Hem » språk- och skrivutveckling » Språkutvecklande ämnesundervisning

Språkutvecklande ämnesundervisning

Del 2: Förförståelse

Förra inlägget handlade om ”struktur och tydlighet” kopplat till språkutvecklande ämnesundervisning. Som en fortsättning på den språkutvecklande ämnesundervisningen kommer här del två som handlar om förförståelse. För att undervisningen ska bli så frangångsrik som möjligt är det många komponenter som man som lärare måste ta hänsyn till. När det gäller förförståelse är det inte bara elevens utan också lärarens förförståelse för den grupp av individer som hen möter som är viktig. Sören Kirkegards citat:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

visar på att förförståelsen är en ömsesidig handling som lika mycket handlar om eleven som om läraren. Läraren behöver mer eller mindre arbeta som en detektiv för att lyckas fånga eleven där hens förståelse är. Ju mer kunskap jag har om eleverna ju närmre kan jag komma dem och förbereda dem.

Förförståelse är som uppvärmning för den tuffa utmaningen som väntar när man ska lära sig nya saker. Genom att värma upp tankarna och hjälpa till med kopplingar så blir det lättare att förstå innehållet i undervisningen. Jämför t ex med hur det skulle vara om du inte fick läsa boktitel eller bokens baksidestext innan du började läsa en bok. Det skulle vara svårt att greppa innehållet i boken, speciellt om bokens innehåll låg utanför din kunskaps- eller intressezon. Däremot om du fick läsa baksidan, gå tillbaka till baksidestexten när det blev svårt och kanske obegripligt eller fick möjlighet att diskutera bokens innehåll innan du började läsa så skulle du förmodligen lättare komma in i boken och ta till dig innehållet.

Att skapa förförståelse kan man göra på många olika sätt. Här kommer några sätt:

Flippar:

Eleverna får se t ex en övergripande flipp om innehållet för arbetsområdet.

Begreppsövningar:

De begrepp som kommer att ingå i arbetsområdet lyfts före arbetet börjar, genom att t ex spela memory med ord och ordförklaringar, gissa på ordens betydelser utifrån exempelmeningar, illustrerar orden i helklass, grupper.

Övergripande fråga: 

Eleverna får fundera på en övergripande fråga kopplat till det arbetsområde som ska påbörjas.

Berättelse från verkligheten: 

Någon person berättar om en händelse eller upplevelse av det som arbetsområdet ska handla om. Det kan t ex vara någon som har varit med om en revolution som berättar om hur det är. På så sätt skapar eleverna förståelse och bilder kring ordet revolution och kan sedan koppla ordet revolution till amerikanska revolutionen, franska revolutionen, etc.

Brainstorming:

Eleverna får i helklass, grupp eller par fundera kring vad de redan vet om arebtsområdets titel alternativt gissa vad de tror de kommer att handla om.

Genom att ge eleverna förförståelse förbereder du eleven på undervisningen som ska genomföras och ni har något gemensamt att utgå från i undervisningen. Alla har ett gemensamt utgångsvärde och något som ni gemensamt kan koppla ihop den nya kunskapen med. De elever som har mer kunskap än sina kompisar kan sedan komplettera den gemensamma förståelsen med sina bilder.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s