer hemifrån.

Eleverna i år sex fick uppgiften att presentera en känd person i ord och bild Läs mer

Hur gick det för dem på Nationella Provet egentligen?

Första rundan av nationellt prov i år sex (Svenska) är avklarade och frågan man ställer sig är hur det egentligen gick för mina elever som trots sin korta tid i svensk skola fick betyg redan i julas. Mina förhoppningar, tankar, farhågor om de nationella prov var många. Jag hade förberett eleverna på att det skulle vara krångligt, svårt och utmanande. Men jag hade också förberett dem på att de skulle kunna klara av vissa av frågorna och uppgifterna även om de inte skulle klara allt. Jag hade höga förväntningar på mina elever.

Jag lät alla mina elever i min svenska som andraspråksgrupp göra provet, trots att två av eleverna bara gått i vår klass i tre månader med endast några månader i förberedelseklass innan dess och många gått i svensk skola sedan augusti. Jag tycker att de är viktigt att de får känna på vart vi är på väg och faktiskt ser att de klarar av svåra situationer.

Nu är alla delmoment genomförda och rättade. I år provade vi att inte rätta våra egna elevers läs och skriv del utan bytte prov med kollegorna. Läraren som skulle rätta mina elevers prov visste inte något om eleverna, vilket var skönt. En rättvis, objektiv belöning. Hur blev då resultatet?

Läsdelen gick precis som förväntat. I stort sett ingen av mina nyanlända elever klarade av det, däremot var det flera som ändå lyckades samla många poäng och inte bara på läsprocess 1. Däremot lyckades de flesta av mina sva eleverna med mer än tre år i svensk skola läsdelen,vilket är glädjande.

Skrivdelen gick över förväntat och speciellt den berättande texten. Det mest glädjande var att det som jag undervisat om i höstas och gett individuell coachning på nu syntes i elevernas texter. Elever som för mindre än ett halvår sen skrev texter utan skiljetecken, styckeindelning, beskrivningar och dialoger kunde nu visa upp kunskaper om detta även om det inte blev korrekt hela vägen. Och detta klarade det helt på egen hand, utan stöttning! Imponerande! Den instruerande texten var inte lika lätt för eleverna.Framför allt var det svårighet i att verkligen förstå uppgiftens innebörd.

Den muntliga delen gick som förväntat. Det svåra här var min uppgift, att göra bra, stöttande grupper. I en undervisningsgrupp med få elever som känner sig trygga i att föra samtal och diskussioner blev uppgiften nästintill övermäktig för vissa elever. Men det som var glädjande var att de trots allt försökte hjälpa varandra, de peppade varandra och använde många olika strategier.

Jag är glad att jag lät alla göra nationellt prov i svenska. Nu återstår min återkoppling till eleverna och det fortsatta arbetet med elevernas kunskaper. Jag kommer att lyfta alla elevers vilja och energi till att delta i provet, alla elevers fantastiska förmåga att koncentrera sig och fokusera, alla elevers förmåga att gissa, chansa och våga kasta sig ut i detta okända. Med detta som start för vårterminens arbete vet jag att vi nu bara ska fortsätta med vårt arbete som vi påbörjade i höstas. Undervisningen påverkar eleverna som i sin tur påverkar sitt eget och klasskompisarnas lärande. Det ska bli spännande att följa dessa elever fram till nästa nationella prov i svenska i år nio.