Och så var det det här med nyanlända

Jag, min mentorskollega som är NOlärare och vår klass, en årskurs sexa, ingår i ett experiment. Vad händer om man placerar många nyanländ i en ”helt vanlig klass”. I vår sexa går 24 elever, 15 av dem läser svenska som andraspråk och av dem är 12 födda i ett annat land och tio av dem har varit i Sverige i ca ett år eller mindre. I klassen pratas förutom svenska, albanska, bosniska, ryska, arabiska, serbiska, somaliska, vietnamesiska, portugisiska och pashto. Och så engelska förstås som några läst i flera år och andra precis börjat med. Alla 24 elever läser de ämnen man ska och undervisas av ämneslärare vilket betyder för denna hösttermin ca åtta lärare.
Nu är det snart dags för betyg och på höstens utvecklingssamtal ägnade jag mycket tid till att förklara för mina nyanlända elever att de kanske inte skulle få betyg i alla ämnen trots flit och kunskaper eftersom språket ibland hindrar förmedlandet av kunskaper. Så här bara tre veckor kvar till inmatningen av betyg ser jag att eleverna i stort sett når betyg i alla sina ämnen. Undantagen finns i engelska, där elever som inte läst engelska tidigare inte ännu nått upp till godkänd nivå, matte där eleven har matematiska svårigheter och behöver mer tid för att nå målen och ett och annat praktiskt estetiskt betyg som beror på att eleven aldrig haft slöjd eller hem och konsumentkunskap.
Hur kan detta vara möjligt med endast en termin i svensk skola förutom en kort tid i Förberedelseklass? Hur har detta experiment lyckats? Samarbete! Det är nyckeln till framgång. Allas vilja till att ta eget och gemensamt ansvar.
Redan innan eleverna kom till skolan i augusti hade vi ett möte med alla undervisande lärare i klassen. Jag och min mentorskollega beskrev vår klass utifrån den information vi fått om både våra nyanlända elever och övriga. Vi pratade mycket om elevernas styrkor men även om ev hinder som skulle kunna komma. Vi informerade också om hur vi på bästa sätt kunde stötta alla elever i klassen, både starka och svaga. Min kollega påminde oss alla om att det var nu det var dags att ta fram alla våra språkutvecklande redskap från verktygslådan. Det var på riktigt nu.
På vår skola ger vi stöd på framför allt SO och NO lektioner till våra nyanlända i form av en extra lärare. Eftersom vår klass har flest nyanlända fick vi tillgång till dubbla lärare på 2/3 SO, NO och mattelektioner. Det gör att lärarna har möjlighet att hjälpa och stötta i olika konstellationer och alla elever får den utmaning de behöver. Alla våra nyanlända elever har även Studiehandledning en gång i veckan på sitt modersmål samt möjlighet att gå på Läxhjälp en till två gånger i veckan.
En annan del av samarbetet står eleverna för och då framför allt deras fantastiska vilja till att lyckas. Alla eleverna vill lyckas och de hjälper varandra och oss lärare i att nå så långt det bara går.
Frågan man också ställer sig är ju hur vi lyckas med de elever som inte är nyanlända utan helt ”vanliga svenska” elever. Det går alldeles förträffligt för dessa också. Alla elever utmanas, mycket tack vare de språkutvecklande redskapen som vi använder och utmanas att utveckla. Med en gemensam kraft får man med alla och alla elever vinner på att arbeta språkutvecklande med tydlighet och struktur.