Så var det, det där med språkutveckling

Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Det som från början, när jag introducerade begreppet i mitt ordförråd, verkade enkelt har nu för varje gång som jag ska reda ut begreppet blivit svårare och svårare. Språkutveckling är ett komplext begrepp men absolut nödvändigt i dagens klassrum. Läs mer

Annonser

Fråga Svenska som andraspråksläraren

I arbetet som svenska som andraspråkslärare möter man olika elever med olika utgångslägen. Alla är unika och ska mötas utifrån sina behov och möjligheter. Som SvA lärare blir man dessutom ofta, även elevens talesperson och någon som stöttar eleven i övriga ämnen och situationer. Många är de lärare som under årens lopp kommit och ställt frågor om en specifik svenska som andraspråkselev och ofta, men inte alltid, har jag kunnat ge ett svar.

På senaste nätverksträffen för lärare som undervisar i svenska som andraspråk fokuserade vi på hur SvA läraren kan stötta sina kollegor ute på skolorna. I mitt nya arbete som verksamhetsutvecklare med flerspråkighet som fokusområde ser jag en ökad efterfråga på SvA lärarens flerspråkiga kompetens och tipsar frekvent om att lärare som famlar i mötet med flerspråkiga elever ska ta hjälp av SvA läraren på skolan för att möte elevens behov och möjligheter. SvA lärarna som deltog på nätverksträffen fick ett antal dilemman att utgå från som de, utifrån egen erfarenhet, Lgr 11 och forskning, skulle ge svar på. I alla dilemman hade SvA lärarna svar men kunde också knyta sina svar till Lgr 11 och forskning. Det är viktig att vi kopplar vår erfarenhet just till forskning. På så sätt stärker du som lärare din trovärdighet och i förlängningen blir vi också bättre på att förklara varför vi gör som vi gör.

Här kommer en sammanställning av några av de dilemman som SvA lärarna diskuterade.

MENTOR: ”Varför ska eleven läsa SvA med de nyanlända? Hen har ju en så fin svenska och pratar jättebra. Inte alls svår att förstå och hen är en så trevlig elev.”

Förslag:

Hur är elevens språkliga djupkunskaper?

Hur är elevens begreppskunskap och läsförståelse i olika ämnen?

Hur är elevens skriftspråk?

Jämför hens kunskaper och kunskapsutveckling i de olika skolämnena med varandra

Förklara och visa på skillnader och likheter i kursplanen i svenska som andraspråk och svenska

 

MENTOR: ”Eleven sitter alltid själv på rasterna”

Förslag:

Ge eleverna rastförslag och koppla samman de som vill göra samma sak.

Pedagogen behöver stötta eleven in i grupper för att hitta lekkamrater.

Visa eleverna på organiserade rastaktiviteter

Tidigt ta reda på elevens intresse och följa eleven in aktiviteter.

Det är pedagogens ansvar att stötta eleven att känna trygghet att leka med olika barn, att alla får vara med.

Forskning: Wahlström: ”Gruppen som grogrund” ”I gruppen får barnen möjlighet att lära sig lyssna på varandra, se varandras positiva sidor och visa känslor. Boken presenterar en metod för hur man praktiskt kan gå tillväga för att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp.”

Lgr 11: Skolansuppdrag (sid 9): Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT: ”Vi hade prov på idrottsskador och eleven klarade inte det. Hen sa att hen inte förstod någonting av materialet jag gett hen.”

Förslag:

Ta hjälp av studiehandledaren.

Anpassa materialet

Använd bildstöd

Låt eleven göra muntligt prov

Arbeta praktiskt med förberedelserna inför provet

Dramatisera

Skapa förförståelse inför arbetet

Textläsning på modersmålet

Redovisning på modersmålet

Lgr 11: Riktlinjer i kapitel 2 ”läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling ….

 Forskning: Gibbons: språkutvecklande arbetssätt

Förslag kopplat till forskningen:  Pedagogen tittar på en film från Skolverket som handlar om språkutvecklande arbetssätt i idrott.

MATEMATIK: ”Eleven kan ju ingen svenska så hur ska jag lärare hen att räkna matte?”

 

Förslag:

Kartläggning av elevens kunskaper; vilken nivå befinner sig eleven på?

 

Matematik är också ett språk

 

Var uppmärksam på olika uträkningsvarianter som finns i olika kulturer

 

Bildstöd

 

Gemensamma exempel

 

Praktisk matematik

 

Inläsningstjänst för lästalen i matematikboken

 

Studiehandledning till eleven

 

Filmer på modersmålet

 

Tema modersmål har en översättnignssida med matematiska begrepp på flera språk

 

Lgr 11: Kapitel 1 undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov…

Forskning: Hattie: Lärarens tro på eleven och höga förväntningar stärker eleven. Vygotskij: undervisningen ska ligga på elevens närmsta utvecklingszon och utmanas med hjälp av stöttning.

SO: ”Eleven producerar ingenting varken muntligt eller skriftligt. Eleven är inte aktiv på genomgångar eller diskussioner. På lektionerna när det är tänkt att eleverna ska arbeta och på rasterna pratar eleven hela tiden svenska med sina kamrater.”

Förslag:

Bygg vidare på att eleven är trygg i vardagliga situationer och i kompissamtal.

Eleven får till uppgift att göra anteckningar och skriva/ rita av lärarens anteckningar från tavlan. Det är bra utgångspunkt inför gruppdiskussioner och något att utgå ifrån när man vill ha bekräfta vad eleven förstått.

Stötta eleven med ämnesbegreppen på svenska och på modersmålet.

Använd kompensatoriska hjälpmedel

Läraren behöver skriva aktuella begrepp, gärna kopplat till en ordbild (kanon/Ipad).

Vid ju fler situationer som eleven får använda det nya begreppet desto säkrare blir hen. Eleverna kan t ex upprepa det som sagts i kör.

Lgr 11: Ord och begrepp i skolan ämnen och i vardagsspråkUtbildningen syftar till utvecklar förmåga att ska och bearbeta olika typer av texter.

 

Forskning: Gibbons pratar om att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, där hon menar att man ska knyta ihop ämnen med varandra för att tydliggöra de aktuella begreppen för eleven.

 

 

NO: ”Det går inte att ha eleven i klassrummet. Eleven förstör bara, pillar på alla saker, tar kompisarnas mtrl, klarar inte målen. Den enda gången hen visar intresse och sitter still är när vi bygger med (teknik)lego.”

Förslag:

Eleven har kanske ett ytterst begränsat skolspråk, och söker trygghet i sitt lego där eventuellt bilderna till instruktionerna förtydligar uppgiften.

Tydlig struktur med bildschema

Något att hålla sig sysselsatt med för att kunna koncentrera sig på att lyssna t.ex. mandala, Individanpassa nivån

Arbeta laborativt/praktiskt.

Lgr 11: Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

På besök i verkligheten

I mitt nya jobb som verksamhetsutvecklare är det mycket skrivbordstänkande och lite mindre klassrumsarbete och därför är besöken jag gör ute i verksamheterna extra uppskattade av mig. I veckan hade jag bjudit in mig själv i en av förberedelseklasserna i kommunen med elever i år 1-3.

Redan i korridoren möttes jag av förberedelseklassens lärare F som väntade in och välkomnade mig och sina elever. I klassrummet hördes lugn musik och eleverna satt och pysslade med olika saker innan lektionen började. Vädret diskuterades specifikt med F eftersom det på tavlan stod att de skulle på promenad. En av eleverna hävdade bestämt att:

-Idag ska de regna. Det ska regna! Klockan 11.

IMG_0032IMG_0040

Läs mer

Tankar om stöttning: “Läraren är undervisningens Gps”

På symposium Svenska som andraspråk lyssnade vi till Pauline Gibbons som pratade om stöttningsbegreppet (scaffolding) som används frekvent både i teori och praktik. Men vad är stöttning och hur ska vi förstå begreppet så att vi använder det på ett effektivt sätt i vår undervisning?

Pauline Gibbons förklarar begreppet som; jag (läraren) gör, vi (gruppen) gör, du (eleven) gör. Hon beskriver det också som en tillfällig hjälp, som visar hur man gör något och som ska leda till att eleven blir självständig. Läraren är helt enkelt undervisningens Gps. Liknelsen med en Gps som Pauline Gibbons gör är brilliant. Fundera på hur du och vänner till dig gör när ni ska hitta till en ny, obekant plats. Någon behöver inte Gps utan hittar bara genom muntliga och/eller skriftliga instruktioner, en annan hittar med hjälp av instruktionen från Gps:n medan en tredje behöver hjälp av både en Gps och en passagerare vid sidan om för att hitta.

Läs mer

Kartläggningens berättelser

Förra veckan var vi på Symposium Svenska som andraspråk som arrangerades av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Under två dagar fick vi tillfälle att lyssna till föreläsare som under det övergripande temat ”Resurser” bl a beskrev begrepp som translanguaging, scaffolding, läsförståelse. Många av föreläsningarna fokuserade även på nyanlända elevers lärande.

Föreläsarna Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk föreläste om ”Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers språk-och kunskapsutveckling”. De har dessutom varit med i framtagandet av det nya kartläggningsmaterialet från skolverket som fr.o.m. januari 2016 innebär att alla nyanlända elever ska kartläggas skyndsamt (inom två månader). Resultatet för kartläggningen ska användas vid beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt vid planering av undervisning och fördelning av undervisningstid. Det är rektor ansvarar för att detta blir gjort.

Läs mer

Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?

Igår var det dags för terminens första träff för lärarna i svenska som andraspråk. Temat för träffen var ”Hur tillgodoser vi alla elevers behov i sva-undervisningen?” Arbetet skedde genom EPA modellen och uppgiften var följande:

Enskilt:

Fundera kring hur du kan arbeta med en gemensam text i svenska som andraspråk (antingen i en integrerade sv/sva klass eller en separat svagrupp). Formulera vad som ska bedömas och vilket syftet är. Beskriv hur undervisningen skulle kunna gå till för att alla ska utmanas vid en gemensam uppgift och motivera dina val.

Nätverk 29 sept 4

Läs mer

Hur tillgodoser vi alla SvA elevers behov

Att undervisa i svenska som andraspråk har alltid varit komplext och utmanande. Ingen grupp är den andra lik och variationen av elever stor med olika skolbakgrund, modersmål, kunskaper. Men de senaste åren och framför allt nu har förutsättningarna ändrats ytterligare och vi står inför ännu fler utmaningar. Hur tillgodser vi alla SvA eleversbehov; den nyanlända eleven med skolbakgrund, den nyanlände eleven utan skolbakgrund, eleven som varit i Sverige i tre år, eleven som varit här i sju år och eleven som är född i Sverige? Vi får alltfler frågor kring detta och här är några tankar om hur man kan tänka.

Utgå från ett ”tema” men låt eleverna göra olika saker utifrån det behov de har.

Gruppen läser en bok, vissa får sedan jobba med övningar till det lästa, utgå från det eleverna behöver och låt dem jobba med olika saker, fast med samma tema (någon kanske behöver jobba med alfabetisk ordning, någon annan med stavning, någon läser för att få upp flytet…) Alla behöver helt enkelt inte jobba med samma saker trots att man utgår från samma text/ ämne.

Läs mer