Hem » Läsning » Sammanfattning och tankar kring ”Reading to learn” efter att ha lyssnat på David Rose

Sammanfattning och tankar kring ”Reading to learn” efter att ha lyssnat på David Rose

Under torsdagsförmiddagen på Skolportens konferens ”Svenska som andraspråk” fick vi lyssna till Dr David Rose som är en av personerna bakom ”Reading to learn”. David är en sann pedagog som föregår med gott exempel och i sin föreläsning ger prov på stor yrkesskicklighet. Det är bra, för det är inte helt bekvämt att sitta och lyssna på ett andraspråk som dessutom innehöll en hel del ämnesspecifika termer som inte var lätta att förstå. Men med hjälp av David, Google translate, gissningar och ”fråga en vän” fick vi en god överblick av ”Reading to learn”.
”Reading to learn” fokuserar mycket på de lågpresterande eleverna. Genom denna metod har de lågpresterande elevernas resultat (i Australien och Sverige) höjts anmärkningsvärt men även de högpresterande elever höjer sina resultat något. Ett av syftena med ”Reading to learn” är att minska gapet i klassrummet mellan låg- och högpresterande vilket de också lyckats med på de skolor där metoden används.
Oavsett om man fullt ut köper ”Reading to learn” eller inte så innehåller den bitar som går att använda i alla ämnen under vilka arbetsområden som helst. Metoden bygger på att man börjar i det kända och utvecklar till det okända. Man går från helheten till delarna vilket betyder att även om eleverna inte kan alla bokstäver eller kan läsa, så kan man ändå använda sig av denna metod. De texter som man använder sig av ska vara kognitivt utmanande för ALLA elever och genom olika grad av stöttning kan de tillägna sig texterna.
Enligt Dr David Rose behöver lärare som undervisar ”Reading to learn” utgå från fem begrepp:
Prepare (Förförståelse)
Focus (Uppgift/ syfte)
Task (Genomföra)
Evalute (Utvärdera)
Elaborate (Utveckla/utvärdera)
David pratade mycket om att lärare ofta stannar i Focus, Task och Evaluate men att det är i Prepare och Elaborate som vi hjälper eleverna att utvecklas och att i ”Reading to learn” arbetar man mycket med detta vilket gör metoden framgångsrik. ”Vi ska använda elevernas svar som byggstenar för att de ska fortsätta lära och utveckla sina kunskaper.”
När du som lärare arbetar med läsning måste alla delar av texten ingå; kontext, text, stycke, meningar, ordgrupper, ord, stavelse, bokstavsmönster. Dr Rose menar att för att eleverna ska förstå hur allt detta hänger ihop så behöver de guidning av dig som lärare. Alla elever kan inte få ihop dessa delar av sig själv. I arbetet med texter så är det mer gynnsamt att börja med helheten (kontext och text) och gå till delarna (bokstäver, ljud) istället för tvärtom. Om du dessutom utgår från kontexten och texten behöver eleven inte känna till varje ord utan förstår i textens sammanhang vad texten handlar om. I ”Reading to learn” ställer läraren många frågor till eleverna. Frågorna är av den karaktären att alla elever oavsett kunskaper ska kunna svara på dem. När eleven svarat rätt får eleven beröm och självkänslan hos eleven stärks vilket gör att eleven känner att hen kan.
Många gånger under förmiddagen betonas det hur viktigt det är att läraren som undervisar i ”Reading to learn” är väl förberedd. Läraren måste ha arbetat igenom texten, styckena, meningarna, orden och formulerat de frågor som ska ställas.

Slutligen kommer här några tankar efter att ha lyssnat på Dr David Rose en förmiddag.
Metoden har visat sig mycket framgångsrik på lågpresterande elever. Är detta den enda metoden som lyckas eller finns det andra? Lyckas alla lärare som arbetar med denna metod? Vi vet att de högpresterande utvecklas något men om man jämför med andra metoder utvecklas dessa elever då mer/lika/mindre? Vi behöver höja de lågpresterande elevernas resultat MEN vi behöver också utmana och utveckla de höpresterande.
Dr David Rose visade oss ett fantastiskt klipp där han på mycket kort tid får en lågpresterande elev att få både självkänsla och självförtroende. Men passar denna metod alla elever? Vi tilltalas av denna metod i arbetet med nyanlända men även i de lägre årskurserna. Frågan är dock om man måste gå ”all in” för att jobba med detta eller om man kan baka in detta med övriga metoder. Krävs det dessutom att alla undervisande lärare arbetar på samma sätt?
Som ni säkert förstått så är det många frågor som far runt. Hur passar denna metod in med t ex tankarna som genomsyrar Skolverkets Läslyft, ”En läsande klass” och ”Skriva sig till läsning”? Hur ska man som lärare veta vilken metod man ska välja? Och detta framför allt när man oftast bara får höra det positiva kring en metod. Ofta vet man ju inte riktigt säkert vad man tycker förrän man är mitt i något på riktigt.

Kanske har du som läser detta erfarenhet av ”Reading to learn”, i så fall får du gärna delge dina tankar till oss.
reading to learn

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s