Hem » språk- och skrivutveckling » Så var det, det där med språkutveckling

Så var det, det där med språkutveckling

Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Det som från början, när jag introducerade begreppet i mitt ordförråd, verkade enkelt har nu för varje gång som jag ska reda ut begreppet blivit svårare och svårare. Språkutveckling är ett komplext begrepp men absolut nödvändigt i dagens klassrum.

Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. Men är de aktiviteterna per automatik alltid språkutvecklande? Vad är det som gör t ex en startuppgift språkutvecklande?

För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. En startuppgift förbereder eleverna, tränar eleven i att uttrycka sig och tänka kring något. Om en startuppgift består i att lösa ett problem och läraren tillåter att man som elev direkt räcker upp handen och vill säga det rätta svaret då är startuppgiften inte språkutvecklande. I en språkutvecklande problemlösande startuppgift får alla elever möjlighet att fundera, tänka och formulera ett svar enskilt eller i par. Där får alla en möjlighet att tänka efter innan svaren delges. Där finns det möjlighet att tänka på olika sätt. Om man som elev vet att man ändå inte hinner tänka klart innan svaret ges eller att det endast finns ett rätt svar då är det inte heller lönt att försöka.

Hur ska man tänka då? När jag föreläste häromveckan lyfte jag följande ledord i det språkutvecklande arbetet:

Höga förväntningar

Utmanade undervisning

Struktur och tydlighet

Skapa motivation hos eleven

Integrera lärandet i ett större sammanhang

Skapa möjlighet för interaktion

Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. Det jag tagit fasta på i mitt språkutvecklande arbete är att det är eleverna som ska vara aktiva på lektionerna. Det är eleverna som ska utveckla sitt språk, sina tankar på lektionerna. Jag som lärare ska utveckla mitt mellan lektionerna i för och efterarbetet. Om man slår upp språkutveckling på nätet kan man t ex hitta denna förklaring.

”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Förmågan att lära sig språk har barnet då det föds, men det beror på omgivningen hur språket växer och utvecklas.”(http://www.folkhalsan.fi/PageFiles/20396/sprakgroddar%5B1%5D.pdf)

Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det spelar ingen roll hur många språkutvecklande begrepp jag kan om jag inte vet mitt syfte med dem. Vad vill jag uppnå och hur ska jag få eleverna aktiva, delaktiga och motiverade till att lära. Hur får jag t ex ett begreppsträd att bli språkutvecklande?

Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte. Frågan handlar istället om att fördjupa våra kunskaper om språkutvecklande arbetssätt och göra det till varje lärares kunskap. Vi kan inte bara ta till oss ett begrepp utan måste äga det var och en. Och alla elever gynnas av ett språkutvecklande arbetssätt men för andraspråkseleverna är det en nödvändighet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s