Nu har de imponerat igen… Om muntliga redovisningar

Sista arbetsområdet för terminen är nu avslutat. Jag bestämde mig för att genomföra samma uppgift fast på olika nivåer i alla mina tre SvAgrupper; muntliga redovisningar.

Muntliga redovisningar väcker alltid  reaktioner hos alla. Några få älskar det, några tycker att det är helt ok och några får stora skälvan bara de hör ordet. Även jag som lärare har många tankar om muntliga redovisningar och speciellt hur man ska inspirera eleverna till att göra intressanta redovisningar. Som hjälpmedel till de muntliga redovisningarna valde jag att de skulle göra en presentation i programmet google presentation. Detta eftersom skolan har klassuppsättningar av chromebooks och för att eleverna kan komma åt sina presentationer hemifrån.

Eleverna i år sex fick uppgiften att presentera en känd person i ord och bild

Annons

Respons direkt!

Niorna i en av våra grupper har idag avslutat sitt arbete med John Steinbecks bok ”Möss och människor”. Vi har läst boken, tittat på filmen, diskuterat och reflekterat. Som sista uppgift har eleverna fått skriva en jämförande text om boken och filmen. Eleverna har individuellt skrivit på chrome books under några lektioner. I början av skrivandet uppmanades eleverna att dela sina dokument med mig som lärare för att jag under deras arbete skulle kunna ge dem feed back och guida dem vidare både innehållsmässigt och formmässigt. Eleven bjöd in mig som ”kommentera” gäst vilket innebär att jag kan kommentera deras text och komma med förslag men de måste själva aktiv ändra om de vill.
Vilken respons det blev från eleverna! Under tiden eleverna skrev kunde jag gå in och läsa och kommentera, mellan lektionerna kunde jag kommentera. Varje elev fick respons utifrån sin språkliga nivå och förmåga. Eleverna som skrivit hemma påpekade att jag inte läst och kommenterat allt.
En av eleverna som har problem med att se felaktigheter i sin text arbetade jag tillsammans med. Vi satt vid varsin chromebook och tittade på felen steg för steg. Jag kunde markera var vi skulle titta och eleven gick själv in i texten och ändrade. Om eleven suttit med texten själv hade hon inte sett det som hon faktiskt upptäckte när vi arbetade tillsammans med texten.
En annan av eleverna ber sällan om hjälp och tar sällan emot feedback men genom delandet så fick jag tillgång till hans text. Jag arbetade igenom den långa texten, som innehållsmässigt höll en hög nivå. Däremot hade eleven problem med skiljetecken, böjningar och ordföljd så det blev kommentarer och markeringar kring detta. Jag såg hur eleven jobbade sig aktivt igenom hela dokumentet. Suckade, fortsatte jobba. Eleven brukar vanligtvis vara klar först, lämna in, inte visa sin text före inlämning vilket också gjort att eleven inte alltid lyckats med sina texter. Nu var eleven klar när övriga elever också blev klara.
Arbetet med att skriva jämförande texter gick mycket smidigare än jag förväntat mig och texternas språkliga kvalité blev högre än de tidigare varit.

Strategier för att lyckas

Som jag skrev i föregående inlägg så blev betygsutdelningen i min klass med många nyanlända häpnadsväckande. Inte bara de nyanlända överträffade mina förväntningar utan även ”de vanliga” eleverna. Det är nu det gäller att fortsätta ha höga förväntningar på eleverna, fortsätta vara tydlig och strukturerad, fortsätta att utmana deras tankar och kunskaper. Samtidigt som du som lärare ska styra eleverna i riktningen att bli självständiga.

Idag hade vi terminens första riktiga svensklektion. Vi ska fram till NP v 6 repetera texttyper och lässtrategier och idag fick de terminens första läxa; en läsförståelse. Eleverna tittade storögt på texten, vände blad och tittade på frågorna. ”Ska vi ha allt det till fredag?” ”Ja” svarade jag, ”nu är det dags att höja oss en nivå. Det här klarar ni”. Uppgiften till fredagen blir att läsa texten och försöka svara på alla frågor, gissa, chansa och träna på att ta sig förbi hindren. Uppmaningen är också att försöka göra det själva utan hjälp för att träna på den situationen. Det enda hjälpmedlet de får använda sig av är att slå upp betydelsebärande ord på sitt modersmål.
På fredag ska vi tillsammans gå igenom läsförståelsen och diskutera mer hur de tänkte, än om det blev ett rätt svar eller inte. Jag vill få dem att fundera över hur de ska ta sig förbi hindren och hitta strategier för att lyckas. De ska få känslan av att ingenting är omöjligt och på så sätt orka jobba vidare även om det känns hopplöst.
Efter läxgenomgången arbetade vi med en gemensam text och pratade om hur man skulle ta sig an en text som t ex på Nationella Provet. Vi kom tillsammans fram till att förutspå och sammanfatta var två bra och effektiva strategier att använda sig av. Sammanfatta muntligt; det som eleverna knappt klarade av med mycket stöttning i september, gick nu fort och smidigt och vi kunde på bara några få minuter enas om vad texten egentligen handlade om. Därefter arbetade vi med frågorna till texten tillsammans och pratade om hur man letar i en text beroende på hur en fråga är konstruerad. Jag trodde att eleverna kunde mer om hur man letar i en text men efter en kort stund förstod jag så inte var fallet. De chansade hejvilt utan någon tydlig strategi, men när jag förklarade om frågans huvudord och ledtrådar så var det fler och fler som som kunde hitta var de skulle läsa i texten för att få fram ett svar. De förstod hur de skulle tänka och att ibland behöver man inte förstå alla ord för att kunna svara på frågor.
Tanken med gemensamhetsövningen är just att eleverna ska fördjupa och skaffa sig nya strategier för hur de ska tänka när de söker efter svar i en längre, svårare text. När den första texten är klar kommer vi sedan att göra nya texter i grupper men på samma sätt. Läxan därefter kommer att vara en läsförståelse i svårighetsnivå med den första. Tanken är att vi sedan ska jämföra om vi lättare kan svara på den texten nu efter att vi pratat mer om HUR vi gör. Det slutgiltiga provet kommer sedan måndag v 6 när eleverna utmanas rejält och får uppgifter som befinner sig långt över deras språkliga nivå. Kanske kan deras strategikunskaper hjälpa dem att trots allt klara av det.

Konsten att sammanfatta

Detta läsår har jag blivit mentor i en av våra nya sexor. Tolv av dem undervisar jag i svenska som andraspråk. En enkel match kan man ju tycka eftersom jag har lyxen att bara ha 13 elever och dessutom elever som jag är mentor för MEN detta är inte vilka tolv elever som helst. Tre av dem är födda i Sverige, sju har varit här i mindre än ett år och två som har varit här i några år. Som ni förstår varierar kunskaperna i svenska otroligt mycket men det alla eleverna har gemensamt är att de är mycket studiemotiverade och verkligen vill.
Som första arbetsområde har jag valt att fokusera på läsning. Jag har utgått från RT modellen och de senaste lektionerna har vi ägnat åt sammanfattningens konst.
För att förklara vad sammanfatta är jämförde jag med en nektarin. Nektarinen är hela texten och när vi sammanfattar skalar vi bort innehållet så vi kommer in till kärnan. I kärnan får bara det viktigaste plats. Vi fortsatte sedan att stryka över (för som eleverna sa vi stryker ju inte under) med överstrykningspennor det viktigaste i varje stycke i den faktatext om myror som vi läste. Vi läste upp vad alla skrivit och diskuterade om det vara bra val eller inte. Vi diskuterade också om alla behövde tycka lika. När hela texten var genomläst och överstruken samlade jag in texterna och sammanställde meningarna. Resultatet av det ser ni här:

Texten om Myror:
Ibland syns små, små bladlöss på träd eller blommor.
De lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna.
Lössen bajsar nämligen ut något som kallas honungsdagg.
Det är en klibbig vätska som innehåller massor av socker.
Den vätskan mjölkar myrorna fram genom att stryka lössen med sina antenner.
Sedan bär de hem honungsdaggen tills tacken.
Men även lössen gillar myror.
De håller nyckelpigorborta- som gillar att äta bladlöss.
En del sorters myror har bladlöss som boskap i sina bon.
Myror kan bära saker som väger 20 gånger sin egen vikt.
Jämfört med oss människor betyder det att en person som väger 25 kilo kan bära saker som väger 500 kilo.
Det är som om en sjuåring skulle lyfta en ko!
Myror är riktigt smarta.
Kanske har du sett att en myrstack oftast byggs söder om ett träd eller en stubbe.
I stacken finns öppningar som myrorna öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det i boet.
På vintern flyttar myrorna ner till källarvåningen.
Men myror kan bo på många andra sätt än i stackar, till exempel i trädstammar eller långt ner i marken.
Varje myra har sin egen speciella uppgift och sköter den mycket noga.
När de blir äldre och har lärt sig mer får de arbeta utomhus.
En annan grupp släpar hem mat från djurriket, som insekter.
Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen.
En sorts myra kallas för bladskärarmyra.

Idag på lektionen gick vi igenom meningarn och diskuterade återigen vilka som var kärna och vilka som skulle skalas bort. Därefter var det dags för själva sammanfattandet. Hur skulle vi få ihop meningarna till en helhet. Med mig som sekreterare och modellerare vid datorn skrev vi sen ihop vår sammanfattning. Så här blev den:

”Myrorna lever av växtsaft som de suger i sig genom att borra in sin snabel i växterna. De gör detta genom att mjölka ur saften med sina antenner. Därefter bär de hem mjölkdaggen. Lössen gillar myrorna eftersom de håller nyckelpigorna borta. Det finns även myror som har bladlöss som boskap.
En myrstack byggs ofta söder om ett träd men myror kan även bo i trädstammar eller långt ner i marken. Det finns öppningar som de öppnar och stänger beroende på hur varmt de vill ha det.
Alla myror har sin egen uppgift och de äldre får arbeta utomhus. En del av dessa släpar hem mat från djurriket. Det finns undersökningar som visar att ett stort myrsamhälle bär hem cirka 2000 insekter i timmen. Myror kan bära saker som väger 20 kilo sin egen vikt.”

När vi var klara jämförde vi originaltext med meningarna med sammanfattningen och eleverna kunde konstatera att sammanfattningar gör att man förstår texter lättare. I denna sammanfattning har vi inte gått in på att ändra om och skriva med egna ord rakt igenom utan vi har använt oss av originalmeningarna och ändrat i dem. Detta gör att alla elever kan klara av att sammanfatta oavsett hur mycket eget språk de har. Klarar de av att plocka ut kärnan i texten har de ju också visat att de förstått den och det är ju det jag vill se. Nästa steg i konsten att sammanfatta är nu att sammanfatta i en grupp och tillsist sammanfatta enskilt.
Jag hoppas att detta arbete med lässtrategierna och framför allt sammanfattningar ska hjälpa dem inte bara i svenskan utan i alla ämnen.

Serietidningen ~ en väg till självständig läsning

Eleverna i grupppen i år åtta har en sak gemensamt och som hindrar dem från att klättra högre upp på betygssteget. Det är att de inte ännu har blivit självständiga läsare. De behärskar det skrivna språket, att läsa på, mellan och bakom raderna men bara när vi delar läsupplevelse genom att jag läser högt. Och som vi alla vet så måste eleverna bli självständiga och ha självförtroende, tempo och strategier för att möta texter på egen hand i skolan men också i det vardagliga livet.
Som en del av det första arbetsområdet har jag därför introducerat en serietidning för dem. Arbetsområdet handlar om demokrati och allas lika värde där vi under lektionerna ska läsa, diskutera, se på teater och film för att avsluta med att skriva ett reportage. Som del ett i arbetsområdet har eleverna fått i uppgift att läsa serietidningen ”Vi ska ses igen, Sanam”, (utgiven av http://www.hejsverige.nu). Serien handlar om en 14-årig pojke som på egen hand flyr från Afghanistan till Sverige. Eleverna har fått i uppgift att läsa serien i två etapper. Vid två tillfällen (mitten och slutet) har de fått stanna upp och svara på frågor om det som de läst. Som introduktion till läsandet valde jag att prata om Afghanistan och knyta ihop till den bok vi läste i sexan tillsammans (”Den osynliga flickan”). Vi tittade även på första seriesidan och funderade på vad texten skulle handla om. Eleverna fångades och därefter startade det individuella läsandet.
Under läsandets gång var det spökligt tyst i klassrummet. Många av eleverna glömde att stanna vid mitten av serien helt uppslukade av historien. När de insåg att de läst för långt stoppade de och besvarade frågorna fokuserat. Enda gången som det blev oljud i klassrummet under tiden som vi arbetade med detta var när eleverna läst klart tidningen och ilsket uttryckte att det var ett riktigt dåligt slut. ”Hur tänkte författarna egentligen?” ”Det måste ju finnas en fortsättning”.
Jag ser nu framemot det samtal som vi ska ha i halvklass i slutet av veckan där vi ska diskutera serien men även jämföra med den teater som vi ska under veckan. Det ska bli intressant att höra eleverna delge varandra sina upplevelser och tankar som de fått i sitt självständiga läsande. Förhoppningsvis kan vi efter samtalet tillsammans konstatera att vi kommit en liten bit längre på vår väg till att bli självständiga läsare.

Fröken Friman och demokratin

Nytt läsår, nya utmaningar och i vissa fall även nya grupper. I år har jag fått ta över en SvA grupp i år 9. Inte helt lätt! Men på en skola där många arbetar med EPA, riktad skrivning mm och har höga förväntningar på eleverna blir det lättare.
Eftersom det är valår i år och jag vet att eleverna arbetar med detta på SO:n harjag valt att starta i demokratibegreppet och landa i den argumenterande texten.
Vi startade första lektionen i fredags med att reda ut begrepp som demokrati, rättvisa och jämställdhet. Frågan var också om Sverige är ett jämlikt land. Därefter var det dags för tv-inslag. I måndags såg vi första avsnittet av ”Fröken Frimans krig” ( serien som gick på SVT i julas). Trots snabb dialog på sina ställen och en hel del krångliga ord satt eleverna fokuserade under det första avsnittet. Idag var det dags att bearbeta avsnittet. Det första vi gjorde var att i par skriva ner information om huvudpersonerna. Genom att använda en modifierad variant av progressiv brainstorming kunde vi på femton minuter klargöra vem som var vem samt återberätta och förstå första avsnittet. Eleverna insåg under denna övning hur mycket de faktiskt förstått utan att veta om det. När vi sedan satte igång med enskilda uppgifter gick det galant. Eleverna hade fått självförtroende av vårt gemensamma intro.
Det märks att dessa elever är vana vid att arbeta enskilt, i par, alla tillsammans. Det märks att de är vana vid korta riktade skrivuppgifter. Det märks att de är vana vid höga förväntningar.
Nu ser jag och eleverna fram emot att fortsätta följa Dagmar, Kinna och de övriga kvinnorna ”Fröken Frimans krig”

Eleverna levererar

Terminen är snart slut och vi är mitt uppe i att avsluta läsårets sista projekt. I nian är det dessutom grundskolas sista projekt och eleverna ska nu vara framme vid slutstationen. Min nias sista projekt detta läsår tog sin början när jag var på ”Flerspråkighets konferensen i Stockholm i mars och fick lyssna och inspireras av projektet ”Min Hembygd”

”Vi vill att unga människor ska få göra sina röster hörda, bli lyssnade på och vara delaktiga i det här samhället som är vårt gemensamma. Hembygden är en utmärkt utgångspunkt för att samtala och engagera sig.  http://nagonstansisverige.se/se/ 

Jag inspirerades av dessa ungdomars berättelser utifrån ett antal ledord, som makt, fly, hembygd. Jag funderade över hur mina elever skulle svarat på dessa frågor om de fått chansen. Dessutom ville jag försöka knyta ihop olika delar av svenskan och ge mina elever möjlighet att briljera.

Efter många funderingar på hur detta skulle gå till kom jag fram till följande arbetsgång:

1. Definera begreppen makt, fly, fördomar, hembygd
2. Se filmerna från ”Hembygd”, samt diskutera utifrån sig själv och ungdomarna i filmerna
3. Förbereda och genomföra sin egen presentation om sin hembygd (träningstillfälle)
4. Förbereda och genomföra sin egen presentation om sin och världens framtid om 15 år (bedömningstillfälle)

Hur har det gått? Blev det som jag hade tänkt mig?

 

 

Vi började med att arbeta med punkt ett och två parallellt. Filmerna som vi såg gav eleverna tankar och idéer och diskussionerna blev därför också bättre än någonsin. Det mest intressanta var när de fick identifiera sig med någon av ungdomarna. Det blev inte alls som jag hade förväntat mig. Kanske var det mina fördomar som spökade.

Som del två arbetade vi med punkt tre. Eleverna tyckte det var svårt att beskriva sin hembyggd i text, bild och musik. När det var dags för träningsredovisning var det ungefär hälften som ville visa upp det som de hade gjort och redovisa för att sen få feedback av mig och kamraterna. Den feedback de fick skulle de sedan använda sig av vid sista delen. Här var jag nära att ge upp! Det kändes som vi var på väg utför stupen utan någon förhoppning om att klara att rädda oss från misslyckande.

Del tre var den stora redovisningen. Uppgiften var formulerad så här:
Mina tankar om framtiden!
Du har nu levt i ungefär femton år. Nu blir din uppgift att se in i framtiden, femton år framåt till år 2029. Din uppgift är att du ska genomföra en muntlig redovisning om dina tankar inför framtiden.
Hur kommer världen se ut?
Hur kommer din värld se ut?
Vad kommer vara betydelsefullt och värdefullt i framtiden för dig och för världen?
Vem kommer att ha makten?
I din muntliga redovisning ska du sammanlänka text, bild och ljud till en enhet där varje del har sin betydelse. Din redovisning ska vara ca 8 min lång. Du ska också på något sätt använda följande begrepp i din redovisning: hembygd, fördom, makt och fly.
Till din hjälp har du alla de tankar och idéer som vi diskuterat på lektionerna, dina tidigare böcker som du skrivit i under högstadiet, hela internetvärlden och världen runt omkring dig. Givetvis får du även använda din fantasi. För vem vet, ibland överträffar fantasin verkligheten.
Kom också ihåg att titta på den respons som du fick vid träningsredovisningen och vad vi sa när vi pratade om muntliga redovisningar.
Detta kommer jag att bedöma:
• Din förmåga att skriva text och göra anpassningar till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Din förmåga att förtydliga, förstärka och levandegöra din texts budskap genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar.
• Din förmåga att förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur, innehåll och språk och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Nu hände något med eleverna. De funderade, planerade, diskuterade, letade, vände och vred. Jag stöttade mest upp med tankar kring hur power pointpresentationen skulle kunna bli så bra som möjligt. Det kändes att eleverna tog det på allvar och verkligen ville visa vad de kunde. De fokuserade och tränade inför det stora framträdande.

Idag blev vi klara med alla redovisningar och eleverna har verkligen levererat. Alla har utifrån sina förutsättningar presterat på topp och visat att de äger alla de förmågor som behövs för att klara sig. Jag är framför allt imponerad av deras sätt att använda sig av bilder. Bilder betyder mycket för dem och de har hittat bilder som beskriver deras tankar exakt. Ingen bild har funnits där av en slump utan levandegjort deras berättande och förtydligat och förstärkt.

Imorgon ska vi fundera över varför vi lyckades så bra den här gången. Vi är nämligen alla överrens om att det här är det bästa som vi gjort. Det kommer att vara vemodigt när de slutar om några veckor men jag vet nu att de klarar av att stå på egna ben och har en full verktygslåda. Jag är också övertygad om att dessa elever kommer att fortsätta att leverera på gymnasiet för de har ju precis börjat blomma!

Att träna strategier

I kursplanen för svenska som andraspråk är ett av syftena att eleverna ska utveckla och använda språkliga strategier. Att eleverna har strategier är viktigt inte bara i svenska utan också i övriga ämnen. Elever som utvecklat språkliga strategier och använder dem automatiskt når längre och tar sig lättare runt eventuella hinder och problem.
Men hur arbetar vi med att träna och utveckla dessa hos eleverna? I femman har vi kontinuerligt under läsåret arbetat med strategier. Igår var det dags igen när vi i par fick arbeta vid olika stationer. Stationerna var:
Memory: para ihop rätt bild med rätt ord
Alias: beskriv ett ord för kompisen som i sin tur gissar vilket ord det är
Duplobygge: bygg en duplofigur, den andra ska via endast muntliga instruktioner bygga en likadan
Beskriv en bild: en beskriver en avancerad bild för den andre som ritar.
Bilda nya ord: bilda så många nya ord som möjligt av ett ord, t ex strumpbyxor
Varje par är ca 7 min på varje station. Alla besöker varje station en gång.

Denna övning hade klassen gjort under hösten också och det eleverna själva kom fram till efteråt var att de denna gång hade utvecklat sina strategier och blivit framför allt mycket bättre på att förklara för sin kompis.
Eleverna kom också fram till att de förutom strategier tränade matematiska begrepp ( duplobygget= kvadrat, rektangel), minnet och förmågan att lyssna.

Genrebyte: från artikel till dikt och brev

Ett perfekt sätt att träna eleverna i olika texttyper och genrer är att arbeta med genrebyten. I år fem utgick vi från nedanstående tidningsartikel i genren beskrivande. Vi tog hjälp av de fyra lässtrategierna; förutspå, reda ut, ifrågasätta och sammanfatta för att verkligen förstå texten. När vi sammanfattade texten arbetade vi enligt modellen, ensam, par, grupp.
Efter att sammanfattningarna var redovisade repeterade vi brev och dikt i den berättande genren. Det visade sig att dikt var det som var svårast, men här tog vi hjälp av Zlatan och hans version av ”Du gamla och fria”. När alla hade klart för sig hur de båda texttyperna skrevs fick de arbeta i par med antingen dikt eller brev.
Det oredigerade resultatet av deras arbete kan du läsa på Ljungdahls Hörna (http://annaljungdahlblog.wordpress.com/2014/05/04/sva-5-fran-artikel-till-brev-och-dikt/). Denna vecka ska vi redigera och finslipa texterna och då uppdaterar vi givetvis bloggens texter också.

Gessle är först ut när Najaden ska segla bort
Halmstad.
Per Gessle, Fredrik Ljungberg eller Ernst Wigforss. Vem tycker du ska pryda infartsskyltarna till Halmstad när Najaden försvinner?

Världens minsta fullriggare har inte hunnit lämna sin plats intill Slottet. Men redan är kommunen och Trafikverket i gång med planerna på hur Halmstad ska presenteras för trafikanterna i framtiden.

Dagens bild på motorvägen med Najaden och Halmstad slott är av allt att döma inaktuell redan i sommar, när Najaden bogseras till Norge.

Symbolen för Halmstad ska i stället bli en aktningsvärd person.

Inför valet av vem som ska få äran att pryda skyltarna vid infarterna till Halmstad har Trafikverket tagit fram en skylt med stadens popkung Per Gessle.

Urvalet ligger tveklöst på en nivå där de flesta direkt ser vem personen på skylten är. Möjligen kan den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss förbrylla, men både Gessle och Ljungbergs ansikten kopplar trafikanterna snabbt till att det är Halmstad som väntar bakom nästa krök.

Halmstads kommunledning trycker på värdet av direktinflytande. Därför får invånarna vara med och påverka personvalet.

Per Gessle ses som den mest kände, därför pryder han den första testskylten vid Halmstad Norra.

Utöver en omröstning på Trafikverkets hemsida står en skylt med en valbarometer uppställd på Stora torg under de kommande veckorna.

Den som vill vara med och påverka utfallet kan passa på att trycka JA eller NEJ för de olika kandidaterna under valperioden.

Valet avslutas i god tid för att resultatet ska hinna presentera före valet till Europaparlamentet 25 maj.

Per Gessle har inte kunnat nås för en kommentar, men låter som under storhetstiden med Roxette och Gyllene Tider skivbolagets pressansvarige, Marie Limberg, förmedla hans uppskattning över att vara nominerad:

– Per är särskilt glad över att bildförslaget har med konsertpublik. Det blir kanske svårt att uppfatta i motorvägshastighet, men är ju helt rätt, säger hon.

Popkungen har också övertygats om att ersätta Najaden som främsta symbol för turisterna som vill ha ett fotominne med sig hem. Vyn med Najaden och slottet är en Halmstads mest fotograferade.

Sista veckan i juli kommer Per Gessle att finnas tillgänglig några timmar varje förmiddag för fotografering med Slottet i bakgrunden.

Den delen ingår inte i Trafikverkets förslag till ny skyltning, dessutom är ju inte Ernst Wigforss längre i livet och för Fredrik Ljungbergs innebär turistsäsongen numera hektiska arbetsdagar med satsningen på varumärket Freddys. Han vill, men hinner inte vara fotomodell.

Rösta på de olika kandidaterna här!

Jan Stohr jas@hallandsposten.se

Från bok till recension del 2

Precis lagom till påsklovet blev sjuorna klara med sina bokrecensioner till ”Fighting Spirit”. I gruppen finns som sagt nyanlända elever, elever som varit här i några år och elever som är födda i Sverige. Strukturen för bokrecensionen var följande:

Här är tre av recensionerna. Eleverna har självständigt utifrån stöttning skrivit sina texter. De har korrigerat sina texter med hjälp av kompisar. Det enda jag har ändrat vid inskrivningen här på bloggen är ändelser som blivit fel eller fallit bort. Eleverna som bidrar med sina recensioner har romani, arabiska och vietnamesiska som modersmål.

Recension nr 1:
Boken jag har läst heter ”Fighting Spirit”.
Författaren heter Markus Zusak
Förlaget heter B. Wahlström.
Den handlar om att familjen Wolfe har blivit fattiga och pappan är arbetslös. Bokens karaktärer är mamma, pappa, Rube, Cameron och Sarah. Rube och Cameron älskar att boxas. Eftersom pappan är arbetslös och inte kan hitta något jobb så har Rube bestämt sig att boxas olagligt och tjäna pengar åt familjen.
Temat på boken är familj. Varför jag tycker så är för att Rube försöker hjälpa sin familj och riskerar sitt liv för sin familj så att dom mår bra och har det bra. Han slåss för att få pengar.
En av bokens huvudpersoner är Rube. Rube är en kille som gillar att slåss. Han är lite brun och har ljusgröna ögon och har brunt hår. Rube är jättegodhjärtad människa och omtänksam. Varför Rube är godhjärtad människa är för att han vill hjälpa sin familj, för dom är fattiga och då tänkte Rube slåss helt olagligt. Man fick inte slåss olagligt men han gjorde det ändå för han ville se sin familj glad och tjäna pengar så att de blir rika igen. Och när de retade Sarah, hans syster, att hon låg runt och var full så hoppade Rube på och slogs för att han tar hand om sin familj och vill inget illa om dem.
Boken utspelas i Australien i en liten stad nära Sydney 2010 i en liten by där vägarna är helt raka och många lövträd. Mitt i lövträden finns det stora hus och husen är moderna. Staden ligger nära havet.
Jag har lärt mig om att när våran familj har det svårt så ska vi hjälpa dem. Och att jag har lärt mig mycket om fattigdom. Och sen hur familjen har det när de är fattiga. Jag tycker inte att man ska ge upp utan kämpa vidare för det har Rube gjort. Han fortsatte att slåss för att tjäna pengar och göra sin familj glad.
Jag tycker att boken var bra och att man förstod mycket. Den var intressant att läsa.

Bokrecension nr 2:
Titel: ”Fighting Spirit”
Författare: Marcus Zusak
Bokens förlag: Wahlströms
Boken handlar om två bröder som heter Cam och Rube som gillar att boxas. Deras pappa är arbetslös och mamman har två jobb men familjen lever ändå fattigt. Bröderna börjar delta i olagliga boxningsmatcher för att vinna pengar. Rube vinner alla boxningsmatcher och då blir hans bror Cam avundsjuk. Cam blir avundsjuk för att han är inte så bra på boxning och han förlorade nästan alla sina matcher.
Temat för boken är pengar. Detta tycker jag eftersom de boxas för pengar, pappan knackar på grannarnas dörrar för att få jobb och pengar, mamman har två jobb för att tjäna pengar, familjen har problem med pengar och bröderna tävlar i hundkapplöpningslopp för att vinna pengar.
En av huvudpersonerna är Rube. Rube är kort, har ljust hår, är stark, modig och ej feg. Han är modig för han ställer upp för sin familj och börjar boxas för pengar. Han är stark för en kille i hans skola retade hans syster då slog Rube ner killen och han vann sin första boxningsmatch.
Boken utspelar sig nära Sydney. Jag tror det är en stor stad och fullt med bilar. Det är långa vägar som är smala. Bredvid vägen finns det villor som är stora och moderna.
Budskapet i boken är att vi inte ska förlora våra jobb. Jag tycker s därför att vi ska kunna hjälpa vår familj och inte leva fattigt. Jag tänker så för att pappan förlorade sitt jobb i boken.
Jag tycker att boken var bra, sorglig och underbar. Det som var bra i boken var att bröderna ställde upp för sin familj och började boxas för pengar. Den passar som högläsningsbok.

Bokrecension nr 3:
Boken jag har läst heter ”Fighting Spirit” och är skriven av Markus Zusak, en australiensisk författare. Förlaget är B. Wahlströms.
Boken handlar om en fattig familj som bor nära staden Sydney, Australien. Cameron och Rube är bröder. De ser sina föräldrar diskutera varje kväll om pengar då bestämmer Rube och Cameron sif för att börja boxas olagligt.
Jag tycker att temat är boxning för att Rube och Cameron boxar olagligt för att tjäna pengar till deras familj. De ska få pengar om de vinner boxningsmatcherna. Rube är mycket bra på att boxas och vinner alla matcher. Men Cameron är inte bra på att boxas då blir Cameron avundsjuk på sin bror. Rube och Cameron säger till sina föräldrar, Mr och Mrs Wolfe att de boxade olagligt och att de ska sluta efter finalen.
Huvudpersonerna i boken är Cameron, lillebror, Rube, storebror, Mr Wolfe, far, Perry, den mannen som hjälpte Cam och Rube att boxas olagligt. Cam och Rube har en storebror som heter Steve och en storasyster som heter Sarah. Steph är en fin tjej som gillar Rube för att Rube är jättesnygg men Cam gillar Steph. Det händer många saker efter det.
Boken utspelar sig i en stad utanför Sydney. Helensburgh är helt motsats till Sydney. Sydney är en vacker stad med många stora skyskrapor och populärt Opera Hus. Men Helensburgh är en lite gammal stad, där det är många gamla tåg, tunnlar och fina hav.
Jag tycker att boken är lättläst och lätt att förstå. Författaren skriver enkelt och berättar direkt. Alla kapitel är korta, bara två eller tre sidor per kapitel. En sak jag gillar mest är slutet på varje kapitel när Cam och Rube lägger sig i sängen och pratar med varandra om vad som hände den dagen.
Jag tror att författaren vill att läsarna ska se hur en fattig familj lever, hur de kan tjäna pengar och hur det känns om man boxas olagligt. Jag har lärt mig mycket från boken. Jag tror att både tjejer och killar ska tycka om boken. Mitt betyg är ¤¤¤¤

Tänk så olika det kan bli även om man läst och diskuterat samma bok. Hoppas att recensionerna kan inspirera dig till läsning eller till recensionsskrivande.