Respons direkt!

Niorna i en av våra grupper har idag avslutat sitt arbete med John Steinbecks bok ”Möss och människor”. Vi har läst boken, tittat på filmen, diskuterat och reflekterat. Som sista uppgift har eleverna fått skriva en jämförande text om boken och filmen. Eleverna har individuellt skrivit på chrome books under några lektioner. I början av skrivandet uppmanades eleverna att dela sina dokument med mig som lärare för att jag under deras arbete skulle kunna ge dem feed back och guida dem vidare både innehållsmässigt och formmässigt. Eleven bjöd in mig som ”kommentera” gäst vilket innebär att jag kan kommentera deras text och komma med förslag men de måste själva aktiv ändra om de vill.
Vilken respons det blev från eleverna! Under tiden eleverna skrev kunde jag gå in och läsa och kommentera, mellan lektionerna kunde jag kommentera. Varje elev fick respons utifrån sin språkliga nivå och förmåga. Eleverna som skrivit hemma påpekade att jag inte läst och kommenterat allt.
En av eleverna som har problem med att se felaktigheter i sin text arbetade jag tillsammans med. Vi satt vid varsin chromebook och tittade på felen steg för steg. Jag kunde markera var vi skulle titta och eleven gick själv in i texten och ändrade. Om eleven suttit med texten själv hade hon inte sett det som hon faktiskt upptäckte när vi arbetade tillsammans med texten.
En annan av eleverna ber sällan om hjälp och tar sällan emot feedback men genom delandet så fick jag tillgång till hans text. Jag arbetade igenom den långa texten, som innehållsmässigt höll en hög nivå. Däremot hade eleven problem med skiljetecken, böjningar och ordföljd så det blev kommentarer och markeringar kring detta. Jag såg hur eleven jobbade sig aktivt igenom hela dokumentet. Suckade, fortsatte jobba. Eleven brukar vanligtvis vara klar först, lämna in, inte visa sin text före inlämning vilket också gjort att eleven inte alltid lyckats med sina texter. Nu var eleven klar när övriga elever också blev klara.
Arbetet med att skriva jämförande texter gick mycket smidigare än jag förväntat mig och texternas språkliga kvalité blev högre än de tidigare varit.

Annonser

Språkverkstaden; ett redskap för ökad måluppfyllelse

Hur hjälper man så många elever som möjligt, så effektivt som möjligt? Inför höstterminen 2014 stod vi inför det faktum att den stödorganisation vi hade för elever med läs-och skriv, språkstörning och nyanlända inte skulle räcka till för alla elever som behövde extra stöttning. Vi var tvungna att tänka om och förändra för att möta dessa elever och också för att kunna ta emot fler nyanlända elever än vi tidigare gjort. På skolan fanns redan Språkverkstaden som en relativt ny verksamhet med fokus på elever med läs-och skriv/språkstörning och med denna som utgångspunkt utvecklade skolledning och lärare tanken med Språkverkstaden. Fr o m hösten 2014 arbetar två lärare i Språkverkstaden; en med fokus på elever med läs-och skriv/språkstörning och en med fokus på nyanlända. Under vårterminen har detta utökats med två lärare till.

Språkverkstaden är öppen alla dagar i veckan. Språkverkstaden är i första hand till för nyanlända elever och andra elever i behov av språkstöd. På skolan finns en ”lista” på elever som är prioriterade om det är många som vill få hjälp i Språkverkstaden.
Vid behov ringer undervisande lärare till Språkverkstaden innan eleven går dit, dels för att se så att plats finns och dels för att tydliggöra elevens arbetsuppgift. Elever är även välkomna dit på raster och vid eventuell håltimme.

I språkverkstaden ligger fokus på SO, NO, SV, SvA. Men eleverna får även hjälp med strategier för läsning, skrivning och studieteknik samt hjälp med att hantera alternativa verktyg.
Under hösten gjordes del av Språkverkstaden om till Läshörna för att bjuda in eleverna till att läsa mer.

Tre eftermiddagar i veckan används Språkverkstaden till läxhjälp i samarbete med Röda Korset.

I språkverkstaden kan eleverna få ännu mer stöttning och chansen att arbeta individuellt eller i en mindre grupp med tätt lärarstöd. I och med att läxhjälpen är i samma lokaler mitt på skolans område är det dessutom många fler elever som har hittat fram till läxhjälpen. Dessutom marknadsför sig Språkverkstaden på facebook. Språkverkstaden informerar, inspirerar, berömmer och påminner eleverna. Språkverkstaden på Östergårdsskolan är en av nycklarna till den framgång mina nyanlända elever har nått.

språkverkstade

Strategier för att lyckas

Som jag skrev i föregående inlägg så blev betygsutdelningen i min klass med många nyanlända häpnadsväckande. Inte bara de nyanlända överträffade mina förväntningar utan även ”de vanliga” eleverna. Det är nu det gäller att fortsätta ha höga förväntningar på eleverna, fortsätta vara tydlig och strukturerad, fortsätta att utmana deras tankar och kunskaper. Samtidigt som du som lärare ska styra eleverna i riktningen att bli självständiga.

Idag hade vi terminens första riktiga svensklektion. Vi ska fram till NP v 6 repetera texttyper och lässtrategier och idag fick de terminens första läxa; en läsförståelse. Eleverna tittade storögt på texten, vände blad och tittade på frågorna. ”Ska vi ha allt det till fredag?” ”Ja” svarade jag, ”nu är det dags att höja oss en nivå. Det här klarar ni”. Uppgiften till fredagen blir att läsa texten och försöka svara på alla frågor, gissa, chansa och träna på att ta sig förbi hindren. Uppmaningen är också att försöka göra det själva utan hjälp för att träna på den situationen. Det enda hjälpmedlet de får använda sig av är att slå upp betydelsebärande ord på sitt modersmål.
På fredag ska vi tillsammans gå igenom läsförståelsen och diskutera mer hur de tänkte, än om det blev ett rätt svar eller inte. Jag vill få dem att fundera över hur de ska ta sig förbi hindren och hitta strategier för att lyckas. De ska få känslan av att ingenting är omöjligt och på så sätt orka jobba vidare även om det känns hopplöst.
Efter läxgenomgången arbetade vi med en gemensam text och pratade om hur man skulle ta sig an en text som t ex på Nationella Provet. Vi kom tillsammans fram till att förutspå och sammanfatta var två bra och effektiva strategier att använda sig av. Sammanfatta muntligt; det som eleverna knappt klarade av med mycket stöttning i september, gick nu fort och smidigt och vi kunde på bara några få minuter enas om vad texten egentligen handlade om. Därefter arbetade vi med frågorna till texten tillsammans och pratade om hur man letar i en text beroende på hur en fråga är konstruerad. Jag trodde att eleverna kunde mer om hur man letar i en text men efter en kort stund förstod jag så inte var fallet. De chansade hejvilt utan någon tydlig strategi, men när jag förklarade om frågans huvudord och ledtrådar så var det fler och fler som som kunde hitta var de skulle läsa i texten för att få fram ett svar. De förstod hur de skulle tänka och att ibland behöver man inte förstå alla ord för att kunna svara på frågor.
Tanken med gemensamhetsövningen är just att eleverna ska fördjupa och skaffa sig nya strategier för hur de ska tänka när de söker efter svar i en längre, svårare text. När den första texten är klar kommer vi sedan att göra nya texter i grupper men på samma sätt. Läxan därefter kommer att vara en läsförståelse i svårighetsnivå med den första. Tanken är att vi sedan ska jämföra om vi lättare kan svara på den texten nu efter att vi pratat mer om HUR vi gör. Det slutgiltiga provet kommer sedan måndag v 6 när eleverna utmanas rejält och får uppgifter som befinner sig långt över deras språkliga nivå. Kanske kan deras strategikunskaper hjälpa dem att trots allt klara av det.